Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka det fula språket och vilken funktion det fyller hos barn och ungdomar. Jag har även intresserat mig för barn och ungdomars attityder till det fula språket, samt huruvida det är nödvändigt att göra en ny definition av begreppet ”fult”. Empirin är insamlad genom observation i en sjätteklass, samt kvalitativ intervju med sex av pojkarna i klassen.Slutsatsen blir att det vuxenvärlden definierar som ”fult” inte nödvändigtvis är fult för informanterna. De fula orden är många, ofta kreativa, och fyller en mängd olika funktioner. Mot bakgrund av att informanterna finner det viktigt med avsikten bakom ett fult ord, gör jag en distinktion mellan fula ord som bryter mot moraliska regler och fula ord som bryter mot sociala konventioner.