Yrkesprogram är den del av gymnasiet som uppvisar störst andel elever med det underkända betyget F i matematik. Men även mellan de olika yrkesprogrammen finns det skillnader. Syftet med denna undersökning är att få en förståelse för elevers motivation för ämnet matematik inom yrkesprogrammen. Finns det skillnader mellan olika program och möjliga orsaker? Undersökningen genomfördes genom gruppintervjuer där elever från El- och energiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Bygg- och anläggningsprogrammet deltog. Gruppintervjuerna genomfördes program för program och Peter Kloostermans intervjuverktyg användes. Resultatet visade på ganska stora skillnader mellan de deltagande programmen i vissa aspekter. Utifrån resultatet fördes diskussion som pekade på att det kunde vara kulturella aspekter som låg bakom skillnader på motivation mellan de olika programmen. Även studieteknik kan påverka motivationen för ämnet matematik. / <p>Matematikdidaktik</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande yrke bäst. Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning. Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer. Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

Historia blev ett gymnasiegemensamt ämne i och med införandet av 2011 års läroplaner för gymnasieskolan (Gy11). Det innebar att elever på yrkesprogram fick obligatorisk historieundervisning. I studien undersöks hur gymnasielärare i historiekursen för yrkesprogram förhåller sig till kursen och hur de hanterar de eventuella utmaningar och problem som finns med en sådan kurs. Forskningsläget visar att elever på yrkesprogram inte nödvändigtvis efterfrågar en historiekurs och att den komprimerade undervisningstiden inte alltid räcker till för att avhandla kursplanens centrala innehåll. Dessutom visar Skolinspektionens kvalitetsgranskningar att elever inte ser historiekursen som meningsfull och att det sällan finns ett samband mellan undervisningen och examensmålen. Den teoretiska ansatsen tar sin utgångspunkt i Basil Bernsteins klassifikation- och inramningsbegreppet, med huvudfokus på inramningen. Enligt Bernsteins teori är undervisningen på yrkesprogram ofta präglad av stark inramning, vilket innebär att läraren äger stor kontroll över undervisningssituationen. I studien har sju historielärare intervjuats. De resultat som presenteras i studien påvisar tendenser som ligger i linje med forskningsläget. Lärarna i studien anser att det finns problem med elevers bristande motivation och förkunskaper, och att denna ramfaktor präglar undervisningen i stor utsträckning. Hur lärare hanterar de utmaningar och svårigheter som uppstår i klassrummet varierar men det framgår ändå att lärarna har någon sorts beredskap. Merparten av lärarna i studien anser att elever med bristande förkunskaper och motivation gagnas av en undervisning med stark inramning, men att kursplanens centrala innehåll är så pass omfattande att läraren tvingas välja undervisningsmetoder med svagare inramning. De undervisningsmetoder lärarna använder präglas av såväl stark som svag klassifikation. Det framkommer även att lärarna anser att det centrala innehållet i kursen är för omfattande i förhållande till undervisningstiden.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest. Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen. Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever i åk 1 på El- respektive Industriprogrammen på gymnasiet använder sig av ett datorstöd på kursen Matematik A, och att ta reda på vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av dels en enkät av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.</p><p>Resultatet på undersökningen visar att eleverna inte använde datorstödet under lärprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet användes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som användes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lärande.</p>

Detta examensarbete presenterar hur gymnasielärare upplever ett ämnesövergripande samarbete som inbegriper undervisning med elever som har svenska som sitt första språk och elever som har svenska som sitta andraspråk. Ämneslärare på två gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner kring detta område. Resultatet av min undersökning visar fram vikten av att följa upp lärarnas strävan att ge ungdomarna en så allsidig gymnasieutbildning som möjligt där språk och ämne ingår och som följer läroplanens uppsatta kommunikativa mål. För att detta ska kunna förverkligas behöver dels nationella åtgärder och dels lokala åtgärder genomföras. Dessa åtgärder berör nationella kursmål såväl som genomförande av lokala ämnesövergripande samverkansplaner.

I Sverige idag är det stor andel människor som genom deras yrkesutövande har ont eller har andra besvär med kroppen. Den svenska gymnasieskolan består av tolv yrkesprogram vars syfte är att förbereda eleverna för yrkeslivet. Trotts detta visar undersökningar att undervisning inom de flesta yrkesprogram inte ges i meningsfulla sammanhang med koppling till elevernas framtida yrken. Genom att arbeta programinfärgat går det att öka elevers motivation och därmed resultat. Däremot visar tidigare forskning att tidsbrist och samspel med kollegor försvårar ett sådan arbetssätt. Syftet med min studie är att ge insikt i om momentet ergonomi i ämnet idrott och hälsa anpassas för att förbereda eleverna till deras eventuella framtida yrke. Samt att undersöka vilka möjligheter idrottslärare har och ansträngningar som lärare i ämnet idrott och hälsa gör i syfte att programinfärga idrottsundervisningen och mer specifikt momentet ergonomi. Undersökningen bygger på enkät som metod med både kvalitative och kvantitativa inslag. De yrkesprogram som undersökts var: byggprogrammet, vård- och omsorgsprogrammet, frisörprogrammet samt hotell- och restaurangprogrammet. Resultatet visar att det finns många fördelar med att programinfärga undervisningen men också att det finns många orsaker som försvårar möjligheterna till att arbeta med programinfärgad undervisning.

No description available.