Utifrån yrkesverksammas beskrivningar som analyseras med hjälp av tidigare forskning och teori syftar studien till att bidra med kunskap som kan främja arbetet med barn som anhöriga inom vuxenpsykiatrin. Denna kvalitativa studie baseras på empiriska studier från sjukvårdspersonal inom vuxenpsykiatrin inom landstinget Region Kronoberg. Studien visar att barn som anhöriga idag i första hand uppmärksammas genom att erbjuda stöd till föräldrarna, genom en orosanmälning till socialtjänsten eller genom en familjeintervention. Stödinsatserna utformas, enligt sjukvårdspersonalen, inte utifrån vilken psykisk sjukdom som är närvarande. Familjens övriga situation spelar, enligt sjukvårdspersonal, roll för om en insats ska erbjudas och huruvida det finns grund till oro. Arbetet med barn som anhöriga till en förälder med en psykisk sjukdom präglas av möjligheter i främjande av psykisk hälsa hos en tydligt utsatt riskgrupp, men hotas av resursbrister.

Abstract Title: Daughters experience of growing up with a mother with eating disorder   Authors: Malin Schelin and Caroline Westberger   Daughters risk negative identity development if they grow up with mothers with EA. Previous research shows how children of parents with mental illness easily are forgotten. This thesis investigates daughters experience of growing up with mothers with eating disorder (EA) and if and how their identity development got affected. A qualitative text analysis was carried out of six newspaper articles and nine chat posts from four chat forums. The articles and the posts were written from the daughters perspective. The result showed that the daughters felt forgotten. That they took an adult responsibility for themselves and their mothers, several of the daughters wished that they would have been given information of the mothers illness. The daughters emphasized a feeling of guilt and several of them have developed an EA. They describe that they handled their upbringing by increasing the distance to their mother, and by defining the mother's disease differently. / Sammanfattning Titel: Döttrars upplevelse av uppväxten med en mamma med ätstörning   Författare: Malin Schelin and Caroline Westberger   Döttrar riskerar negativ identitetsutveckling om de växer upp med en mamma med ätstörning. Tidigare forskning har uppmärksammat hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa bortprioriteras. Uppsatsens syfte var att undersöka döttrars upplevelse av uppväxten med en mamma med ätstörning samt om och hur döttrarnas identitetsutveckling påverkats. En kvalitativ textanalys genomfördes av sex tidningsartiklar och nio chattinlägg från fyra chattforum. Både tidningsartiklarna och chattinläggen var skrivna utifrån döttrarnas perspektiv. I resultatet framkom att döttrarna upplevt sig bortglömda och att de tog ett vuxenansvar för sig själva och sin mamma. Flera av döttrarna önskade att vuxna i deras närhet gett dem information om mödrarnas sjukdom. Döttrarna framhåller en stark skuld och flera av dem har själva utvecklat en ätstörning. En del av döttrarna beskriver att de hanterat sin uppväxt dels genom att öka distansen till sin mamma, dels genom att definiera mammans sjukdom på ett annorlunda sätt.

Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

The mandate of the National Board of Health and Welfare and The National Competence Center for Relatives, Nka, includes producing and disseminating knowledge about children as next of kin and young carers. They play a central role in disseminating information within the field. The aim of this study is to investigate how they communicate information in this domain. A qualitative content analysis was conducted, and framing theory was used to explore the issue. The empirical data consists of 48 publications that the National Board of Health and Welfare and Nka have released in the field. The study’s findings suggest ways to improve the communication of this information by avoiding certain frames. Frames of economy, comparison, powerlessness, moralization, and impact have been identified in the empirical data. It appears that the use of an economic frame is more common when communicating information about children as next of kin to parents with mental illness or substance abuse. Furthermore, a moralizing frame is used to describe families as “well-functioning”. Keywords: children as relatives, children as next of kin, young carers, framing theory