Abstract Johannes Åberg 2012: Har längden betydelse? – En kvantitativ studie av elevers textstrukturer. Does the length matter? – A quantitative study of student text structures. Essay writing is one part of the national test in the school subject Swedish. Here the student gets the opportunity to demonstrate that it is able to follow instructions and produce a coherent text. The examinator's task hereby becomes a troublesome process with subtle distinctions between rights and wrongs. This quantitative study consists of an investigation of the significance of length in students’ texts, i.e. text length, sentence length and word length. The aim is to collate the texts grade with these three aspects of length and also compare feminine and masculine language features. 17 student texts from the 2011 national test in Swedish for students aged 15, written by nine girls and eight boys from the grade levels not achieving the goals, satisfactory and very well satisfactory, form the basis for the study. These are three grade levels in a scale of four, where the second highest has been omitted. The results indicate that the answer to the question in the title is yes and furthermore that boys and girls use the length variable in different ways. For instance, boys tend to produce shorter texts with more longer words. There is also a slight correlation between short sentences and high grades. Finally, it seems to be of the highest concern to write a longer text if you want to avoid the lowest grade.

I denna studie har jag analyserat två nyhetstidningar för barn. I undersökningen jämfördes  fyra nummer av vardera ​ SvD Junior ​  och ​ Stuttgarter Kinderzeitung ​ , utgivna under hösten  2015. Genom en kvantitativ innehållsanalys fastställdes materialet, barnens roll och ämnen  som tas upp i barntidningarna. I en efterföljande kvantitativ läsbarhetsanalys och en kvalitativ  analys närläste jag en artikel ur varje tidning. Dessa närlästa texter jämfördes sedan med  likvärdiga artiklar i ämne och omfång tagna från ​ Svenska Dagbladet Juniors  ​ och ​ Stuttgarter  Kinderzeitungs ​  modertidningars webbsida.  Resultatet visar att skillnader mellan nyhetstexter skrivna för barn och vuxna främst är  synliga i språket. Texter i barntidningarna innehöll ofta vardagliga ord och var överlag mer  lättlästa än vuxentexterna. Långa ord och meningar var vanligare i de tyska artiklarna, vilket  kan beror på att språken i sig är olika.   Utöver detta fanns det större skillnader i uppbyggnaden och utformningen av de svenska och  tyska barntidningarna. ​ Stuttgarter Kinderzeitung  ​ innehöll inte lika mycket skrivet material  som den svenska motsvarigheten. ​ SvD Junior ​  visade sig dessutom ha en tydligare och  konsekventare struktur. I båda barntidningar fick barn en ganska stor roll, i den tyska  barntidningen var fördelningen mer jämn, i den svenska fick barn oftast en passiv roll.  Slutligen visade sig det även att abstraktionsstegen var ett vanligt retorisk grepp i flera av  barntexterna.

<p>Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.</p>

Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.

Uppsatsen undersökte skillnader mellan klassikern Utvandrarna av Wilhelm Moberg (2013/1949) och dess adaption Utvandrarna adapterad av Cecilia Danielsson (2015/1949). Danielssons mål var att adaptera Utvandrarna till en lättläst roman till den stora läsegrupp svenskar på ca 2 miljoner som har svårt att läsa (Sundin 2007 s.26).Kvantitativa metoder användes för att studera meningslängd, fundament, ordval samt textbindning i de två verken. Sedan jämfördes verkens olika resultat med varandra och analyserades. I denna studie undersöktes också hur dessa variabler påverkade verkens läsbarhet utifrån ett andraspråks perspektiv.I studien framkom det att med längre meningslängder och fundament, fler högfrekventa ord utan förklaringar och mindre textbindning har verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg (2015/1949) en lägre läsbarhet än dess adaption Utvandrarna (Moberg 2015/1949) adapterad av Cecilia Danielsson.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska. För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket. Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.

Syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader i flickors och pojkars skrivande under grundskolans tidigare år. I studien undersöks dagbokstexter skrivna av flerspråkiga flickor och pojkar i årskurs tre. Fokus ligger på att undersöka elevernas text- och meningslängd, långord samt nominalkvot. Tidigare forskning utförd på elever i årskurs nio samt på gymnasiet visar att pojkar tagit ett steg närmare flickorna i vissa aspekter i sin skriftliga komplexitet. Vår studie om elevers skrivande i årskurs tre talar till och med för att pojkarna gått förbi flickorna. Materialet består av tio dagböcker skrivna av sex flickor och fyra pojkar. I studien delar vi in eleverna som skriver texterna i flickor och pojkar, och vi förutsätter därmed att det finns vissa skillnader mellan dem som påverkar deras skriftspråksutveckling. Vi utgår från en positivistisk vetenskapsteori med en viss kvantitativ ansats och med tydligt mätbara textaspekter. De skillnader som studien visar är att pojkar skriver längre texter, har högre nominalkvot samt använder fler långord. Flickorna skriver däremot längre meningar än pojkar.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal &amp; Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv. Huruvida de tre läroböckernasläsbarhet kan betraktas som god, beror på ett antal faktorer. Resultatet av studien visar blandannat att läroböckerna innehåller en del ord och termer, implicita orsakssamband samtmeningsbyggnad som kan vålla problem för en ovan läsare. Trots sin texttyp och sinvetenskapliga komplexitet, har läroböckerna i vissa avseenden en god läsbarhet. Exempelvisvisade LIX för texterna att Matematik 4000 och Tal &amp; Rum är medelsvåra, medan Matematikfrån A till E är lättläst.