Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju. Det empiriska materialet består av 29 elevtexter från 2010 års nationella prov i svenska för åk 9, samt av intervjuer med fyra svensklärare. Resultatet av studien visar på att elevtexterna, med ett undantag, innehåller få inslag av ungdoms- och talspråk. Det visar även på att svensklärarna står för en restriktiv hållning till sådana inslag och menar att det är mycket viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan tal- och skriftspråk.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolår fyras och skolår sexsvordomsanvändning beroende på sociolekt, sexolekt och kronolekt på två skolor medolika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkätundersökning i dessa åldersgrupperpå båda skolorna för att få del av elevernas upplevda norm angående deras syn påsvordomar och hur de tror att de använder dem. Resultatet visade på att de finnsskillnader inom de båda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vianvänt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero på att samhället börjar bli merintegrerat. Vi kom även fram till at pojkar använder sig av svordomar till större del änvad flickor gör samt att de svär av olika anledningar. Även mellan skolorna fann viskillnader i könens anledningar till att svära. Vidare visade undersökningen på att deäldre eleverna som deltog använde sig mer av svordomar än de yngre. De äldre börjarsåledes komma in i en ny åldersgradering – ungdomsspråket – medan de yngrefortfarande talar ett barnspråk.

Uppsatsen har undersökt hur gymnasieelever uppfattar att sitt språkbruk påverkas av deras användande av sociala och digitala medier. Detta undersöktes genom att intervjua fyra grupper med gymnasieelever, antalet deltagare var allt som allt nio gymnasieelever. Syftet med uppsatsen var att hitta ett svar på hur gymnasieelever uppfattar att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk. Resultatet visar att gymnasieelever upplever att sociala och digitala medier påverkar deras språkbruk i olika utsträckning. Man kan däremot inte dra några generaliserbara slutsatser utifrån enbart denna uppsats.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.

Syftet med denna studie är att studera attityder till olika talare med avseende på hur ålder, kön och dialekt påverkar attityderna. Studiens teoretiska utgångspunkt är lekt-teorin som innebär att en människas alla lekter samverkar och tillsammans bygger upp identiteten, vilket i sin tur påverkar våra attityder mot olika företeelser. I studien genomförs intervjuer med öppna frågor där sex informanter beskriver sina intryck av talare i utvalda talprov. Talarna värderas också med en sexgradig bedömningsskala med värderingsorden kompetent, ordentlig, öppen, trevlig och pålitlig. Informanterna kommer från samma familj från Småland. Talproven är hämtade från Youtube och är framförda av fyra talare i olika åldrar och med olika kön och dialekter. För att analysera informanternas svar används en innehållsanalys med en induktiv ansats som metod. Resultatet visar att äldre talare bedöms mer positivt än yngre talare. De manliga talarna bedöms totalt sett mer positivt än de kvinnliga talarna. Informanterna har även samma bedömning av vilka egenskaper som tilldelas de manliga respektive de kvinnliga talarna. De äldre informanterna bedömer de manliga talarna mest positivt, medan de yngre informanterna hade en mer jämlik bedömning. Majoriteten av informanterna identifierar sig med eller föredrar en talare som har samma ålder och könstillhörighet som dem själva. Studien visar även att en talares dialekt har en stark påverkan på attityden till talaren, både positivt och negativt. Med bakgrund mot lekt-teorin kan det konstateras att skillnader i attityder beror på informantens idiolekt, som i sin tur består av en mängd olika faktorer som lägger grund för vår identitet, våra idéer och våra attityder mot vår omvärld.