Studien syftar till att undersöka vilka faktorer på ett yrkesprogram som kan påverka att elever med studiesvårigheter lyckas nå måluppfyllelse. Studien genomfördes i en klass på ett yrkesprogram, där tre elever med studiesvårigheter intervjuades om vad som gjort att de klarat att nå programmets mål. En brev-enkät besvarades av elever i klassen  samt de lärare som vid undersökningstillfället undervisade i klassen. Rektor intervjuades om vad som var utmärkande för programmets måluppfyllelse. Studien är hermeneutisk då elever och lärare beskriver sin verklighet som tolkas för att förstå ett positivt skeende som inte går att mäta naturvetenskapligt, positivistiskt. Antonovskys (1991) och Bergs (1999, 2003) teorier kombineras i arbetet för att visa på både individulla och kulturella framgångsfaktorer. Resultatet visade att en viktig faktor var att eleverna hade känt sig lyssnade på och att lärarna hade försökt individualisera undervisningen. En annan viktig faktor var att det fanns kamrater i klassen som kunde stödja och hjälpa i olika situationer. Att studierna på programmet var varvade med praktik eller praktiska moment gjorde att eleverna klarade de svåra teoretiska studierna var en annan viktig faktor. De tre intervjuade eleverna pekade på att de hade gjort ett aktivt val till ett program de var intresserade av och de hade använt sin envishet och kämparglöd för att klara målen. Det var detta intresse, detta val, som utgjorde grunden till att de kämpade för att nå målen. Detta var den starkaste framgångsfaktorn.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lärare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet särskilt stöd. Mer specifika frågeställningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en fråga var om det var möjligt att fastställa en dominerande diskurs. En kvalitativ metod användes i studien där samtliga deltagare lämnade brevsvar som analyserades utifrån Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lärare, tre specialpedagoger samt fem rektorer. Resultatet har analyserats utifrån ett dilemmaperspektiv som innebär att snarare än att hitta lösningar som är rätt eller fel, är syftet att lyfta problematiska frågor till diskussion och undersöka hur aktörer ser på dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehållsaspekt, orsaksaspekt, känsloaspekt samt en juridisk aspekt. Grupperna skilde sig åt då eleverna saknade en juridisk aspekt i sina svar medan lärarna inte uttryckte en rumsaspekt. Specialpedagogernas svar gav inte uttryck för en känsloaspekt. Eleverna var mer samstämmiga i sina beskrivningar av särskilt stöd, medan det i de övriga gruppernas svar fanns stor variation i definitionerna. De diskurser som återfanns var en emotionell, pedagogisk, medicinsk, juridisk samt en expert-diskurs. Den diskurs som dominerade var den pedagogiska diskursen som förekom i samtliga gruppers svar men därefter skiljde det sig åt. Förekomsten av de övriga diskurserna visade att begreppet särskilt stöd är problematiskt i flera aspekter, då olika diskurser ger uttryck för olika perspektiv på hur det särskilda stödet ska ges och av vem. Motsättningen mellan den emotionella och juridiska diskursen innebär ett stort dilemma, då särskilt stöd för elever berör självförtroende och självkänsla medan det för övriga grupper samtidigt handlar om kompetens, organisation och resurser. Samtliga grupper beskrev särskilt stöd i ett motsatsförhållande till den ordinarie undervisningen vilket påvisade dilemmat med särskiljning samt skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik.

AbstractDue to widening participation in higher education, so-called språkverkstäder (academic writing centers) have been founded and are now present at most of the larger Swedish universities. The main activity at writing centers are individual tutorials in academic writing, reading and study skills. At most of the writing centers, tutors also give lectures and workshops in general academics, sometimes in cooperation with the university teachers at the departments. The aim of this study is to broaden the knowledge about a group of tutors who work with students in study difficulties in extended tutorials. Research questions are asked about what jurisdiction the tutors have over the professional work with the students, both in the individual tutorials and in other work tasks at the writing centers. Through interviews with eight tutors, data were collected and analyzed using qualitative content analysis. Based on the theoretical approach of critical pragmatism, democratic goals like inclusion of all, are associated with the tutors’ descriptions of what in this study is regarded as a special educational work at the academic writing centers. As an analytical and interpretive frame categorial and relational perspectives together with Abbott’s theory about jurisdictional control over expert labor are used. The result shows that the tutors’ claim over their professional work with students in study difficulties vary. The jurisdictional claim depends upon the tutors’ educational background, on how the area of work and knowledge are defined and on how it is described, understood and negotiated by other professionals at the university. In the struggle about who should do what to whom the students in study difficulties are at risk to becoming invisible. Further, the jurisdiction depends upon how the tutors perceives their democratic mission within the reality of widening participation. Overall, the result shows a weak jurisdiction for the tutors at the academic writing center regarding their work with students in study difficulties. The study draws the conclusions that work with students in study difficulties needs more attention at writing centers, and that tutors need more knowledge about teaching a diverse student body with different learning realities. In this context, special educational expertise and special educational perspectives can be of use for the development of both writing center practice and theory. Futhermore, a professionalization of the writing tutor work is crucial for writing centers in order to contribute to the inclusion work in higher education and truly become a writing center for all. Finally, the question of support for students in study difficulties needs to be regarded as a matter for all professions in higher education.