This paper presents the results of a study of dyscalculia. It is a retrospective archival study implemented with a deductive approach. On the basis of established research and theory 18 analytical categories were formulated, before a deductive thematic analysis of empirical material, consisting of journal data of 17 students investigated for dyscalculia, 14 girls (82.4%) and 3 boys (17.6%). The purpose of this study was to investigate the relationship between the concepts formulated in research on dyscalculia and actual mathematical difficulties as those found in practice of students at school. All pupils had early and long-term difficulties with mathematics, while not showing any difficulties in other subjects. Most have had an unsatisfactory learning environment. All had normal intelligence but difficulty with certain cognitive, self-regulatory and linguistic features. Difficulties persisted despite numerous and protracted relief efforts at school. The study highlights that some difficulties are more prominent than others in connection with dyscalculia. This applies particularly to working memory, automation, activity control, spatial functions, certain linguistic abilities, concentration, and executive functions. Pedagogical action adaptation had been completed for most of the students but did not show to have any noticible effect. One question that requires further research would be “ why adaptation does not give the desired effect.” / I denna uppsats redovisas resultatet av en studie av dyskalkyli. Det är en retrospektiv arkivstudie med en deduktiv ansats som genomförts. Med utgångspunkt i etablerad forskning och teoribildning formulerades 18 analytiska kategorier, före en deduktiv tematisk analys, på ett empiriskt material bestående av journaldata för 17 elever utredda med avseende på dyskalkylidiagnos, 14 flickor (82,4 %) och 3 pojkar (17,6 %). Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan de begrepp forskningen formulerat om dyskalkyli och faktiska matematiksvårigheter så som sådana visar sig i praktiken hos elever i skolan. Samtliga elever hade tidiga och långvariga svårigheter i matematik, men vanligen inte i andra ämnen. De flesta hade haft en otillfredsställande inlärningsmiljö. Alla hade normal intelligens men svårigheter med vissa kognitiva, självreglerande och språkliga funktioner. Svårigheterna kvarstod trots många och långvariga hjälpinsatser i skolan. Studien lyfter fram att vissa svårigheter är mer framträdande än andra i samband med dyskalkyli. Det gäller framförallt arbetsminne, automatisering, aktivitetsreglering, spatiala funktioner, vissa språkliga förmågor, koncentration och exekutiva funktioner. Pedagogisk åtgärdsanpassning hade genomförts för de flesta av eleverna men verkade inte ha haft någon större effekt. Varför åtgärdsanpassning inte ger avsedd effekt är ett problem som behöver undersökas vidare.

Sammanfattning  Bakgrund Räkning är beroende av den grundläggande aritmetiken, de fyra räknesätten. Forskning har visat att det är viktigt att testa aritmetisk förmåga vid utredning av specifika räknesvårig-heter, dyskalkyli. Testen Fluency addition och Fluency subtraktion undersöker en del av vår räkneförmåga, aritmetiskt flöde. Enligt forskning utvecklas aritmetiskt flöde över tid. I nuläget saknas referensvärden i högre åldrar för testen vilket behövs för att kunna göra till­förlitliga bedömningar i klinisk verksamhet.  Syfte Syftet med studien var att ta fram referensvärden för hur svenska gymnasieelever i årskurs 1 presterar på räknetesten Fluency addition och Fluency subtraktion.  Metod Studien omfattade 144 gymnasieelever från skolor i Västerbottens län och Örnsköldsvik. Testning genomfördes klassvis på respektive skola. Deltagarna som uppgav att de var diagnos­tiserade med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning exkluderades. Resultat Resultatet visade M=31,1 (SD=10,6) i Fluency addition och M=35,8 (SD=12) i Fluency subtraktion av max 81 poäng på vardera test. Det fanns inga signifikanta skillnader bero­ende på kön eller studieinriktning, men en signifikant skillnad fanns för testordning. Det fanns en signifikant interaktion mellan kön, studieinriktning och testordning i Fluency addition samt mellan studieinriktning och testordning i Fluency subtraktion. Samtliga signifi­kanta värden hade marginell påverkan. Studiens deltagare fick högre resultat än befintliga referens­värden för mellanstadiet.  Slutsatser Eftersom inga signifikanta skillnader framkom gällande kön eller studieinriktning drogs slutsatsen att studiens gymnasieelever kan ses som en gemensam grupp. Resultatet stödjer tidigare forskning som visat att den aritmetiska förmågan utvecklas med ökad ålder. Studiens resultat bedöms kunna användas som referensvärden i bedömning av aritmetisk förmåga.

Abstrakt En avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa eller lindra matematiksvårigheter är ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartläggning, som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn på kartläggning och yngre elevers räknesvårigheter samt hur de går till väga vid en pedagogisk kartläggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen är två specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom området. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn på kartläggning. De fokuserade på att via individuellt anpassade kartläggningar försöka finna pedagogiska lösningar till svårigheterna. De uppgav flera orsaksförklaringar till att yngre elever hamnade i räknesvårigheter och de använde olika verktyg för att analysera dessa. Det fanns inga rutiner, utan det var specialpedagogens erfarenhet och kompetens som avgjorde, från fall till fall, hur de gick till väga. / Abstract One determinant key factor in averting, redressing or in mitigating difficulties in mathematics, is the pedagogues competence in implementing a guiding road map for continuous pedagogical efforts. This being the starting-point, the purpose of this study was to investigate working special pedagogues view on mapping and younger pupils difficulties in arithmetic. In addition the purpose included the issue of how they perform a pedagogical mapping in mathematics. The study has a qualitative approach using the method of semi structured interviews. The participants in this study are two special pedagogues with substantial education and experience in this area. The result of the study shows that the informers have a formative view on mapping. Their focus lies on trying to find pedagogical solutions for the difficulties through individually adjusted mappings. They pointed out a number of reasons to why younger students came to have difficulties in calculating, and used different tools to analyze these reasons. There were no guidelines and consequently it was the special pedagogues experience and professional skill that determined in each case, how this was performed.

Dyskalkyli, eller specifik räknesvårighet, är en specifik inlärningsstörning som innebärstora svårigheter att handskas med siffror. Detta är en kvalitativ intervjustudie medföräldrar till ungdomar med dyskalkyli, där frågor kring skolgång, insatser och känslorkring diagnosen samt relationen mellan förälder och ungdom berörs. Åtta föräldrar, allamödrar till ungdomar med dyskalkyli som är mellan 12 och 19 år intervjuades.Analysen som gjordes är en så kallad tematisk analys. De åtta teman som studienresulterade i är: Från upptäckt till utredning, Hur påverkar diagnosen?, Livet utanförskolan, Skolans hantering av svårigheter och dyskalkyli, Föräldrars insatser, Relationentill skolan, Vilka insatser önskas? och Hur dyskalkylin påverkar idag och framtiden.Föräldrar upplevde skolgången som en jobbig tid för både dem och deras barn och imånga fall har kommunikationen mellan skola och hem brustit. Kunskapen omdyskalkyli upplevdes som otillräcklig i de berörda skolorna, vilket påverkadeungdomarna negativt. Föräldrar efterfrågade också tidigare identifikation och utredningav svårigheterna. Studien kom fram till att kunskapen om dyskalkyli i skolorna behöverförbättras för att dessa elever ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt, derassvårigheter kunna identifieras tidigare samt för att kunna erbjuda tidigare insatser. / Developmental dyscalculia is a specific learning disability that involves greatdifficulties in dealing with numbers. This is a qualitative interview study with parents ofadolescents who have dyscalculia, which raises questions about schooling, interventionand feelings concerning the diagnosis as well as the relationship between adolescent andparent. Eight parents, all mothers of children between the ages of 12 and 19 wereinterviewed. The analysis made is a so called thematic analysis. The eight themes thatresulted from the study were: From discovery to assessment, The effect of the diagnosis,Life outside of school, The schools way of dealing with the difficulties, Parentscontributions, The relationship with the school, What types of interventions arerequested by the parents?, How dyscalculia affects today and in the future. Parents feltthe schooling was tough for them and their children and in many cases thecommunication between the school and the home had fallen short. The knowledge aboutdyscalculia in the schools was perceived as insufficient, which affected the youthsnegatively. The parents also requested earlier identification and assessment of thedifficulties. The study concludes that the knowledge about dyscalculia needsimprovement in the schools in order to give these students a better schooling, to be ableto identify their difficulties earlier and provide earlier intervention.