No description available.

Ämnesområdet för studien är grundläggande högskolebehörighet, även benämnt i arbetet som behörighet. Ett aktuellt lagförslag om införande av obligatorisk behörighet på yrkesprogrammen, grundar sig i problematik av minskade ansökningar till yrkesprogram och brist på arbetskraft inom vissa yrkesbranscher. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever på yrkesprogram, som valt samt inte valt att komplettera med grundläggande högskolebehörighet, ser på behörigheten samt vad de tror att den kan ha för betydelse för vidare studier och på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är följande: Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett individperspektiv? Vad tror eleverna att grundläggande högskolebehörighet kan ha för betydelse för vidare studier och arbete, sett ur ett samhällsperspektiv?Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av ostrukturerade intervjuer med åtta informanter. Studiens analys har tagit utgångspunkt i karriärutvecklingsteorin Social Cognitive Career Theory, även benämnt SCCT. Teorins tre huvudmekanismer som ligger grund för analyskapitlet är följande: självförmåga, förväntat resultat samt personliga mål. Analysen har även stöd av SCCT:s tre modeller: intressemodellen, valmodellen och prestationsmodellen. Resultatet visar att informanterna ser betydelse av behörigheten i framförallt positiv bemärkelse. Det nämns även svårigheter som huvudsakligen kretsar kring informanternas kapacitet. Grundläggande högskolebehörighet har störst betydelse för informanternas karriärutveckling då det krävs för att komma vidare mot högskolestudier efter gymnasiet.

Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft med en utbildningsbakgrund från gymnasieskolans yrkesprogram är det högskoleförberedande program som lockar flest sökande. Extra populärt är högskoleförberedande program i kommuner där en större andel av den vuxna befolkningen har eftergymnasial utbildning. Den grundläggande högskolebehörigheten beskrivs som en bidragande faktor till att högskoleförberedande programs popularitet. För att förhindra matchningsproblem har en ny gymnasiereform införts. Från och med hösten 2023 kommer alla gymnasieprogram att erbjuda grundläggande högskolebehörighet. Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse möjligheten att uppnå högskolebehörighet har vid valet av ett högskoleförberedande gymnasieprogram för ett antal niondeklassare i en kommun med stor andel eftergymnasialt utbildade. En intervjustudie med sex stycken niondeklassare som sökt till högskoleförberedande program kommer genomföras för attbesvaras följande fråga: Vilken betydelse anser niondeklassare i en kommun med en stor andel högutbildade att den grundläggande högskolebehörigheten har för deras val av gymnasieprogram?Intervjuerna har analyserats utifrån en teoretisk referensram bestående av Bourdieus begrepp kulturellt kapital och habitus, samt Hodkinson och Sparks handlingshorisonter. Studiens huvudsakliga slutsats är att intervjupersonerna betraktade högskolebehörighet som en betydande faktor i sitt val av programtyp, men inte nödvändigtvis för valet av specifikt program. Framtiden, status och tillhörighets- samt identifikationsaspekter visade sig även vara av betydelse för flertalet intervjupersoner.

Ungas övergångar har under de senaste decennierna blivit en alltmer komplex fråga. Samtidigt som arbetsmarknaden är i behov av yrkesgymnasiala kompetenser är samhället i hög grad högskoleorienterat med individer som väljer allt bredare för att ha många valmöjligheter. Trots att flertalet elever som gör sitt gymnasieval väljer bort yrkesprogram så är de elever som väljer yrkesprogram en grupp som vanligtvis stannar inom valt yrkesfält. Däremot finns det en mindre grupp yrkesprogramselever som läser vidare till högre studier. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur individer med yrkesgymnasial bakgrund upplevt övergången till högre utbildning samt på vilka sätt deras omgvining varit drivande i deras val att läsa vidare. Studien utgår från en kvalitativ metod och baserar insamlat empiriskt material på Bourdeius teoretiska ramverk inom kulturellt kapital, habitus och fält. Resultaten som framkommit visar att högre studier var en strävan redan innan påbörjade yrkesgymnasiala studier. Omgivningen visade i hög grad influera valet av studier och beslutet att läsa vidare, där föräldrar var en överrepresenterad grupp. Studien visar även att en akademisk hemmiljö inte nödvändigtvis genererar en påtryckning att studera vidare. Slutligen visar studien att yrket respondenterna var utbildade inom inte upplevdes som ett beständigt arbetsliv, vilket var en drivkraft i väljandet av högre studier.