<p>Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.</p>

Påverkar det faktum att barn har syskon barnens språkutveckling? Många forskare har funnit att så är fallet. I en review av tidigare undersökningar diskuteras vad ett antal forskare kommit fram till rörande syskons effekt eller betydelse för barns språkutveckling, framför allt användningen av personliga pronomen. Många undersökningar har visat omgivningens påoch inverkan när det gäller små barns språkutveckling. Det kan finnas en direkt och en indirekt inverkan på språkutvecklingen av att barn har syskon eller ej. Direkt påverkan kan ske genom att barn med syskon kanske behandlas annorlunda än barn utan syskon. En indirekt påverkan kan ske genom att miljön blir kraftigt annorlunda för barn på grund av det faktum att de har syskon, jämfört med om de inte har det. Direkt tilltal och " overheard speech" 1 av föräldrar, syskon och andra i barnens omgivning anses av forskarna ha stor betydelse då det gäller utvecklingen och tillägnandet av personliga pronomen. Tidigare mindre och enstaka större studier, framförallt i USA och Storbritannien, men även i Kanada, har visat att barn med syskon lär sig personliga pronomen snabbare än barn utan syskon. I denna studie kommer jag att undersöka hur svenska barn med och utan syskon tillägnar sig personliga pronomen. För att kunna jämföra resultatet av min undersökning inleder jag denna studie med att diskutera tidigare undersökningar i samma ämne av ett antal forskare.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ”enklare” och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012. Undersökningen är av kvantitativ natur och resultatet relateras till tidigare undersökningar om ledargenren.     Undersökningens resultat ger stöd åt ovanstående hypoteser, då läsbarhetsfaktorerna visar på att ledargenren har fått ett mer läsbart skriftspråk, samt att DN är den tidning med mest läsbara ledare. Trots att ledargenren har blivit enklare, är den fortfarande en svår genre att läsa i förhållande till de flesta andra genrer. Ledargenren visar således även en hög skriftspråklighet.

Pidginspråk är kontaktspråk som uppstår under ansträngda sociolingvistiska förhållanden. De anses vara de mest reducerade språkliga system som ändå möjliggör en lyckad kommunikationinom ett specifikt socialt sammanhang. Det saknas idag forskning som undersöker hur pidginspråk bildar sina språkliga system. Den aktuella studien ska vara ett steg mot mer kunskap inom området och ämnar analysera hur pidginspråk bildar sina personliga pronomenparadigm. Förekomsten av nio olika grammatiska drag har kartlagts hos 18 pidginspråk, deras lexifierare och viktigaste substratspråk. Uppgifterna hämtades genom litteratursökningar och sammanställdes i tabeller i datorprogrammet Excel. Resultatet visar att samtliga undersökta drag förekommer bland pidginspråken men med varierande frekvens. Uppgifterna indikerar att substratspråken har en framträdande roll i processen när pidginspråken bildar sina personliga pronomenparadigm. / Pidgins are contact languages that emerge under strained sociolinguistic circumstances. They are seen as the most reduced linguistic system that can still enable successful communication in a specific social context. To this date there is a lack of research investigating how pidgins form their linguistic systems. The present study is intended to be a step towards extended knowledge within the field and aims to investigate how pidgins form their personal pronoun paradigms. The occurrence of nine different grammatical features in 18 pidgins, their lexifiers and most important substrates has been surveyed. The data was collected through literature search and compiled in tables in the computer program Excel. The results show that all surveyed features occur among the pidgins but the frequencies vary. The data indicates that the substrates have a prominent role in the process of pidgins forming their personal pronoun paradigms.

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.

This study has two aims and addresses two areas of investigation. The first aim is to examine, in four novels and their textual worlds, what role is played by collective self-images and essentialist identities in maintaining power structures in regard to gender, class, norms for mental functions, and ethnicity. Whether, and if so, how, the novel’s deconstruction of language and images can function as resistance to hegemonic oppression? What does the encounter between the privileged collective and the marginalized look like in the novel, and what happens in this encounter? The project’s second aim is to probe what criticism of, and what strategies for resistance to, various power structures reading can provide. To what extent is it possible to speak of responsibility for, and in, the reading of fictional works? What role is played by the (un)expected and the conditionality in the poetical novel’s ethical demands on the reader? What might reading as an ethical practice mean and entail? The dual aim situates this dissertation in an interdisciplinary field between ethics, literary studies and aesthetics. In this study despair is the fundament on which the ethical reader stands to approach literature. Rather than discovering meanings, finding examples, or experiencing empathy, it is being engaged in the conditions determined by suffering and injustice that constitutes ethical reading. The novels Drömfakulteten (The Dream Faculty) by Sara Stridsberg, Hevonen häst (Hevonen Horse) by Annika Korpi, Montecore by Jonas Hassen Khemiri, and Personliga pronomen (Personal Pronouns) by Daniel Sjölin comprise the material for the study. They are analysed in terms of deconstructive hermeneutics. Theories brought to bear are primarily Gayatri Spivak’s post-colonial and Emmanuel Levinas’ phenomenological thinking about ethics, together with ideas from, among others, Derek Attridge, Judith Butler, and Sara Ahmed. The readings of the novels are done via four points of entry: identity, the body, the human, and the post-political, as part of the project’s work process, with each reading leading to new questions and critical interventions. The analysis points to a responsibility in relation to identity, a practice where oneself is shifted and transformed. This responsibility also encompasses accountability for the normative orders that need to be changed. Literary projects per se cannot achieve this, but they can be read as a stab at resistance, material for the reader to elaborate upon. This responsibility is an ethical practice that is not completed, that has uncertainty inscribed in its very essence, and that is reinvigorated with each new reading.