Endast hälften av Sveriges unga känner till något av landets fem nationella minoritetsspråk, vilket fastslås i en undersökning av Språkrådet 2010. Detta trots att språken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskämnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetsspråk samt elevers attityder till minoritetsspråk som en del av svenskämnet. Uppsatsmaterialet består av totalt 96 besvarade enkäter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar på de olika orterna samt beroende på om eleverna haft eller inte haft undervisning. Generellt har elever som har haft undervisning om minoritetsspråk en mer positiv attityd till minoritetsspråk, i jämförelse med elever som inte haft undervisning om minoritetsspråk.

I denna studie har ett spårande och tolkande i utvalda böcker av Astrid Lindgren skett med hjälp av historiebruk. Syftet var att ta reda på hur och om dessa tolkningar av historiebruket kan användas i historieundervisningen. Studien riktar sig mot historieämnet på gymnasieskolan. Tolkningarna av historiebruket utgår från en historiebrukstypologi där likheter mellan verkliga händelser och händelser i barnböckerna spåras. Resultatet av undersökningen visar att det genom tolkningar av historiebruk går att spåra händelser i den verkliga historien kopplat till totalitarism i barnböcker skrivna av Astrid Lindgren. Resultatet visar också att med stöd av läroplanen för gymnasieskolan är undervisning med denna typ av tolkningar möjlig. Tolkningarna av berättelserna kan fungera som ett stöd för lärare i gymnasieskolan som har för avsikt att använda sig av denna metod.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>