Implementering av politiska beslut är någonting som det forskats mycket om under en lång tid både på nationell och internationell nivå. Den forskning som finns om implementering går att applicera på alla politiska beslut som fattas eller har fattats som innebär att någon blir styrd. Denna styrning och påförande av politiska beslut är vanligt förekommande i den svenska skolan och det blir då också intressant att undersöka hur denna implementering lyckas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur implementeringen av den nya läroplanen ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” med fokus på kapitel 2.4 Riktlinjer för utbildningsval – arbete och samhällsliv har lyckats på gymnasieskolan i en svensk kommun. Implementeringen undersöks med hjälp av Lundqvists tre egenskaper som han menar varje tjänsteman besitter – förstår, kan och vill. Sett utifrån detta teoretiska ramverk kommer uppsatsen fram till att implementeringen är misslyckad tack vare att tjänstemännen inte till fullo förstår eller kan implementera riktlinjerna.

The starting point for the present study is that the physical environment can enhance the learning processes of children. We want to contribute to more focus being placed on this within library and information sciences. Our main aim is to illustrate how the physical environment can facilitate the learning of children. In order to achieve our aim, we examine a concrete physical environment, namely the children’s department at the main library in Kungsbacka. We have attempted to answer the following questions:1. How does the staff of the children’s department look upon the relationship between the physical environment and the learning of children?2. How can the physical environment influence the accessibility to the information systems SAB and the children’s catalogue at the children’s department in Kungsbacka?3. In what way can the physical environment at the children’s department at the main library in Kungsbacka facilitate the learning of children?Material has been obtained through qualitative observations and a group interview with the staff of the children’s department, and analysed with the help of interactionist theories and a socio-cultural perspective on children’s learning. We have found that the physical environment at the children’s department supports the learning of children in several ways. The accessibility to the material available at the library is enhanced by classification into genres. A rich supply of toys and inspiring environments enables the children to be active. Yet the study includes proposals for improvement, including inter alia better exposure of the children’s OPAC, adaptation of the division for non-fiction literature and measures to enable children to influence the environment. / Uppsatsnivå: D

Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevärt. Arbetet inleds med en teoridel om hur trafiken påverkat oss genom historien och hur teorierna idag anser att kommunerna bör planera för trafiken, för att till sist gå in på vad trafikens utveckling påverkat enskilda kommuners stadsplanering. Stadsplaner har ofta anpassats efter hur transporter effektivt kan ta sig fram i stadsmiljön. Manhattan i New York är ett återkommande exempel på en klassisk rutnätstad, inspirerad av den romerska antiken, som främjar tillgängligheten för trafiken. När massproduktionen av bilen kom ökade människans rörlighet och man såg en positiv utveckling av välfärden i form av ökad bilism. Resultatet blev ett bilberoende samhälle med långa avstånd mellan stadens funktioner. Idag utgör bilen en stor belastning på staden tack vare dess enorma markanvändning och skapandet av barriärer för andra trafikslag. Detta har skapat nya planeringsideal. Ett av dessa är blandstaden som bland annat innebär en tät, funktionsblandad miljö med korta avstånd mellan ett stort utbud av stadens funktioner. Detta sägs främja kollektivtrafiken. Ett bra utbud av kollektivtrafik är viktigt med tanke på att många är beroende av den. De som inte har bil har annars svårt att resa längre sträckor. Trafikplaneringsidealen idag strävar efter att främja tillgängligheten, tryggheten och trafiksäkerheten. Bilen är ett färdmedel som är vida diskuterat inom dessa områden. Samtidigt som biltrafiken försämrar tillgängligheten och tryggheten för andra trafikslag ökar den rörelsefriheten för individen. En annan viktig aspekt är att samhällets ekonomiska grund är uppbyggt genom ett bilberoende. Många industrier och verksamheter är beroende av en fungerande biltrafik. Det är dock tydligt att en prioritering av tillgängliga gaturum för de resterande trafikslagen är vad teorierna idag anser vara mest hållbart. Integrering och separering är två olika sätt att utforma gaturummet genom att välja vilket trafikslag städerna vill prioritera. En integrering innebär att flera trafikslag får samarbeta på samma yta vilket är ett bra sett att underminera bilen och göra miljön mer attraktiv för övriga trafikslag. Ett annat sätt att prioritera trafikslagen kan exempelvis vara att skapa mer plats för gående eller mindre plats för bilen. Detta kan ha stor påverkan på människors val av färdmedel. Hur kommunen balanserar trafiksystemet bestäms efter stadens förutsättningar. Kungbacka är en kommun med väldigt liten centralort i förhållande till både kommunens yta och folkmängd. Orter som förr varit fritidshusorter har växt sig större och skapat en väldigt utglesad kommun. Tack vare de långa avstånden och den höga andelen miljonärer i kommunen har ett starkt bilberoende växt fram. Vägnätet har inte hunnit med i utbyggnaden och detta har skapat hårt belastade vägar i kommunen och underlaget på kollektivtrafikresenärer är dåligt. Ett sätt att råda bot på detta anser kommunen vara en förtätning av centrumdelarna där ett flertal projekt har kommit upp på ritbordet. Ett av dessa är Söderstaden, som är ett blandstadsområde lokaliserat i nära anknytning till Kungsbacka Innerstad. Stadsdelen är lokaliserad just för att skapa en förtätning av centrum samtidigt som en omfattande ombyggnad av vägnätet tillkommer just för att kunna hantera en större trafikkapacitet. Trots att kommunens mål är att minska bilberoendet separeras trafikslagen i gaturummet och stora ytor parkering anläggs. Biltrafiken får gott om plats att ta sig fram på i området vilket visar på att Kungsbacka inte riskerar att råka ut för samma problem som andra städer fått ta del av efter att de planerat för en minskad biltrafik. Det är kommunens historiska utveckling som skapat det bilberoende kommunen inte kan bortse ifrån. Ett av de övergripande målen Kungbacka har är att öka tillgängligheten för fotgängare i Innerstaden. Med hjälp av Söderstaden kan parkeringsplatserna flyttas till ett avstånd som fortfarande är rimligt utan att det känns som antalet platser minskat. På så sätt blir det högt belastade vägnätet i Innerstaden befriat från en stor del av biltrafiken. Det är tydligt att trafiken på flera sätt har påverkat stadsplaneringen i Kungsbacka. Söderstadens lokalisering har uppkommit som en reaktion mot de tidigare stadsbyggnadstrenderna som skapade bilberoendet och då utformats efter de trafikbehov som kommunen fortfarande kräver.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna. I studien har vi använt flera teorier som ligger inom medie- ochkommunikationsvetenskap med fokusering på politisk kommunikation. Dessa teorier är kommunikationsteorin, politisk kommunikation, professionalisering, personifiering, medialisering, dagordningsteorin, opinionsbildning och gatekeepingteorin. Undersökningen bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med politiker i Kungsbacka kommun. Vi har även gjorten kvantitativ innehållsanalys av dessa politikers bloggar. Studien visar att samtliga politiker serbloggen som ett verktyg att sprida sina budskap med. De beskrev bloggen som enenvägskommunikation som används för att direkt påverka medborgarna eller för att påverka mediers dagordning, och på så sätt påverka medborgarna indirekt. Interaktionen med medborgarna genom bloggen förekom sällan.

Denna uppsats handlar om lean. Närmare bestämt om lean i de sex halländska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats är först och främst att ägna sig åt innebörden av lean för att därefter genomföra en kvalitativ undersökning där intresset är att undersöka vilka kommuner i Hallands län som arbetar med lean samt på vilket sätt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt är och dess effekter samt påverkan på kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen.

Intresset för social hållbarhet har vuxit globalt det senaste decenniet och är idag ett fokus i såvälden privata som offentliga sektorn. Det finns en kunskapslucka i hur det strategiska arbetet medsocial hållbarhet utförs i svenska kommuner, vilket uppsatsen önskar bidra till. Länsstyrelsen iHalland gav oss i uppdrag att öka förståelsen för det kommunala arbetet med social hållbarheti Halland. Strävan är att skapa en förståelse för motivet bakom de strategier som uppdagats ochanalysera utvecklingsmöjligheter. Med utgångspunkt i begreppen välfärd, jämlikhet, tillit ochrättvisa har fem av Hallands sex kommuners sociala hållbarhetsarbete undersökts genomintervjuer som tolkats genom teorier från Jämlikhetsanden, The Just City och Feminism sombyråkrati. Uppsatsen redogör också för hur social hållbarhet tolkas och implementeras avrespektive kommun samt hur det sociala hållbarhetsarbetet påverkar invånarnas livsvillkor.Resultatet av studien var att samtliga kommuner nyligen påbörjat arbetet med social hållbarhetoch att det som prioriteras i nuläget framför allt är integration, ungas hälsa, segregation, tillitoch ANDTS. Studiens teoretiska referensram visar att implementering och konkretisering avsocial hållbarhet är viktigt för ett fortsatt godartat arbete med social hållbarhet. / The interest for social sustainability has grown global the last decade and is today a focus forthe private and the public sector. There is a knowledge gap in how the strategic work with socialsustainability is done in Swedish municipalities, which the essay wishes to contribute to.Hallands county government assigned us their wish to increase the understanding for themunicipal work done with social sustainability in Halland. The ambition is to create anunderstanding for the motives behind the discovered strategies and analyze opportunities fordevelopment. Based on terms such as welfare, equality, trust and justice the work with socialsustainability made by five of Hallands six municipalities was studied through interviews andinterpreted through the theoretical approach by The Spirit Level, The Just City and Feminismas bureaucracy. The essay also describes how social sustainability is interpreted andimplemented by each municipality and how the work with social sustainability has effect onthe living conditions of the inhabitants. The result show that all municipalities recently begantheir work with social sustainability and that the current priorities are integration, the health ofyoung people, trust and dependency issues. The theoretical reference frame which the study isbased on show that implementation and concreteization of social sustainability is essential fora continued well made work with social sustainability.