Studiens syfte är att studera och analysera hur fostransuppdraget beskrivs i centralt, regionalt och lokalt producerade texter relaterade till en förskoleklass i ett mångetniskt urbant område. Forskningsfrågorna är: Vem beskrivs som utföraren? Hur beskrivs utförandet? Hur beskrivs det önskade resultatet? Hur kan relationen mellan de olika texterna beskrivas? Teoretiska begrepp i analysen är sociala konventioner, styrning och individualisering samt begrepp från den kritiska diskursanalysen. De texter som analyseras i studien är läroplaner, kommunala skolplaner och en variation av lokala texter från den aktuella stadsdelen, rektorsområdet, skolan och förskoleklassen. Utföraren av fostransuppdraget är på alla nivåer hemmen och skolan/förskolan, men uppdraget varierar mellan nivåerna. En rörelse syns från en uppdelning mellan hemmets beteendefostran och skolans värdefostran på central nivå till den lokala nivåns framhållande av beteendefostran för båda parter, men där båda också fostrar till värden. Här innefattar fostran också föräldrarna. De tekniker som används är införandet av livskunskap som en lokal styrningsteknik riktad mot individualisering och kulturell omformning, legitimerat genom dess organisation som skolämne. Andra tekniker är disciplinering av kroppen, styrning genom samtal i möten och självstyrning för självreglering genom bestraffning och belöning. Det önskade resultatet av fostransarbetet är likartat på central och regional nivå: ett individualiserat, framgångsorienterat, autonomt, självständigt barn med en kritisk förmåga som utövar självkontroll. Lokalt framträder en nästan motsatt konvention där barnet ses som beroende av andra, ett barn som agerar utifrån kontextuella begränsningar och möjligheter såsom etnicitet och kön, som är empatisk för att förhindra mobbning på skolan, och som har en moralisk inre spärr.

Föreliggande studie fokuserar på lärares uppdrag i det svenska utbildningsväsendet. Ofta beskrivs detta uppdrag som dubbelt; det innehåller både uppdraget att förmedla och förankra kunskaper och att förmedla och förankra värden. Studiens kunskapsobjekt är lärares förhållningssätt till fostransdelen av lärares uppdrag. Genom en diskursanalys av 118 lärarstudenters reflektioner kring sitt uppdrag undersöks deras förhållningssätt till lärarprofessionen med särskilt avseende på fostransuppdraget. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från att betrakta frågor kring lärares förhållningssätt till fostransuppdraget som en didaktisk fråga, varför studien vilar på teorier inom didaktikens forskningsfält. Resultatet visar att lärarstudenternas förhållningssätt uttrycks genom tre olika diskurser: den tudelade konkurrerande diskursen, den tudelade samverkande diskursen och slutligen den sammanhållna integrerande diskursen.

Den svenska skolans fostransuppdrag, det vill säga att överföra värden som samhället anser vara viktiga till eleverna, är enligt de nu gällande styrdokumenten en viktig del av undervisningen. I läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasiet har dock detta uppdrag hamnat i skymundan. I denna uppsats undersöks tre läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasieelever för att identifiera eventuella brister inom värdegrundsarbetet i läroböcker. Enligt iakttagelserna i denna undersökning är det största problemet att värdepedagogiken ständigt kommer i andra hand och att fokus ständig vilar på förmedlandet av kunskap. En konsekvens av detta är att värdepedagogiken tycks ha inkluderats i läroböckerna som en eftertanke. Det verkar som om merparten av stoffet i läroböckerna primärt har valts utifrån dess potentiella bidrag till kunskapsuppdraget, även om det ibland innebär att det undergrävt fostransuppdraget. Slutsatsen i denna uppsats är att värdepedagogiken måste vara en aktiv och medveten del i skapandet av textbaserade läromedel för att läroböcker på allvar ska bidra till fostransuppdragets förverkligande. / Civic education is an important part of the education of teens in Sweden. When reading high school textbooks of religious studies it is noticible that the use of civic education is lacking. This thesis examined three high school textbooks of religious studies in order to identify the shortcomings of civic education in textbooks. The major issue regarding civic education, according to the findings of this thesis, is the fact that traditional education, i.e. the transfer of knowledge, is the main purpose of these textbooks. As a result civic education is often included in textbooks as somewhat of an afterthought. The majority of the material included in textbooks seem to be primarily selected on the basis of what it contributes towards thegoals of traditional education, even if that material sometimes undermines the goals of civic education. The conclusion of this thesis is that civic education must become something that authors reflect upon as a conscious part of writing textbooks if the civic educational goals of the swedish educational system are to be achieved.