Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen är baserad på två kvinnliga gestalters skildringar i den första säsongen av teveserien. De två valda karaktärerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och jämförs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men även med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i litterära texter. Resultatet visar att det förekommer en genuskontraktspakt i karaktärsskildringarna men också att maktpositionerna mellan manliga och kvinnliga karaktärerna beror på andra intersektionella kategorier än enbart kön. Undersökningens resultat tyder även på att Daenerys och Aryas karaktärer bryter mot de stereotypa skildringarna i Nikolajevas schema. Orsaken kan vara att genuskontraktet finns djupt inpräntat i våra samhällsnormer om hur manligt och kvinnligt bör vara. Mannen förväntas vara den starka och beskyddande medan kvinnan förväntas vara den svaga och omhändertagna. En annan anledning till att stereotyperna är svåra att bryta kan vara författarnas rädsla att läsarna inte kommer att kunna identifiera sig med karaktärerna.

Syftet med denna studie var att utveckla förståelse för och kritiskt granska svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter av skolämnet svenska. Dessa svensklärarstudenter befann sig i slutet av lärarutbildningen. Studiens intresse för just denna målgrupp låg i antagandet att deras perspektiv skulle kunna erbjuda en möjlighet att utveckla förståelse för vilket svenskämne elever kommer att möta i framtidens gymnasieskola. Vidare bestod studiens empiriska material av elva svensklärarstudenters beskrivna föreställningar, uppfattningar och erfarenheter vilka samlades in genom den kvalitativa metoden fokusgruppsintervjuer. Studiens insamlade material analyserades och tolkades med hjälp av två olika teoretiska perspektiv: Sawyer och Van de Vens (2006) fyra olika ämnesparadigm och Ivanics (2004) sex skrivdiskurser. Studiens resultat indikerar att vissa paradigmatiska ämnesuppfattningar framstod som starkare än andra. Ett påfallande antal av informanterna gav uttryck för en syn på skolämnet svenska som korrelerar med den ämnesuppfattning som är typisk för det kommunikativa paradigmet, samtidigt som det fanns flera exempel på uttalanden som indikerade en medvetenhet om att det finns reglerande ramfaktorer som styr undervisningen mot ett annat slags svenskämne än det de själva vill undervisa i. En slutsats som drogs i studien var att informanternas uttalanden går att tolka som en oro över det utilitaristiska paradigmets ökade dominans, framförallt vad det gäller svenskämnets skrivundervisning. Vidare framstod genrediskursen som särskilt stark inom skolämnet svenska, men även återkommande invändningar från flera av informanterna mot en sådan föreställning och olika resonemang kring hur man kan utmana den. Dessa informanter gav uttryck för att kreativitetsdiskursen torde ha en minst lika självklar position inom svenskämnet och att det är viktigt att eleverna får utforska en rad olika sätt att uttrycka sig på. På den diskursiva nivån framstod även den sociopolitiska diskursen som en stark och självklar del av skolämnet svenska, vilket bedömdes vara ett av studiens mest anmärkningsvärda resultat. / ULF-nätverket: Svenskämnets didaktik

Det här arbetet började som ett allmänt intresse för hur vi lyssnar på varandra. Eftersom vi är lärare så blev intresset riktat mot skolan och så småningom mot ämnet svenska i skolan vars ena aspekt är Lyssna. Lyssna är enligt litteraturen den aspekt som får minst utrymme i ämnet svenska. Fokus ligger som regel på läsa och skriva men även tala får som regel större utrymme i undervisningen än Lyssna. Vi har därför valt att undersöka lärares tankar genom att göra sex kvalitativa intervjuer. Vi intresserade oss för hur lärarna resonerar kring lyssnande och hur de jobbar med lyssnande och var de fått sin kunskap om lyssundervisning. Vi såg väldigt tydligt i våra intervjuer att det inte är i vår lärarutbildning som vi får kunskaper om hur man undervisar om lyssnande. Lärarna ansåg istället att de fått sina kunskaper genom sin yrkeserfarenhet. Vi uppmärksammade efter våra intervjuer att flera av lärarna uttryckte att det varit intressant att få diskutera kring lyssnande eftersom det vanligtvis inte görs på skolorna. Vi fick även syn på att lärare gör många bra saker i sin lyssundervisning men att de skedde mer eller mindre reflekterat, något som en del av lärarna också själva fick syn på under intervjun.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what. To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance. Authorships and/or works outside the Western literary culture sphere are very few, as well as texts written by women and by Swedish writers with immigrant origin or belonging to national minorities. The factors that govern teachers’ selection of texts are agreement in the form of solid reading lists, cooperation and coordination, thematic work, resources and students. The conclusion that follows is that it seems to be the conservative and liberal multiculturalism that emerges most strongly when it comes to teaching literature in the school subject Swedish. / Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilket litteraturarv lärare förmedlar genom skolämnet svenska i gymnasieskolan. De övergripande forskningsfrågorna är: Vilka för-fattarskap och/eller verk behandlar lärare i undervisningen i skolämnet svenska på gymnasiet? Hur väl svarar dessa författarskap och/eller verk mot ett mångkulturellt perspektiv? Vilka faktorer påverkar lärarnas texturval? Utifrån syftet och forskningsfrågorna är målsättningen att ge svar på den didaktiska vad-frågan. För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, anammats. Enkätundersökningen genomfördes i två medelstora städer i mellersta Sverige och besvarades av 17 svensklärare. Resultatet visar att undersökningsdeltagarna tillmäter den västerländska och svenska litteraturen stor betydelse. Författarskap och/eller verk utanför den västerländska litterära kultursfären är väldigt få, likaså texter författade av kvinnor och texter skrivna av svenska författare med invandrarbakgrund eller tillhörande nationella minoritetsgrupper. De faktorer som styr lärarnas texturval är överenskommelser i form av fasta litteraturlistor, samarbete och samordningar, tematiskt arbete, resurser och eleverna. Slutsatsen som följer är att det tycks vara den konservativa och liberala mångkulturalismen som framträder starkast i litteraturundervisningen i svenska.

The essay concerns the role of fiction in school. The research questions is; what is “readable”, what does the authors think of teacher's task to develop students' literacy skills through fiction and how do the authors think of the teachers' task of using fiction in school. The questions give a basis that describes the role of fiction in school today based on the authors' perspective. We have chosen to use the open surveys as a method. In addition to the questionnaire, we have chosen to interview two authors when requested. The results show that from the authors perspective literature plays an important role in the school. The authors want the teachers to take a bigger responsibility for literature in the school in order to offer the students fiction that is interesting and readable. They also think that by using literature frequently, and by engaging the authors in lesson about fiction the students reading will improve.

Skriftspråket är grundläggande i svenskämnet och något man arbetar för att ständigt utveckla hos eleverna genom hela deras skolgång. En återkommande problematik jag har bevittnar i svenskundervisningen är prestationsskillnaderna mellan flickor och pojkar. Mina erfarenheter fick mig att vilja studera huru vidare svensklärare upplevt prestationsskillnader mellan flickor och pojkars med fokus på skriftspråk. Syftet med studien är att med utgångspunkt i legitimerade svensklärares uppfattningar undersöka hur svensklärarna upplever att flickors och pojkars skriftspråk liknar och skiljer sig samt vad de anser orsakar eventuella skriftspråkliga skillnader. Skolverkets statistik från 2021 på niondeklassarnas betygsresultat visar att 78,1% av flickorna och 74,1% av pojkarna var godkända. Tidigare forskning har visat att flickor och pojkar inte har särskilt stora biologiska skillnader med undantag för att pojkar mognar senare än flickor. Vad gäller skriftspråket visar tidigare forskning att en stor del av skriftspråksutvecklingen sker utanför skolan vilket gör att elevernas skriftspråk ser olika ut. Det material som ligger till underlag för studiens resultat har samlats genom en enkätundersökning där 13 svensklärare har deltagit. Resultatet visar att svensklärarna upplever att pojkar tenderar att skriva slarvigare än flickor samt att flickor upplevs ha lättare för att anpassa sitt skriftspråk till syfte, sammanhang och mottagare. Svensklärarna betonar även att flickor äger ett större ordförråd än pojkar och skriver längre texter. Däremot upplever svensklärarna att flickors och pojkars stavning, grammatik och användning av slang, dialekt och talspråk är likvärdig i deras skriftspråk. Det som svensklärarna upplever orsakar de skriftspråkliga skillnaderna är skäl som kan lokaliseras i eleverna närmiljö och lärmiljö. De anser även att undervisningen sviker eleven när undervisningen inte bemöter eleven där den befinner sig i dennes utvecklingszonen och när felaktiga antaganden görs om hur eleven approprierar kunskap.

Denna studie syftar till att undersöka hur tre olika läromedel i svenskämnet för årskurserna 1–3 förhåller sig till skolans värdegrund avseende funktionsnedsättning. Studien har som utgångspunkt ett normkritiskt perspektiv, som utgår från att normer om fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga finns och att den som befinner sig utanför denna norm riskerar att bli diskriminerad på grund av det. Läromedlen har granskats kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa granskningen har bilder och litterära karaktärer räknats för att synliggöra den relativa frekvensen av funktionsnedsatta karaktärer. I den kvalitativa granskningen av materialet har en teori om positionering använts med begreppen inkluderad och exkluderad för att tydliggöra hur funktionsnedsatta karaktärer positioneras i förhållande till icke funktionsnedsatta karaktärer. Den kvantitativa granskningen visar att det är få olika former av funktionsnedsättningar som representeras i de granskade läromedlen. Synnedsättning är den funktionsnedsättning som representeras mest frekvent, och barn med funktionsnedsättning representeras generellt i liten utsträckning. Den kvalitativa granskningen visar att de som positioneras som exkluderade alltid är karaktärer med funktionsnedsättning, medan de som positioneras som inkluderade alltid är karaktärer utan funktionsnedsättning.

Denna studie syftar till att undersöka den didaktiska potentialen för värdegrundsarbete i Stora Boken om Sandvargen (2006) skriven av Åsa Lind. Syftet är även att, med elever i årskurs 1, undersöka hur förståelse för skolans värdegrund kan skapas med hjälp av boksamtal kring Stora Boken om Sandvargen. För att undersöka detta analyseras verket utifrån fenomenologisk och socialkonstruktivistisk teori. Analysen görs även i förhållande till två utvalda delar ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2019) (”Skolans värdegrund och uppdrag”). Resultatet av analysen konstaterar att Stora Boken om Sandvargen har stor didaktisk potential för arbete med skolans värdegrund. Verket används sedan i boksamtal utformade efter Aidan Chambers modell, för att undersöka om och i så fall hur eleverna visar förståelse för skolans värdegrund. Boksamtalen analyseras i förhållande till de två utvalda delarna ur styrdokumenten och slutsatsen blir att eleverna på ett flertal sätt visar förståelse för skolans värdegrund. Resultatet visar hur eleverna skiftar perspektiv mellan sitt eget, karaktärer i berättelsen samt andra människor i elevernas liv och att kunna skifta och bredda sina perspektiv anses i studien vara grundläggande för skolans värdegrundsarbete.