I denna studie har jag analyserat två nyhetstidningar för barn. I undersökningen jämfördes  fyra nummer av vardera ​ SvD Junior ​  och ​ Stuttgarter Kinderzeitung ​ , utgivna under hösten  2015. Genom en kvantitativ innehållsanalys fastställdes materialet, barnens roll och ämnen  som tas upp i barntidningarna. I en efterföljande kvantitativ läsbarhetsanalys och en kvalitativ  analys närläste jag en artikel ur varje tidning. Dessa närlästa texter jämfördes sedan med  likvärdiga artiklar i ämne och omfång tagna från ​ Svenska Dagbladet Juniors  ​ och ​ Stuttgarter  Kinderzeitungs ​  modertidningars webbsida.  Resultatet visar att skillnader mellan nyhetstexter skrivna för barn och vuxna främst är  synliga i språket. Texter i barntidningarna innehöll ofta vardagliga ord och var överlag mer  lättlästa än vuxentexterna. Långa ord och meningar var vanligare i de tyska artiklarna, vilket  kan beror på att språken i sig är olika.   Utöver detta fanns det större skillnader i uppbyggnaden och utformningen av de svenska och  tyska barntidningarna. ​ Stuttgarter Kinderzeitung  ​ innehöll inte lika mycket skrivet material  som den svenska motsvarigheten. ​ SvD Junior ​  visade sig dessutom ha en tydligare och  konsekventare struktur. I båda barntidningar fick barn en ganska stor roll, i den tyska  barntidningen var fördelningen mer jämn, i den svenska fick barn oftast en passiv roll.  Slutligen visade sig det även att abstraktionsstegen var ett vanligt retorisk grepp i flera av  barntexterna.

Equality between women and men is one ongoing question. Even though women represent half of the world's population she is barely visible in any media. Global, national and lokal studies shows that the man is, and has been, medially over-represented for a very long time. But equality is not just about the quantitative space, but also the general presentation. Therefore, this study examines gender representation and stereotypes in the Swedish childrens papers Kamratposten and SvD Junior. By a quantitative content analysis two coding schemes have been constructed based on Yvonne Hirdmans theory about the gender order, Stuart Halls representation theory and Jesper Strömbäcks theoretical summary of the media logic. By analysing both text and pictures this study have been able to answer its three issues. The result is later presented with both diagrams and descriptive text where it shown how the outcome goes against the previous researches and this study is by that in some cases unexpected. In summary both Kamratposten and SvD Junior contains about the same percentages girls/woman and boys/men. This sort of equality is not common in earlier studies. However, the stereotypes is a very common occurrence in both papers which also have been proved to be the most prominent features in other Swedish media. For example, girls/women are quoted primarily within softer subjects, such as family, feelings and relationships. Instead, boys/men are quoted within harder subjects like sport, games and science. The total result of this study thereby shows that the papers is very much identical in every sense.