Under de senaste åren har det pågått en diskurs kring huruvida lärares betygsättning är korrekt eller ej. Studier visar på att elevers kunskaper i skolämnen sjunker medan betygsmedelvärdet årligen ökar. Vi vill i denna studie få en fördjupad kunskap i gymnasielärares arbete med att sätta korrekta betyg, alltså betyg med hög validitet. För att kunna göra detta kommer vi utifrån kvalitativa intervjuer med gymnasielärare, verksamma i matematik, kategorisera deras tillvägagångssätt för bedömning av elevernas kunskaper mot de ingående aspekterna i validitetsbegreppet. Vi kommer även belysa vad lärare eventuella upplever för svårigheter med sina tillvägagångssätt och hur de kommer tillrätta med dessa svårigheter. Samtliga av våra informanter arbetade aktivt mot validitetsbegreppet, dock på varierande sätt vilket gav dem olika hög validitet i sina bedömningar. Vår slutsats av denna studie är att lärares arbete för att sätta korrekta betyg kräver mer tid än vad som finns tillgängligt i lärarnas timplan.

Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

The purpose of the study was to investigate the relationship between the mental health of young people in Sweden and the introduction of the new grade system. Through qualitative methods and semistructured interviews, people with experience in the grading systems have been given the opportunity to share their experiences and thoughts. The theories that have been taught, sometimes show that there are several factors that affect the increasing stress of young people, as well as studies showing that school is a major contributing factor in stress. The interviews that have been conducted, have been carefully transcribed and coded to maintain the validity and confidentiality of the study. The study has never been aimed at generalizing the data. The data has been analyzed based on previous research as a background and divided into categories for easier overview of the results. Burnard’s (1991) 14 steps for a qualitative analysis have been used for support and assistance with the implementation of the analysis of the results. The result has, in turn, shown that the grade system alone is not a contributing factor to increased psychological ill health. In the result, factors such as stress and grade systems were identified as two primary categories. The result can not be generalized because the individuals who study the gymnasium have all different experiences and feelings about both the stress and their school situation

Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

Uppsatsen studerar bildningsideal och bildningsdidaktiska förutsättningar i läroplanen för gymnasieskolan 2011, en läroplan som i läroplansforskning benämns som mål- och resultatstyrd. Den mål- och resultatstyrda skolan, med ämnesplaner med konkretiserat innehåll och mätbara mål som ska kunna avläsas på förhand innan utbildningen påbörjats, är en utveckling bort från den klassiska bildningstankens fria förhållningssätt och den hermeneutiska bildningstraditionens idé om en förbehållslös bildningsresa. Detta har föranlett en debatt om föreliggande ”bildningskris” inom det svenska skolväsendet. Men antagandet om en ren utbildning utan bildning är en förenkling av en komplex utbildningsapparat med mångårig historia och därför söker jag efter bildningens plats i Lgy11. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt grundar sig för det första i en framställning av idealtyper sprungna ur den klassiska/nyhumanistiska bildningstraditionen, den hermeneutiska bildningstraditionen samt den anglosaxiska liberal education. För det andra i en teoretisk framställning om bildningsdidaktiska utgångspunkter. Genom att kombinera idéanalys och diskursteori visade uppsatsens analys på tre framträdande bildningsideal i läroplanen för gymnasieskolan. Dels ett ideal om eleven som arbetsam, där det framtida yrkeslivet och entreprenörskap bör premieras, dels ett ideal om en förstående och sympatisk elev som respekterar olikheter och oliktänkande och dels ett ideal om eleven som världsmedborgare som ser fördelar med ett mångkulturellt, globalt samhälle. Analysen visade även att ämnesplanernas centrala innehåll och kunskapskrav är öppna för tolkning, de skulle kunna ha bildningsdidaktiska förutsättningar, men det finns inga garantier för att undervisningen utformas på ett vad jag kallar bildningsdidaktiskt sätt. Tvärt om visar tidigare forskning på att de mål- och resultatstyrda ramfaktorerna, som krav på utvärdering, anpassning till internationella mätningar och föräldrars ökade insyn i bedömningen, får lärare att konstruera bedömningsmatriser med mätbara mål som inte är öppna för vidare diskussion. Uppsatsens avslutande diskussion handlar istället om elevens individuella förutsättningar och hur den mål- och resultatstyrda läroplanen tycks slå kontraproduktivt och öka ojämlikheten elevgrupper emellan istället för att bygga en bra, stabil skola för alla.

Skolan har sedan 1948 haft ett uppdrag att fostra elever till demokratiska medborgare. Demokratiuppdraget ska genomsyra all undervisning och kan genomföras på flera olika sätt. Denna kvalitativa systematiska litteratur-studie undersöker hur lärare och elever kan arbeta kring demokratiupp-draget genom läsning, skrivning och samtal för att utveckla grund-läggande och nödvändiga färdigheter som krävs för ett demokratiskt samhälle. Studien påvisar vilka uttolkningar som har gjorts och görs kring demokrati-uppdraget i svenskämnet. I rådande läroplan har demokratiuppdraget tonats ner för att istället fokusera på elevernas kommande yrkesliv. Detta innebär att det saknas tydliga riktlinjer för dagens lärare och att under-visning vad gäller demokratiuppdraget i stort utgår från lärarens egen tolkning av vad som bör ingå. Ett stort och viktigt område att utgå ifrån är skönlitterär läsning och därifrån koppla på övningar och metoder vad gäller skrivande och talande för att på ett holistiskt sätt erbjuda eleverna en grundläggande utbildning som en del i deras utveckling mot demokratiska medborgare.

Denna studie syftar till att undersöka hur litteraturvalen ser ut på de respektive programmen utifrån en del av läroplanens direktiv. Studien undersöker också hur likvärdigheten i urvalet av litteratur på gymnasieskolans olika program ser ut utifrån läroplanens värdegrunds perspektiv. För att besvara syftet har studien dels utgått från frågan om vilken litteratur som är mest prioriterad med koppling till läroplanen, dels vilka anpassningar lärare gör i sina litteraturval kopplat till elevernas förutsättningar och behov. Resultaten i denna studie visar att respondenterna prioriterar olika aspekter av det centrala innehållet, där val av litteratur från olika tider och kulturer dominerar. Respondenterna uppfattar att elever på studieförberedande program har större behov av komplex litteratur för vidare studier och är mer vana vid läsning jämfört med elever på yrkesförberedande program. Lärarna anpassar litteraturen efter elevernas behov och förutsättningar, med hänsyn till läsvanor, intressen och framtida yrkesliv. De tar också hänsyn till elevernas motivation och strävar efter likvärdighet i urvalet av litteratur mellan olika programinriktningar för att främja en rättvis utbildning.

Musik finns i alla kulturer och berör oss alla på olika sätt. Syftet med denna uppsats är att söka en djupare förståelse för vad en musikgenre kan betyda för elever. Studien går ut på att undersöka hur elever använder musiken för att klara av sin vardag både vad gäller skola och fritid. Det har i utredningar visats att musik är viktig för inlärning av kärnämnen. I mitt arbete som musiklärare har jag fått höra från elever att de inte skulle komma till skolan om det inte var för musikämnena. Det är musiken som gör skolan intressant och som gör att de orkar delta även i andra ämnen. Läraren är viktig för elevernas utbildning. En modern lärare använder sig av relationellt lärande. Metoden går ut på att läraren skapar en relation där eleven ges förtroende och stort utrymme i undervisningen. I relationen måste läraren släppa på sin auktoritet och en kamp kan då uppstå mellan lärare och elev, vilket kräver både kunskap och mod av läraren. / Music exists in all cultures and affects us all in different ways. The purpose of this study is to seek a deeper understanding of what a genre of music can mean to students. The study is to investigate how students use music to cope with their daily lives both in school and leisure. Investigations have shown that music is important to the learning of main subjects. In my job as a music teacher I have learnt from students that they would not come to school if it was not for the music subjects. It's the music that makes the school attractive and enables them to have the energy to participate in other subjects. The teacher is important for the students' education. A modern teacher uses ”relational learning”. The approach is that the teacher creates a relationship where students are given freedom and space in class. In the relationship with the student the teacher must let go of his authority and a struggle can then occur between teacher and student, which requires both the knowledge and the courage of the teacher.

Skolverket claims from a study that students are using school textbooks that are outdated and doesn't reach the curriculum of Lgy11. The first aim of the study, therefore, is to find out if outdated upper secondary school textbooks are used at high schools today. The second aim of the study is to analyse Christianity, Judaism, conception of life, ethical models and the relationship between religion and science in the textbooks to see if they attain to Lgy11. The textbooks that are analyzed is selected by a sample in terms of email contacts form various high school teachers, from different cities around Sweden. The textbooks that were selected by the sample was published before and after 2011 to see the differences on how close the textbooks are according with the current curriculum published in 2011. The method that has been used in the study in order to analyze the textbooks are content analysis with different categories from Lgy11.

This essay will address whether the school has gone from being a collectivist-oriented to anindividualist-oriented school. By studying the curricula LGY70, LPF94 and LGY11 for uppersecondary school and studying how the concept group expresses itself in the different curricula.The study is based on a qualitative concept analysis model by Walker and Avant's seven differentsteps to analyze concept. The term group will be explained and discussed in the paper to create anunderstanding of what a group is and its different definitions. After this, group theories will beaddressed in relation to the concept group, then this will be applied in relation to the curricula.In each curriculum I will give an overall history when the curricula came to be applied in society.This is done to better understand the time and spirit of the time. In each curriculum I will give anoverall history when the curricula came to be applied in society. This is done to better understandthe time and spirit of the time.What I have come up with is that the school has gone from being collectivist to individualistic.This is because the curricula change and are revised to create the conditions for an increasinglychanging society. This is a must for the school to prepare the students for an ever-changing society.Groups are not as important, but it is the individual and its growth and learning that have come intofocus. For each curriculum, more and more valid groups and group identities have been revisedaway.