Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de populära unga bloggskrivarna Kenza, Kissie och Blondinbella ramats in i Aftonbladet och DN (under 2012) och vilka tolkningar av fenomenet läsaren därmed inspirerades till. De teoretiska perspektiv uppsatsen utgår från är konstruktionismen och inramningsteori, framförallt med utgångspunkt från Van Gorp och van der Goots studier. Andra teorier och perspektiv som legat till grund för arbetet handlar om det postmoderna samhället, postfeministisk mediekultur, populärkultur och ungdomskultur. Inramningsteorin ligger till grund för den metod som använts. Analysarbetet har bestått i att identifiera och dekonstruera inramningarna, de s.k. rampaketen, varefter ramarna namngivits och resultatet sammanfattats och utvecklats i en matris där rampaketens ”funktion” redovisas, d.v.s. vilka problemdefinitioner, orsaksförklaringar och problemlösningar som inramningarna har kapacitet att gynna. De fem inramningar som identifierats i texterna är ”Blondinbellahögerns framgångskult”, ”Den odrägliga (Blondinbella-generationen)”,”Entreprenörer, stekare, överklass, mediekändis”, ”De onaturliga (Kissie-)klonerna”, och ”Den naturliga, nakna kvinnokroppen”. Studien kom fram till att de tolkningar som ramarna leder till inte i första hand handlade om bloggkultur eller ungdomskultur utan rör sig inom andra områden. Bloggskrivarna framställdes framförallt som ”typer” med tillhörande attityder och deras roll i texterna handlade inte sällan om att personifiera ämnen eller händelser. De fem ramarna delar vissa manifesta element och ofta förekommer flera ramar i samma text, så tolkningens roll för resultatet är inte obetydlig.

Denna uppsats har till syfte att studera kampanjen ”Bibliotek mot rasism”som genomfördes i fyra olika biblioteksregioner i Sverige från 2014 till 2016. Med intervjuer som metod och inramningsteori som analytiskt verktyg har kampanjen kartlagts och studiens syfte är att se hur kampanjen utvecklades över tid och hur kampanjen kan ställas i relation till bibliotekens demokratiska uppdrag. Empirin för studien utgörs främst av intervjuer med två bibliotekarier och två bibliotekskonsulenter som var engagerade i arbetet kring kampanjen. Utöver detta kompletteras informanternas utsagor med kampanjdokument såsom manifest och interna styrdokument. Utifrån inramningsteorins begrepp kan kampanjens framväxt och utveckling förstås som en process. Med dessa begrepp som utgångspunkt kan det argumenteras för att en diskursförändring i samhället påverkade kampanjens så kallade åtgärdsramar medföljd att kampanjen bytte inriktning och sedan försvann från folkbiblioteken. Beroende vad som tolkas in i skrivelser att bibliotek ska vara neutrala syftar uppsatsen till att reda ut om kampanjen bör ses som politisk eller på annat sätt utanför bibliotekens uppdragsbeskrivning

I början av 2023 presenterade det statligt ägda bolaget LKAB att de har hittat den största källan av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Detta är av stor betydelse för den gröna omställningen och kan minska Europas beroende av Kina, som idag har ett nästan monopol på marknaden för dessa metaller. Samtidigt skulle LKAB:s planerade gruvanläggning hota att klyva Gabna samebys renbetesmarker itu och därmed äventyra deras kultur och sätt att leva, vilket givit upphov till en medial konflikt. Syftet med denna studie är att analysera hur LKAB och Gabna sameby använt sig av inramningar i samband med konflikten. För att uppnå syftet har en tematisk analys utförts på mediamaterial som framkommit sedan LKAB:s utannonsering av fyndet. Utifrån den tematiska analysen kunde det fastslås att LKAB använder sig probleminramningar, diagnostiska inramningar och lösningsinramningar. Gabna sameby använde sig, å sin sida, av probleminramningar, diagnostiska inramningar, moraliska inramningar och lösningsinramningar.

The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offers new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analyzing the content of the movement’s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describe the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement’s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement’s framing that can be possible explanations for the success of their mobilization.

Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är inramningsteori tillsammans med ideologibegreppet. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan. / Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is framing theory and ideology. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.

The democratic institutions are being challenged in many of the world's democracies, where more and more anti-democratic elements have gained influence in politics. The preservation of democracy depends on the coming generations believing that its values are something worth protecting. Sweden has high voter turnout among young voters. However, in the 2022 parliamentary election, turnout fell at the same time as more voted for right-wing parties, which is a break from the trend. In the wake of this, this study has tried to get closer to the first-time voters in Nybro to take part in their views on politics and social issues, to what extent they are interested in these and what factors influence them. The study has been based on the theory of framing and studies about right-wing populism. In addition, eight first-time voters were interviewed about their views and experiences of politics and society. The results show that the first-time voter's views of political issues depend on what framing they have. Also, the tendency to be politically interested has to do with his or her level of education, knowledge of the political system and insights into how political decisions affect his or her life.

Denna studie presenterar en empiriskt välgrundad bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska rörelser samt av hur dessa (re)konstrueras och upprätthålls inom organisationer. Studien utgörs av en hermeneutisk inramningsanalys av texter, artiklar, podcasts, radioprogram och dokumentärer av och om radikalnationalistiska aktörer. Studiens resultat visar en inom radikalnationalismen gemensam världsbild av att ”det egna folket” (den vita rasen / den västerländska identiteten) är hotat av en flyktinginvasion och att staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses nödvändigt. Den radikalnationalistiska rörelsen anser sig vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket enligt deras resonemang gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras. / This study presents an empirically founded description of attitudes towards violence in radical nationalist social movements and of how these are (re)constructed within organisations. The analysis has been made through a hermeneutical frame analysis of texts, podcasts, documentaries and radio programmes about and issued by radical nationalist actors. The result shows that the radical nationalist movement has a collective world view of “their own people” as threatened by a refugee invasion from which the state is unwilling to protect said people. Nationalist actors see it as their responsibility to protect the people where the state fails to do so. Violence is not seen as an end, but as a natural means in the fight for survival, which will not be disregarded if perceived as advantageous. The movement sees itself as victim to physical and political injustice from the system and from political opponents, which in their view justifies use violence in self protecting purposes. Official guidelines encourage violence to protect oneself, one’s comrades and the honour of the organisation. A radicalized version is that violence always can be motivated with self-defence because “our people” is seen as under attack and needs to be defended. / Populärvetenskaplig sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka och presentera en bild av inställningar till våld i radikalnationalistiska miljöer samt hur dessa kommer till och förändras inom organisationer. Radikalnationalism är detsamma som vad som i vardagligt tal kallas ”högerextremism”, men då man vid en närmre titt kan se att rörelsen inte går att placera på en klassisk höger-vänster-skala så har jag valt att istället använda begreppet radikalnationalism. För att nå mitt syfte har jag använt mig av inramningsteori (framing theory), vilket är en vetenskaplig metod i syfte att fånga hur organisationer konstruerar och upprätthåller en gemensam verklighet och identitet. Metoden har här använts för att se om det finns en kollektiv syn på våld inom den radikalnationalistiska rörelsen och hur denna i så fall ser ut. Studiens resultat visar att den radikalnationalistiska rörelsen har en gemensam världsbild där samhället befinner sig i fullständigt kaos, där ”det egna folket” (den vita rasen / det västerländska folket) är hotat av en flyktinginvasion och där staten är ovillig eller inkapabel att skydda detta folk. I detta upplevda katastrofala läge anser sig radikalnationalisterna skyldiga att skydda folket i statens ställe, vilket skall göras genom en framtida revolution. Våld ses inte som ett självändamål, men däremot som ett naturligt och nödvändigt medel i kampen för folkets överlevnad, vilket man inte tar avstånd från om det anses hjälpa kampen framåt. Utöver detta instrumentella våld anser sig den radikalnationalistiska rörelsen vara utsatta såväl fysiskt som politiskt av systemet och av meningsmotståndare, vilket gör det nödvändigt att ibland använda sig av nödvärnsvåld. Organisationernas officiella riktlinjer uppmuntrar nödvärnsvåld i syfte att skydda sig själv, sina kamrater och sin organisations heder. Internt uttalas radikaliserade varianter av detta resonemang där det beskrivs att våld alltid kan motiveras med självförsvar i och med att vårt folk är under attack och därmed behöver försvaras.

The mandate of the National Board of Health and Welfare and The National Competence Center for Relatives, Nka, includes producing and disseminating knowledge about children as next of kin and young carers. They play a central role in disseminating information within the field. The aim of this study is to investigate how they communicate information in this domain. A qualitative content analysis was conducted, and framing theory was used to explore the issue. The empirical data consists of 48 publications that the National Board of Health and Welfare and Nka have released in the field. The study’s findings suggest ways to improve the communication of this information by avoiding certain frames. Frames of economy, comparison, powerlessness, moralization, and impact have been identified in the empirical data. It appears that the use of an economic frame is more common when communicating information about children as next of kin to parents with mental illness or substance abuse. Furthermore, a moralizing frame is used to describe families as “well-functioning”. Keywords: children as relatives, children as next of kin, young carers, framing theory

I denna uppsats analyseras tio stycken artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, med syftet att undersöka hur svenska kvällstidningar reproducerar eller utmanar stereotyper i sin rapportering om det svenska damlandslaget under fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland 2023, utifrån genus- och inramningsteorin. Vi använder en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Genom att analysera textuella, diskursiva och sociala praktiker i rapporteringen avslöjar vi de underliggande maktstrukturerna som formar hur det svenska damlandslaget framställs och uppfattas i medierna under fotbolls-VM 2023. Analysen av artiklar från Aftonbladet och Expressen avslöjar tydligt att kvällstidningarna i hög grad reproducerar och förstärker stereotyper samt bevarar könsmaktsordningen. Även om artiklarna var skrivna av kvinnor, kunde vi observera tendenser till stereotypisk rapportering. Kvällstidningarnas logik bidrar till att dessa tendenser består. De återkommande stereotyperna och den underliggande genusslentrianen inom media pekar mot nödvändigheten av kulturella och sociala förändringar. Det krävs en djupare förändring för att bryta de rotade strukturerna och normer som fortsätter att forma representationen av kvinnliga idrottare i medierna. / In this thesis, ten articles from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed with the aim of examining how Swedish evening newspapers reproduce or challenge stereotypes in their reporting on the Swedish women's national football team during the 2023 FIFA Women's World Cup in Australia and New Zealand, based on gender and framing theory. We employ a critical discourse analysis rooted in Norman Fairclough's three-dimensional model. By analyzing textual, discursive, and social practices in the reporting, we uncover the underlying power structures that shape how the Swedish women's national team is portrayed and perceived in the media during the 2023 Women's World Cup. The analysis of articles from Aftonbladet and Expressen reveals clearly that the evening newspapers largely reproduce and reinforce stereotypes, preserving the gender power hierarchy. Even though the articles were written by women, tendencies toward stereotypical reporting were observed. The logic of the evening newspapers contributes to the persistence of these tendencies. The recurring stereotypes and the underlying gender bias in the media point to the necessity of cultural and social changes. A deeper transformation is required to break the entrenched structures and norms that continue to shape the representation of female athletes in the media.