Children`s meaning making practices may be difficult to understand, but we need to take account of these in order to understand their learning process. Examples of children's beliefs about written language and children`s practices of their name writings were investigated in this study. This was done with special regard to printed media (newspapers and letters) and children`s practices on letter writing, with a focus on children`s name writing. Emphasis was placed on children`s perspectives. The empirical material has been collected through qualitative interviews with two different groups of children at two preschools. Furthermore, observations have been made with special regards to children`s use of name pictures and digital or handwriting tolls in their name writing. Piaget`s stage theory of cognitive growth and also his structuralism contribute to the present study`s theoretical frame. In Piaget`s terms, knowledge is developed by restoring imbalances and adaptive responses to the environment. Children`s thinking and abstract explanations about written language are explained in Piaget`s terms of visual perspective-taking, egocentric holdings on visual perceptions and unrealistic or plausible explanations of reality. All Piaget`s assumptions appear to be reflected in young children`s beliefs, but my study shows that children seem to be not so dependent on visual experience as Piaget believed them to be and that children are able to explain the function of written language and printed media in an abstract way. Two preschool groups` name writing was compared and the study`s findings suggest that there are significant differences in children`s name writing representations. Name pictures may contribute to a great extent to the children`s name writing learning processes and support their initial writing of their own names. Children can also write their names by copying.  The current study`s findings suggest that children`s awareness of the written language seem to develop best in the action of writing that is dealing with letter writing, digital tools and name pictures.

Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju. Det empiriska materialet består av 29 elevtexter från 2010 års nationella prov i svenska för åk 9, samt av intervjuer med fyra svensklärare. Resultatet av studien visar på att elevtexterna, med ett undantag, innehåller få inslag av ungdoms- och talspråk. Det visar även på att svensklärarna står för en restriktiv hållning till sådana inslag och menar att det är mycket viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan tal- och skriftspråk.

Syftet med uppsatsen är att studera användningen av inlärningsstilar i ett klassrum. Vilka möjligheter till att använda flera olika inlärningsstilar tar eleverna samt vilka möjligheter som läraren ger. Vilka inlärningsstilar används allmänt i klassrummet och även specifikt under läs- och skriftspråkundervisningen. Undersökningen gjordes i en F-2 klass på en skola i mellersta Sverige. Metoden som användes var observation. Undersökningens resultat visade att läraren gav eleverna flera möjligheten att använda olika inlärningsstilar samt att eleverna vid ett flertal tillfällen själva tog initiativ till att använda sig av olika inlärningsstilar.

Arbetet behandlar hur förskollärare skapar förutsättningar för och hur de arbetar med läsning och skrivning i förskolan. Frågeställningen är hur förskollärarna tar tillvara på barns visade intresse för läsning och skrivning samt om de använder sig av någon läsinlärningsmetod. Den tidigare forskningen pekar på att förskolans miljö har betydelse, att förskollärare ska synliggöra skriftspråket för barn, pedagogernas förhållningssätt. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna gör mycket för att stimulera barns läsning och skrivning i förskolan i enlighet med tidigare forskning. De har språksamlingar, bokstäver på väggarna, uppmuntrar barnen att skriva och bygger aktiviteterna på barnens visade intresse. Båda förskollärarna var överens om att en tidig stimulering är viktig. Att förskolan ska erbjuda aktiviteter som läsning, lära genom lek, ha barnens intresse som utgångspunkt och en stimulerande miljö. Resultatet visar också att förskollärarna var medvetna om bornholmsmodellen men att de inte hade kunskap om några andra modeller för läs-och skrivinlärning. Använder förskollärarna just bornholmsmodellen för att det är den de känner till eller är metoden lättast att använda?  För att nå ett resultat har jag använt mig av kvalitativa intervjuer som forskningsmetod och metodansatsen har varit hermenuetisk

No description available.

Den här uppsatsen syftar till att söka reda på hur ungdomar i gymnasieskolan behärskar sina pronomen i skrift. Undersökningens fokus är främst hur väl eleverna är medvetna om subjekts- och objektsformen av han/hon när de skriver. Ett andra delsyfte gäller hur eleverna använder sig av de, dem och dom i skrift. Ett tredje delsyfte rör elevers attityder till det könsneutrala pronomenet hen. Jag vill även få en inblick i hur elever ser på vårt svenska språk och om unga idag anser att språket är värt att vårda. Undersökningen utfördes på en gymnasieskola med elever från två olika yrkesprogram i årskurs 1 som jag valt att kalla studiegrupp 1 och studiegrupp 2. Undersökningen bestod av två moment, en enkätundersökning och en intervjuundersökning. I enkätundersökningen deltog 24 elever från båda klasserna och i intervjuundersökningen deltog 4 elever från varje klass.Resultatet visar att eleverna i många fall kan sina pronomen men att det finns vissa svårigheter kring subjektsformen han/hon och objektsformen honom/henne. Många elever väljer av olika anledningar även att använda sig av det mer talspråkliga pronomenet dom framför ett de och dem som är mer tydligt i sitt sammanhang. Resultatet visar även att eleverna i undersökningen inte är särskilt positivt inställda till ett könsneutralt pronomen. Undersökningen har påvisat att eleverna inte känner till begreppet språkvård men att de ändå anser att det är värt att bevara vårt svenska språk trots att de ändå anar att engelskan kommer att ta över i framtiden. / This paper aims to research how adolescents’ in upper secondary school rule their pronouns in writings. The research focuses on pupils’ awareness of subject position and object position he/she when writing. Another aim refers to how pupils use they and them in writing. A third aim considers pupils attitudes to gender-neutral pronoun. I also wanted to have an insight in how pupils look at our Swedish language, and if adolescents´ of today find it important to preserve the language for generations to come. The investigation took place at an upper secondary school, with pupils from two vocational classes in year 1. I will refer to the two classes as study group 1 and study group 2. The investigation consists of two parts, one questionnaire study and one interview study. In the questionnaire study 24 pupils participated from both classes, and in the interview study 4 pupils from each class participated. The Result shows that many pupils know their pronouns pretty well, but there are some difficulties consider the subject form of he/she and the object form of him/her. In Swedish we have a form of the pronoun (dom) that are much more colloquial and unclear than they and them consider to be. The result of this paper also shows that the pupils’ attitudes to a gender-neutral pronoun are not very positive. The research also shows that the pupils never have heard of the term purism, but they still believe that it is important to protect our Swedish language. The pupils sense that the English language may take over gradually in the future and compete out Swedish as the first language in our country.

InledningBarns intresse för språk och skriftspråk i förskolan är anledningen till vårt intresse för denna studie. Att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi tar tillvara barns naturliga nyfikenhet för bokstäver. Vår bild av denna pedagogiska filosofi är att de har ateljéer som stimulerar skapandet hos barnen, men att de har mindre fokus på skriftspråket.SyfteSyftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger inom Reggio Emilia filosofin beskriver sitt arbetssätt med att stimulera barns intresse för skriftspråket, i åldern 1-5 år.MetodI denna studie har vi valt att använda en fenomenografisk forskningsansats, en kvalitativ undersökning med fokusgruppsintervjuer som redskap. Vi kan med denna metod tolka deltagarnas tankar och uppfattningar om ett visst ämne, där fokus har varit på deras olika uppfattningar, det vill säga variationen i hur de förstår ämnesområdet.ResultatResultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att stimulera och utmana barns verbala språk och språkutveckling, men vi upplevde att pedagogerna inte arbetade så medvetet med skriftspråket. De nämnde att den verbala kommunikationen mellan barn och mellan barn och vuxen främjar barns språkutveckling. De använder många olika material på ett varierande sätt för att tillgodose alla barns olika sätt att närma sig skriftspråket. Pedagogerna använder både helordsmetoden och ljudningsmetoden i sitt arbete med barnen. De påtalar vikten av att använda språklekar som ingår i den dagliga verksamheten, såsom rim och ramsor, högläsning, återberättande och sång.

Syftet med denna studie var att bidra med ökad kunskap kring läs och skriftspråksinlärning i förskolan. I studien observerades den skriftspråkliga miljön kopplat till texter, och tre förskollärare intervjuades utifrån deras tankar kring texter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för arbetet, vilket ser att barnen lär i det sammanhang de befinner sig i och via de artefakter som erbjuds dem. Studien är förlagd till en förskola i en mindre stad. Urvalet blev tre av fem avdelningar med verksamhet för barn i åldern 1-5 år, samt till tre förskollärare. Studien är kvalitativ, med insamlat materialet ifrån intervjuer och fotoobservationer utav de texter som var synliga i förskolans miljö. Jag har tagit inspiration utav den etnografiska forskningsansatsen vilken söker kunskap genom deltagarnas perspektiv och sociala processer. Forskningsansatsen använder gärna flera metoder som intervju och observation. Resultatet visar en blandad variation av texter i förskolans innemiljö, där textkategorierna märkning och artefakter användes mest i miljön. Förskollärarna belyser poängen utav att stärka texter tillsammans med bild samt att göra texter tillgängliga i miljön för barnen. Detta utvecklar ett meningsskapande hos barnen. Resultaten visar också att barnen utforskar textmiljön på egen hand, och samspelar med barn och vuxna kring artefakter som intresserar dem, vilket blir en slutsats för arbetet. Ett annat tydligt resultat blir att miljön bör berikas med fler texter som barnen kan utforska kring, samt att texter kopplat till bilder kunde ökas eftersom detta var något som barnen tydligt fann intresse för. Intressant för fortsatt forskning blir därmed att studera hur pedagoger fångar upp och samspelar kring det som barnen visar intresse för inom skriftspråk och texter.

No description available.

No description available.