Syftet med denna studie var att utveckla förståelse för och kritiskt granska svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter av skolämnet svenska. Dessa svensklärarstudenter befann sig i slutet av lärarutbildningen. Studiens intresse för just denna målgrupp låg i antagandet att deras perspektiv skulle kunna erbjuda en möjlighet att utveckla förståelse för vilket svenskämne elever kommer att möta i framtidens gymnasieskola. Vidare bestod studiens empiriska material av elva svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter vilka samlades in genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer. Studiens insamlade material analyserades och tolkades med hjälp av två olika teoretiska perspektiv: Sawyer och Van de Vens (2006) fyra olika ämnesparadigm och Ivanics (2004) sex skrivdiskurser. Studiens resultat indikerar att vissa paradigmatiska ämnesuppfattningar framstod som starkare än andra. Ett påfallande antal av informanterna gav uttryck för en syn på skolämnet svenska som korrelerar med den ämnesuppfattning som är typisk för det kommunikativa paradigmet, samtidigt som det fanns flera exempel på uttalanden som indikerade en medvetenhet om att det finns reglerande ramfaktorer som styr undervisningen mot ett annat slags svenskämne än det de själva vill undervisa i. En slutsats som drogs i studien var att informanternas uttalanden går att tolka som en oro över det utilitaristiska paradigmets ökade dominans, framförallt vad det gäller svenskämnets skrivundervisning. Vidare framstod genrediskursen som särskilt stark inom skolämnet svenska, men även återkommande invändningar från flera av informanterna mot en sådan föreställning och olika resonemang kring hur man kan utmana den. Dessa informanter gav uttryck för att kreativitetsdiskursen torde ha en minst lika självklar position inom svenskämnet och att det är viktigt att eleverna får utforska en rad olika sätt att uttrycka sig på. På den diskursiva nivån framstod även den sociopolitiska diskursen som en stark och självklar del av skolämnet svenska, vilket bedömdes vara ett av studiens mest anmärkningsvärda resultat. / ULF-nätverket: Svenskämnets didaktik

Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för gymnasieelevers medvetenhet om de etablerade reglerna för i synnerhet användandet av det reflexiva pronomenet i possessivform, sin, och personliga pronomen i stort. Ytterligare ett syfte med studien är att få kunskap om svensklärarstudenters förhållningssätt till framtida undervisning om olika typer av pronomen. Med hjälp av två enkätundersökningar samlades information från 70 gymnasieelever och 26 svensklärarstudenter in. Resultatet visar att gymnasieelever, oavsett modersmål, har viss medvetenhet om när personliga och reflexiva pronomen ska användas enligt etablerad språknorm, men har problem med det när subjektet är i plural eller har ett genitivattribut och vars objekt syftar tillbaka till subjektet. Svensklärarstudenter anser att det generellt är viktigt att ha kunskaper om grammatik och pronomen, men om det i framtiden är viktigt att kunna skilja på personliga och reflexiva pronomen råder delade åsikter om.