Under tiden på lärarutbildningen har en stor mängd litteratur behandlats, samt tillhörande föreläsningar som beskriver läraruppdraget och den förändringsprocess som ligger bakom genom reviderade läroplaner. Genom såväl positiva som negativa aspekter på hur lärare uppfattar sitt läraruppdrag väcktes intresset för att skriva om det här ämnet. Syftet var att ta reda på lärares uppfattningar om läraruppdraget och hur de anser förändringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lärare med lång erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jämfört med dagens skola där kommunen är huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som ständigt är under förändring, med både positiva och negativa inslag. Lärarna anser att brist på tid är ett ständigt dilemma då mycket dokumentation och möten leder till att planeringen av lektioner blir åsidosatt. Men samtidigt har förändringsprocessen lett till en öppen miljö i skolan där lärarna hjälper och stöttar varandra på olika sätt, genom bland annat utbyte av erfarenheter.

No description available.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt. I studien undersöks hur nio pedagoger ser på sitt uppdrag som lärare och om denna syn påverkar deras tankar kring högläsning som arbetssätt. Pedagogernas tankar sätts i relation till tidigare forskning om högläsning och dess effekter på elevers utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka nio pedagogers uppfattningar om sitt läraruppdrag, samt att sätta dessa tankar i relation till samma pedagogers uppfattningar om högläsning som arbetssätt.METOD: Nio verksamma grundskolelärare, som alla har erfarenhet av arbete med högläsning har intervjuats. Intervjufrågorna har gällt synen de har på sitt uppdrag som lärare och vad de har för tankar kring högläsning som arbetssätt. Frågorna som rör högläsning har delats in i tre områden: hur de väljer högläsningsbok, hur de arbetar med högläsning och vad de anser att högläsning har för effekter på elevers utveckling. Intervjusvaren på frågorna kring uppdraget har analyserats med fenomenografin som inspiration. Svaren på frågor kring högläsning har tolkats utifrån Bernsteins teori om klassifikation och inramning, med fokus på inramningens två regelsystem: den reglerande- och den instruerande diskursen.RESULTAT: Undersökningen har visat att vilken syn på läraruppdraget pedagoger har, påverkar hur de tänker kring högläsning. Det påverkar också hur de arbetar med högläsningoch vad de anser att det har för effekter på elevers utveckling. Studien visar också att det finns samband mellan pedagogernas syn på sitt uppdrag och vilken lärarutbildning de har gått.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur verksamma idrottslärare uppfattar att lärarrollen påverkar omsättningen av läroplanen. Uppsatsen uppmärksammar även vad det dubbla läraruppdraget innebär och hur medverkande lärare upplever förändringen mellan Lpf94 och Lgy11. För att undersöka detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar; Hur arbetar lärare med att omsätta läroplanen för att ge eleverna möjlighet att ta till sig kunskap och samtidigt främja elevernas människoblivande i sin undervisning? Vad innebär lärarrollen för idrottslärare utifrån det dubbla läraruppdraget? Hur upplever lärare med erfarenhet från Lpf94 och Lgy11 förändringen av läraruppdraget i ämnet idrott och hälsa? Vi analyserar undersökningen utifrån det dramaturgiska perspektivet som Goffman (2009) formulerat. I vår tidigare forskning lyfter vi fram relevant forskning som vi även relaterar vårt resultat till. Uppsatsen är utförd utifrån en kvalitativ induktiv forskningsmetod där resultatet från semistrukturerade intervjuer tolkats och jämförts med tidigare forskning samt styrdokument. I resultatet framkommer det hur komplex lärarrollen är och hur personlighet, intressen och erfarenheter kan påverka lärarrollen. Det belyser även att lärarnas arbetsuppgift innefattar betydligt mycket mer än att vara en kunskapsförmedlare. Slutligen visar vårt resultat att lärarrollen har en avgörande roll för hur det dubbla läraruppdraget uppfattas och genomförs.

Syftet är att undersöka hur svensklärare verksamma på gymnasieskolor, med i huvudsak yrkesförberedande program, resonerar kring sitt arbete med skönlitteratur och hur detta tar sig uttryck i deras undervisningsmaterial. Våra forskningsfrågor är: Vilka faktorer eller omständigheter påverkar lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Vilka konsekvenser får detta för lärarnas syn på svenskämnet, med fokus på skönlitteratur och läsning? Resultatet visar att lärarnas syn på svenskämnet, skönlitteratur och läsning kan sammanfattas inom följande kategorier: svenskämnets konceptioner i teori och praktik, kunskaper och attityder inom olika utbildningar, värdegrundsarbete och digitaliserad undervisning. Lärarna rörde sig olika mycket inom dessa kategorier, vilket kom att spegla deras ämnessyn och den plats de menar att skönlitteraturen bör utgöra i svenskämnet på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. En viktig slutsats är att lärare i svenska på yrkesförberedande gymnasier står mittemellan två diskurser, med ena foten i svenskämnet och den andra i yrkesförberedande gymnasiets struktur

Trots att vuxenskolan har en stor andel andraspråkselever och kursplanerna betonar kommunikativa färdigheter, uttrycker inte läroplanen tydligt vilket uppdrag lärarna har för elevernas språkutveckling. Studien syftar därför till att belysa hur vuxenutbildningens biologilärare ser på sin yrkesroll i relation till språkutvecklande undervisning, samt vilken betydelse de menar att språket har för att lära sig biologi.Att lära sig biologi på gymnasienivå, kräver inte bara att eleven lär sig ämnesbegrepp, utan även hur språket används i en naturvetenskaplig kontext. Språkutvecklande undervisning har inte bara visat sig effektivisera ämneslärande, utan är en viktig förutsättning för detsamma. Individen och samhället har därför mycket att vinna på om lärarna använder sig av undervisningsstrategier vilka stöttar vuxna elevers språkutveckling. Inga tidigare studier har undersökt yrkeserfarna vuxenlärares uppfattningar om språkutvecklande undervisning och vilken betydelse de anser att språket har för kunskapsutveckling i biologi.Åtta biologilärare inom vuxenutbildningen medverkade i var sin semi- strukturerad intervju. Intervjutranskripten har kodats, kategoriserats och tematiserats med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans (2004) definition. Studien är teoretiskt förankrad i Vygotskijs sociokulturella teori. Resultaten visar att lärarna har goda kunskaper om betydelsen och behovet av att integrera kortare språkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Förutsättningarna för detta är dock begränsade till följd av tidsbrist. Majoriteten av lärarna ser sig främst vara ämneslärare och att eleven redan ska ha tillräckligt goda språkkunskaper när de börjar läsa biologi på gymnasial nivå. En uppfattning som speglar vuxenskolans läroplan (Skolverket, 2012c). I praktiken har dock vuxenutbildningens uppdrag förändrats (Öst, 2014). Lärarna menar därför att det finns ett ökat behov av språkutvecklande aktiviteter inom undervisningens ram hos eleverna.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>

Föreliggande studie fokuserar på lärares uppdrag i det svenska utbildningsväsendet. Ofta beskrivs detta uppdrag som dubbelt; det innehåller både uppdraget att förmedla och förankra kunskaper och att förmedla och förankra värden. Studiens kunskapsobjekt är lärares förhållningssätt till fostransdelen av lärares uppdrag. Genom en diskursanalys av 118 lärarstudenters reflektioner kring sitt uppdrag undersöks deras förhållningssätt till lärarprofessionen med särskilt avseende på fostransuppdraget. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från att betrakta frågor kring lärares förhållningssätt till fostransuppdraget som en didaktisk fråga, varför studien vilar på teorier inom didaktikens forskningsfält. Resultatet visar att lärarstudenternas förhållningssätt uttrycks genom tre olika diskurser: den tudelade konkurrerande diskursen, den tudelade samverkande diskursen och slutligen den sammanhållna integrerande diskursen.