This paper presents the results of a study of dyscalculia. It is a retrospective archival study implemented with a deductive approach. On the basis of established research and theory 18 analytical categories were formulated, before a deductive thematic analysis of empirical material, consisting of journal data of 17 students investigated for dyscalculia, 14 girls (82.4%) and 3 boys (17.6%). The purpose of this study was to investigate the relationship between the concepts formulated in research on dyscalculia and actual mathematical difficulties as those found in practice of students at school. All pupils had early and long-term difficulties with mathematics, while not showing any difficulties in other subjects. Most have had an unsatisfactory learning environment. All had normal intelligence but difficulty with certain cognitive, self-regulatory and linguistic features. Difficulties persisted despite numerous and protracted relief efforts at school. The study highlights that some difficulties are more prominent than others in connection with dyscalculia. This applies particularly to working memory, automation, activity control, spatial functions, certain linguistic abilities, concentration, and executive functions. Pedagogical action adaptation had been completed for most of the students but did not show to have any noticible effect. One question that requires further research would be “ why adaptation does not give the desired effect.” / I denna uppsats redovisas resultatet av en studie av dyskalkyli. Det är en retrospektiv arkivstudie med en deduktiv ansats som genomförts. Med utgångspunkt i etablerad forskning och teoribildning formulerades 18 analytiska kategorier, före en deduktiv tematisk analys, på ett empiriskt material bestående av journaldata för 17 elever utredda med avseende på dyskalkylidiagnos, 14 flickor (82,4 %) och 3 pojkar (17,6 %). Syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan de begrepp forskningen formulerat om dyskalkyli och faktiska matematiksvårigheter så som sådana visar sig i praktiken hos elever i skolan. Samtliga elever hade tidiga och långvariga svårigheter i matematik, men vanligen inte i andra ämnen. De flesta hade haft en otillfredsställande inlärningsmiljö. Alla hade normal intelligens men svårigheter med vissa kognitiva, självreglerande och språkliga funktioner. Svårigheterna kvarstod trots många och långvariga hjälpinsatser i skolan. Studien lyfter fram att vissa svårigheter är mer framträdande än andra i samband med dyskalkyli. Det gäller framförallt arbetsminne, automatisering, aktivitetsreglering, spatiala funktioner, vissa språkliga förmågor, koncentration och exekutiva funktioner. Pedagogisk åtgärdsanpassning hade genomförts för de flesta av eleverna men verkade inte ha haft någon större effekt. Varför åtgärdsanpassning inte ger avsedd effekt är ett problem som behöver undersökas vidare.