Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse samhällsklimatet har för några utvaldalärare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhällskunskap.Samhällskunskapsämnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och på så sätt främjademokratiska värden. Detta har vi velat undersöka där skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har också velat undersöka hur samhällskunskapslärare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhällsföreteelser har på deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.Främlingsfientliga strömningar och människors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersåsom terrorattacker kan spegla sig i skolans värld, då skolan är en del av samhället. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielärare, verksamma på olika skolor och olika program.Metoden är med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, där vi har utgått från entematiserad intervjuguide med ett antal olika frågor. Dessa har vi ställt till våra respondenter ochutifrån deras svar har vi således frågat uppföljningsfrågor. Intervjuguiden konstruerades efter vårtsyfte och forskningsfrågor och kategoriserades efter olika teman. Urvalet av respondenter gjordesmed hjälp av ett så kallat snöbollsurvalet; vi frågade en lärare som i sin tur tipsade oss om enannan lärare som skulle kunna tänkas ställa upp på en intervju.Sammanlagt intervjuades fem män och två kvinnor i varierande åldrar och med olika långerfarenhet av läraryrket. Gemensamt för alla respondenter är att de är samhällskunskap- ochhistorielärare. Skolans fostransuppdrag anser samtliga respondenter att det är det mest väsentligauppdraget som samhällskunskapslärare, samtidigt som förmedlingen av kunskaper också är encentral del. Vidare anser respondenterna att läroplanens innehåll är detsamma som i början avderas karriär men att förutsättningarna för undervisningen har förändrats. Eleverna är inte likauppdaterade om världsläget som de har varit tidigare och att det saknas ett intresse fördemokratin, menar respondenterna. Den tidigare forskningen speglar också dessa resultat, blandannat i form av Anders Bromans diskussion om skolans fostransuppdrag. Resultaten analyseradesmed hjälp av Robert Thornbergs resonemang om värdepedagogik och John Deweys teorier omdemokrati och undervisning. En ytterligare teori som har använts är Bengt Schüllerqvist &Christina Osbeck, samt Gunnar Lindström & Lars-Åke Pennlerts ämnesdidaktiska diskussion.Det går med hjälp av detta dra slutsatserna att läraren fokuserar på olika saker såsom kritiskttänkande och demokratiskt deltagande men att samhällsklimatet förändrar inte lärarnasuppfattningar om skolans kunskaps- och fostransuppdrag nämnvärt. Samhällsklimatet har dockbetydelse i form av att innehållet är detsamma i form av att samhället faktiskt är föränderligt mendet är andra förutsättningar, andra aktuella händelser och exempel som råder. Detta innebär enkomplexitet i ämnet och kräver att läraren är påläst i ämnet.

BAKGRUND: Idag talas det ofta om att den svenska skolan blir sämre och attmåluppfyllelsen, d.v.s. uppfyllelsen av skolans kunskapsmål, sjunker.Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle som ställer höga krav på barnoch deras föräldrar. Mycket tid i skolan måste därför läggas på det socialaplanet. Vår undran är om skolans fostransuppdrag blivit så stort att detpåverkar måluppfyllelsen negativt.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagoger ser påomfattningen av skolans fostransuppdrag idag jämfört med för 15 årsedan och om detta påverkar eller har påverkat måluppfyllelsen.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterpedagogers tankar om skolans fostransuppdrag. Detta gjorde vi med hjälpav redskapet self-report, eftersom vi tror att svaren blir mer genomtänktadå än vid t.ex. intervju.RESULTAT: De flesta pedagoger i undersökningen anser att skolans fostransuppdragökat i omfattning de senaste 15 åren. Samtliga pedagoger är överens omatt måluppfyllelsen är sämre i dag än då och cirka hälften av dem anseratt fostransuppdraget påverkar måluppfyllelsen negativt. En aspekt somde flesta pedagoger tagit upp som orsak till ökat fostransuppdrag ärhemförhållanden, vilket naturligtvis måste förstås i ett övergripandesamhällspolitiskt perspektiv. Vi kan i resultatet se att de pedagoger somarbetar i ett socialt tungt område inte har samma uppfattning gällandefostransuppdrag och måluppfyllelse som de som arbetar i en skola medett ”lättare” upptagningsområde. Fostransuppdraget och uppfyllelsen avskolans kunskapsmål påverkas alltså av hemförhållanden och även avklassammansättning. / Uppsatsnivå: C

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.</p>

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

This study aimed to investigate how teachers work methodically in subjects such as social studies and mathematics in high school, with the educational task of educating students to become good democratic citizens. According to the National Agency for Education's curriculum, the educational task of educating students to become adequate democratic citizens should permeate all subjects in school. In addition, the study aimed to investigate how these teachers worked to implement fundamental value issues in their teaching. The results of the survey indicate that there are no major differences between the subjects in how teachers work with various assignments in education and values. It rather reflects the personal values, personality, and interests among teachers. Therefore, clearer guidelines for teachers would have been preferable when it comes to the upbringing assignment and fundamental value issues in order to gain an increased understanding and meaning of the assignments themselves, both for students and teachers.

The aim of this study is to examine how teachers at lower secondary level schools in the swedish school system interpret their role as teachers against the background of what media and reseachers call a neoliberalized school. Since the 1990s the swedish school system has adapted a decentralized and free market governing logic. Following this change is critique of its concequences on the school, the teaching and the students which is covered by both researchers and media. The neoliberalization of the school system is well explored with a predominant placement at a macro level portraying the school’s diversification at a system level that focuses on the principles and intentions behind the schools change and their consequences. The teachers are researched in some articles but often from an outside perspective instead of an inside perspective with the teachers’ own reflections. In this study the teachers’ own reflections on the effect of neoliberalized school on their roles as teachers are studied aswell as the relationship between the professional role and the private role and if and how they perceive the affect of neoliberalism on both the professional and the private role. This was conducted through semistructured interviews with five lower secondary school teachers in the medium sized city Växjö in Sweden. The results show that the respondents does not feel affected in their teacher role by neoliberal values of the system but they reflect on the theoretical differences between private and municipal schools and material consequences on the professional practice.

Ett flertal barn spenderar sin eftermiddagstid i fritidshemmets verksamhet. Fritidshemmet har ett forstransuppdrag och en möjlighet att bidra till barns sociala utveckling genom att skapa möjligheter där de får möta andra barn. Fritidshemmet har i uppgift att skapa aktiviteter och miljöer där barnen får möjlighet att utveckla samarbetsförmåga, kommunikationsförmåga och sin sociala kompetens. Undersökningens syfte är att få inblick i vart barnen uppfattar att det sociala lärandet sker och hur det bidrar till att skapa och upprätthålla relationer. Studien syftar även på hur barnen upplever lärarnas roll i undervisningen av det sociala lärandet. För att få en djupare inblick i barnens perspektiv användes fokussamtal som metod. Fem fokussamtal med fyra till fem barn i varje grupp. Resultatet ger mig en uppfattning om att barnen ser det sociala lärandet i samspelet med andra och i aktiviteter där lärarna har utgått från barnens intresse. De flesta barn visar en medvetenhet om att fritidshemmet har skapat nya relationer och samtidigt stärkt befintliga. Lärarnas roll utifrån barnens perspektiv ses som tillrättavisande om vad som är rätt och fel. Men de kan även se att lärarna skapar möjligheter för deras sociala lärande i form av miljöer och aktiviteter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och begränsningardet finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet i årskurserna 4-­‐‑6.Uppsatsens inriktning har även varit att analysera vilka kännetecken och funktionersamhällskunskapsämnet har och hur de framträder isamhällskunskapsundervisningen. Metoden som har använts är att studien hargenomförts i form av en kvalitativ studie. Undersökningen baseras på sexobservationer och sex intervjuer som genomfördes med sex lärare i årskurserna 4-­‐‑6 påtre olika skolor. Resultatet visade i huvudsak att de begränsningar som fanns med attundervisa i samhällskunskap utgjordes av inre och yttre faktorer som läraresförståelse av ämnet, deras klass-­‐‑ och socioekonomiska bakgrund och läraresindividuella ansvar att uppdatera sig om nyheter och aktuella händelser. Vidarevisade resultatet att samhällskunskapsämnet är ett elevnära ämne med möjlighet tillelevnära exempel som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Slutsatsen är att deutmaningar som finns för lärare att undervisa i samhällskunskapsämnet är dels attförhålla sig till ämnets föränderlighet dels att vara uppdaterad om samhälletsaktualiteter. I och med detta kan jag konstatera att den största utmaningen för lärarnaär att förhålla sig till ämnets komplexitet. / <p>Godkännande datum: 2018-05-31</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur en skolklass och deras lärare upplevde ämnet samhällskunskap, vad de tyckte var det roligaste och tråkigaste, viktigaste och minst viktiga inom samhällskunskap. Studien baserades på en kvalitativ metod och grundade sig på intervjuer med 20 elever och deras lärare i samhällskunskap. Eleverna intervjuades i grupper om fyra och läraren intervjuades enskilt. Intervjuerna analyserades enskilt och sedan jämfört med varandra. Resultatet visade att det fanns en gemensam, positiv syn på samhällskunskapsämnet bland eleverna och läraren. Både elever och läraren ansåg att samhällskunskap var ett av de viktigaste ämnena i grundskolan och upplevde samhällskunskapsämnet som relevant och elevnära.  Studien visade även att fostransuppdraget tydliggjordes inom ämnet samhällskunskap vilket både elever och lärare uttryckt. / <p>2020-06-03</p>