I denna studie har jag analyserat två nyhetstidningar för barn. I undersökningen jämfördes  fyra nummer av vardera ​ SvD Junior ​  och ​ Stuttgarter Kinderzeitung ​ , utgivna under hösten  2015. Genom en kvantitativ innehållsanalys fastställdes materialet, barnens roll och ämnen  som tas upp i barntidningarna. I en efterföljande kvantitativ läsbarhetsanalys och en kvalitativ  analys närläste jag en artikel ur varje tidning. Dessa närlästa texter jämfördes sedan med  likvärdiga artiklar i ämne och omfång tagna från ​ Svenska Dagbladet Juniors  ​ och ​ Stuttgarter  Kinderzeitungs ​  modertidningars webbsida.  Resultatet visar att skillnader mellan nyhetstexter skrivna för barn och vuxna främst är  synliga i språket. Texter i barntidningarna innehöll ofta vardagliga ord och var överlag mer  lättlästa än vuxentexterna. Långa ord och meningar var vanligare i de tyska artiklarna, vilket  kan beror på att språken i sig är olika.   Utöver detta fanns det större skillnader i uppbyggnaden och utformningen av de svenska och  tyska barntidningarna. ​ Stuttgarter Kinderzeitung  ​ innehöll inte lika mycket skrivet material  som den svenska motsvarigheten. ​ SvD Junior ​  visade sig dessutom ha en tydligare och  konsekventare struktur. I båda barntidningar fick barn en ganska stor roll, i den tyska  barntidningen var fördelningen mer jämn, i den svenska fick barn oftast en passiv roll.  Slutligen visade sig det även att abstraktionsstegen var ett vanligt retorisk grepp i flera av  barntexterna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

The purpose of this study was to investigate how domestic violence was presented in Swedish newspapers before and during the covid-19 pandemic. Based on the result, we discuss how a changed reporting can influence the involved parties (perpetrators and victims), and social work in a wider context.To answer the questions of the study, we have studied how newspapers presented the parties in domestic violence, the explanations for the violence, and the character of the violence. The focus of the study was to investigate if there were differences before and during the pandemic. 134 articles were studied in total, from the newspapers Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. We found that the newspaper coverage on domestic violence has changed during the covid-19 pandemic, compared to before. During the pandemic, the newspapers reported the pandemic in itself as a reason for domestic violence, and hence excluded many other possible explanations. The reporting during the pandemic often focused on serious domestic violence, on cases where shelters for women were involved, and the pandemic as a reason for domestic violence. Consequently, other types of violence and other types of victims have gotten less coverage in the newspapers. There are fewer articles embracing the width of victims who suffer from domestic violence. In addition, we found that the reporting on the perpetrators committing the violence was more one-dimensional. Before the pandemic, it was clearer that the perpetrators could come from a wide range of age groups, social positions, genders, sexualities etc. During the pandemic, nearly all cases presented in the newspapers were about a hetrosexual man, who was often a father. In summary, we found that the reporting has become more linear and one-dimensional during the pandemic, but also more alarming. The changed newspaper coverage of domestic violence could certainly influence the general picture of the problem, both in the public and in social work.

Nyhetstidningar influerar sina läsare genom att rama in sina texter på olika sätt i ledarartiklarna. Denna kvalitativa innehållsanalys visar hur Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden positionerar sig genom sina politiskt ideologiska hemvister för att föra fram sina budskap gällande klimatförändringarna. Det teoretiska perspektivet som används för att analysera resultatet är inramningsteori tillsammans med ideologibegreppet. Resultatet blev att tidningarna, utifrån kategorierna “orsak” och “åtgärd”, ramade mer eller mindre in klimatförändringarna inom områdena: ekonomi, politik, kunskap och/eller konsumtion. Tidningarna gestaltar klimatförändringarna på olika sätt, där vi har sett ett mönster mellan de vänsterlutande tidningarna som betonar att läget är akut och att åtgärder måste sättas in snarast, medan de högerlutande tidningarna visar sig mer passiva till problemet och ser på det på ett långsiktigt plan. / Newspapers influence their readers by framing their texts in different ways in the editorial articles. This qualitative content analysis shows how Dagens ETC, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Samtiden are positioning themselves through their politically ideological residences in order to convey their messages regarding climate change. The theoretical perspective used to analyze the result in this study is framing theory and ideology. The result showed that the newspapers, based on the categories “cause” and “action”, framed climate change more or less in the area of: economics, politics, knowledge and/or consumption. The newspapers portray climate change in different ways, where we have seen a pattern between the left-wing newspapers that emphasize the situation as acute and that measures must be put in place as soon as possible, while the right-wing newspapers appear more passive to the problem and view it as a long-term plan.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka föreställningar kring socialsekreterare som svensk dagspress reproducerar. Det empiriska materialet för studien består av 120 artiklar publicerade i morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan år 2015 och 2016. Metoden för studien är kvalitativ idé- och innehållsanalys och det analytiska ramverket som används är format av idéer och dimensioner som framkommit ur tidigare forskning. Analysen utgår i huvudsak från fyra idealtyper av socialsekreterare som media beskriver. I resultatet framgår det att socialsekreterare i huvudsak framställs som offer i sin yrkesroll på grund av problem i system och struktur. Beskrivningar av socialsekreterare som hjälpsamma och inkompetenta är i många fall relaterade till rollen som offer. Föreställningen om socialsekreterare som ovilliga och elaka förekommer i mindre utsträckning än andra roller och är begränsad till specifika områden av den mediala rapporteringen. / The aim of this study was to give understanding to the representations of social workers in the daily press in Sweden. The empirical material of this study consists of 120 articles published in the morning newspapers Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet in the years of 2015 and 2016. The method used were qualitative analysis of ideas and content analysis and the analytical framework used is based on ideas about social workers that has been identified in previous research. The analysis is based mainly on four ideas of social workers as the media describes the profession. From the results it appears that socials workers are mainly described as victims due to systematic and structural shortages. The descriptions of social workers as helpers and incompetent are often linked to the description of them as victims. The description of social workers as cruel and malicious are fewer than the other categories and are limited to specific areas presented in the news.

This study investigates the production of political meaning in the Scandinavian tradition of the dagsvers (newspaper poem), that is a particular kind of poetry published in daily newspapers, commenting on public debates and recent events. The dagsvers is a neglected literary genre in the history of Swedish literature. The often explicit political stance and message of the dagsvers separate this genre from many other forms of modern and contemporary poetry, and the present study focuses on this political dimension. I examine the uses of forms, themes and symbols in dagsvers published between 1949 and 2013 that give the poems their meaning and their political dimension. Furthermore, I analyse how the very newspaper medium contributes to and directs the interpretation of the poems. The main questions pertain to how context, such as the newspaper´s political agenda, and elements in the text create the meaning and function of the dagsvers. Analysing verse examples with the help of theories of Jacques Rancière and Lars Furuland, the study demonstrates how the context and the literary forms, themes and symbols impact the shape of the political dimension of the dagsvers.

Den här uppsatsen är en multimodal studie om sambandsmarkörer i journalistiska artiklar i tio svenska dagstidningar i ett tryckt format och på webben. Syftet har varit att undersöka vilka av markörerna inramning, avstånd, överlappning, visuellt rim och kontrast genom färg samt språkliga hänvisningar som förekommer, vilka likheter och skillnader som finns mellan användningen av markörerna i de två formaten samt vilka störningsmoment det finns som påverkar sambandsskapandet negativt och om störningarna är fler i något av formaten. Metoden har varit en kvalitativ analys och studiens resultat visar att samtliga markörer förekommer, men att inramning, avstånd och språkliga hänvisningar dominerar. Att fastställa om det finns fler störningsmoment i något av formaten har inte varit möjligt eftersom det när sambandet inom artiklarna störs, genom att samband skapas med annat innehåll som inte hör artiklarna till, i båda formaten finns andra sambandsmarkörer närvarande som motverkar störningsmomenten.

Könsstympning är en sedvänja som främst förekommer i ett trettiotal afrikanska länder och i ett antal länder i Mellanöstern och Asien. På grund av ökad migration har ämnet kommit att bli mer aktuellt i Sverige. Enligt en rapport från Nationellt Centrum för Kvinnofrid ser majoriteten av den svenska befolkningen könsstympning som en främmande företeelse. Vid frågor som är svåra för vanliga medborgare att erfara blir massmedier ofta den huvudsakliga källan till information. Syftet med studien var att ta reda på hur ämnet förmedlas i svenska tidningsmedier. Genom kritisk diskursanalys har jag undersökt artiklar om könsstympning i fem svenska nyhetstidningar under perioden 30 november 2014 – 30 november 2016. Ett antal återkommande teman har förekommit i materialet såsom att det i flera artiklar finns indikationer på att sedvänjan upprätthålls i Sverige. Analysen visar en diskurs om ingreppet som ett övergrepp och ett brott mot mänskliga rättigheter. I lite mer än en fjärdedel av artiklarna förekommer det flickor och kvinnor med egna erfarenheter av ingreppet som uttalar sig om sedvänjan. Men det är i hög grad representanter från samhällsinstitutioner som definierar problemet och presenterar åtgärdsförslag i artiklarna. Utöver diskursteori har dagordningsteorin och gestaltningsteorin varit teoretisk grund för studien. / Genital mutilation is a practice that mainly occurs in about thirty African countries and in several countries in the Middle East and Asia. The topic has become more relevant in Sweden due to the increased migration. Most of the Swedish population sees genital mutilation as an alien phenomenon according to a report from the Swedish National Center for Protection of Women. The mass media often tend to be the main source of information when issues are difficult for ordinary citizens to experience. The purpose of the study was to find out how the issue is conveyed in the Swedish newspaper media. I have analyzed articles on genital mutilation in five Swedish news magazines during the period November 30, 2014 - November 30, in 2016 using critical discourse analysis as method. Several recurring themes have appeared in the material such as frequent indications that the practice is maintained in Sweden. The analysis reveals a general view of the procedure as an abuse and a violation of human rights in the discourse. In more than a quarter of the articles there are girls and women with personal experience of the procedure who speak out about the practice. But it is mostly representatives of social institutions that define the problem and presents proposals for action in the articles. The discourse theory, the agenda-setting theory and framing theory has been the theoretical basis for the study.

The four largest newspapers in Sweden, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, all have different political stands, but does it affect their reporting on different parties and their leaders? In 2013 and 2014 two of the nine party leaders in the Swedish parliament, Riksdag, were female, Annie Lööf (Centre Party) and Åsa Romson (the Green Party). This study examines the differences between the reporting on these two politicians in four newspapers and how they are portrayed using quantitative content analysis and framing analysis. Earlier studies by Kent Asp have shown that the Green Party (Miljöpartiet) is the most popular party among Swedish journalists, which could mean that the party is overrepresented and gets a special treatment in the media. In contrast, the Centre Party (Centerpartiet) is among the least popular among Swedish journalists and could therefore risk to be underrepresented. This study also researches if the portrayal of these two party leaders is in any way connected to their gender, as previous research shows that women politicians are treated differently to their male colleagues. Topics like family, private life and their appearance are often discussed instead of their work. Lastly this study investigates if there are differences in reporting between an election year, 2014, and a regular year, 2013. Our study shows that the political stands of the newspapers have an effect, even if only slight, on the reporting. Furthermore, Miljöpartiet does not get a special treatment as one might think, it’s rather the other way round. We found that the reporting on Annie Lööf and Centerpartiet was far more positive than the reporting on Åsa Romson and Miljöpartiet. We could not see that the reporters treated these politicians specially based on their gender, contrary to earlier studies. Finally, we found out that the newspapers focus on the party leaders rather than the parties themselves, which corresponds to the tendency of personification discussed in previous research. / De fyra största nyhetstidningarna i Sverige, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har olika politiska ståndpunkter, men påverkar det deras rapportering av olika partier och deras partiledare? 2013 och 2014 var två av de nio partiledarna i Sveriges riksdag kvinnor, Annie Lööf (Centerpartiet) och Åsa Romson (Miljöpartiet). Den här uppsatsen undersöker skillnaderna mellan rapporteringen av dessa två politiker i fyra nyhetstidningar och hur de porträtteras, genom kvantitativ innehållsanalys och framing analysis. Tidigare studier av Kent Asp har visat att Miljöpartiet är det mest populära partiet bland svenska journalister, vilket kan betyda att partiet är överrepresenterat och får specialbehandling av medier. Tvärtemot är Centerpartiet bland de minst populära partierna bland svenska journalister och har därför en risk att bli underrepresenterade. Den här studien undersöker också om porträtteringen av dessa två partiledare på något sätt är kopplad till deras kön, då tidigare forskning visat att kvinnliga politiker behandlas annorlunda än deras manliga kollegor. Ämnen som familj, privatliv och deras utseende diskuteras ofta istället för deras jobb. Slutligen så undersöker denna studie om det finns några skillnader i rapporteringen mellan ett valår, 2014, och ett vanligt år, 2013. Vår studie visar att den politiska ståndpunkten hos tidningarna har en effekt, om än bara liten, på rapporteringen. Dessutom får Miljöpartiet ingen specialbehandling som man kunnat förvänta sig, utan det är snarare tvärt om. Vi såg att rapporteringen om Annie Lööf och Centerpartiet var långt mer positiv än rapporteringen om Åsa Romson och Miljöpartiet. Vi kunde inte se att reportrarna behandlade dessa politiker annorlunda baserat på deras kön, till skillnad mot tidigare studier. Slutligen såg vi att nyhetstidningarna fokuserar på partiledarna istället för själva partierna, vilken stämmer överens med tendenserna för personifiering som diskuterats i tidigare forskning.

<p>This study examined by content analysis and semiotic picture analysis how gender equal the UK newspaper The Times, the U.S/Iranian nespaper Iran Times International and Swedish newspaper Svenska Dagbladet were May 1^st2009 and May 8^th2009. The study had a foundation of feminist theory about patriarchy and gender theory with a contribution of research about race and its impact on patriarchy.</p><p>None of the three papers were fully gender equal. Even though Svenska Dagbladet was found to be the most gender equal when it came to the number of women represented all of the newspapers examined showed patriachal structures since women more often than men were described as victimes, trivialized, incompetent and inferior.  People with a race other than white were in minority but patriarchy seems to be a stronger form of oppression than racism. White men were in majority and were less opressed than other groups and were because of that most in favour of the newspapers symbolic powers.</p>