No description available.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2010.

Mobility Management (MM) eftersträvar ett helhetstänk där all samhällsplanering bedöms påverka trafikflöden och resmönstren. Områden som traditionellt inte tillhör trafikplanering anses inom konceptet Mobility Management vara medskapare i att nå effektiv mobilitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka konceptets ursprung och dess innebörd, med tonvikt på de argument som åberopas för att få människor att ändra sitt resebeteende i hållbar riktning. Jag jämför även Mobility Management med tidigare planeringideal för att placera konceptet i ett sammanhang och finna ursprunget till idéerna. Genom att läsa dokument från nätverket Möjligheter med Mobility Management i Samhället (MMMiS), Trafikverket, SKL, Trivector och regeringen bildar jag en uppfattning om Mobility Managements innebörd i Sverige idag och sökte granska innehållet efter generella drag. Uppsatsen är därigenom en dokumentsanalys och en kvalitativstudie av Mobility Management. I uppsatsen finner jag att Mobility Management som koncept inte står ensamt mot sitt ursprung och innebörden är inte helt frånskild från tidigare trafikplanering. Skillnaden är dock att vi nu tydligare kan se att trafikplanering och övrig samhällsplanering hör samman.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med jämställdhet och miljömässigt hållbar utveckling inom trafikplaneringen. Tyngd har legat vid hur begreppen uppfattas, prioriteras och implementeras. För att svara på syftet har fem planeringsdokument analyserats och en gruppintervju har utförts med trafikplanerare på Uppsala kommun. Resultaten visar att den miljömässiga hållbarheten ges mer plats i trafikplaneringen. Delvis på grund av miljöfrågans tyngd, men även på grund av att mer resurser och kunskap finns kring denna fråga. Inom aspekten miljömässig hållbarhet arbetar kommunen mycket med att försvåra bilanvändning och uppmuntra till hållbara transportsätt. Jämställdhet ges väldigt lite plats inom trafikplaneringen men hos trafikplanerarna framkommer under intervjun en medvetenhet angående vad som brukar räknas som jämställdhetssatsningar. Tydligt framträdande är också hur trafikplanerarna har en uppfattning om att arbete med miljömässigt hållbara transporter, i längden leder till att jämställdhet gynnas. Det finns ingen ovilja mot att arbeta med jämställdhet men resurser och kunskap saknas. Generellt framträder att det ofta krävs att en samhällelig vinst kan göras, för att direktiv ska implementeras.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad. Detta har undersökts genom samtal med tjänstemän inom Stockholm stad, tjänstemän på andra kommuner och representanter från byggföretag som är verksamma som byggherrar inom staden. Okunskap om effekterna hos mobility management-åtgärder samt osäkerhet kring hur detaljstyrande som staden kan vara kring dessa frågor i samhällsplaneringen är de två stora hinder som redogörs för i denna uppsats. Till detta kan tilläggas att arbetet med mobility management måste komma in tidigt i planprocessen, bygglov anses för sent av såväl byggherrar som tjänstemän. Inställningen till mobility management och osäkerheten kring detaljstyrningen kan även kopplas till tidigare forskning inom området som visar att förankring och motivering av åtgärderna är viktigt. Samtidigt kan det diskuteras huruvida en diskurs om bilens självklara plats i samhällsplaneringen ligger bakom den okunskap som finns om mobility management. Slutligen kan det konstateras att MaxLupoSE kan komma till bukt med dessa hinder genom klarare riktlinjer men att det i grunden handlar om vilka politiska mål som sätts upp för samhällsbyggandet.

Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort. Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor. I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.

<p>Denna uppsats behandlar hur trafikplanering möter olika mål, vilka konflikter som kan uppstå samt hur trafiksäkerheten kan öka. Arbetet är upplagt som en fallstudie och undersökningen har ägt rum i Växjö tätort.</p><p>Det finns flera olika mål som står i konflikt med varandra i samhällsplaneringen och dessa konflikter kan även ses i trafikplaneringen. De mål som har granskats i denna uppsats är trafiksäkerhet, miljö och estetik. Fokus har legat på hur trafiksäkerheten påverkas när det estetiska och miljöfrågorna ska involveras i planeringen. Det finns risk att trafiksäkerheten hamnar i skymundan av de andra målen, särskilt när det kommer till miljöfrågor.</p><p>I Växjö kommun arbetas det aktivt med trafikfrågor, både ur ett miljöperspektiv som ett säkerhetsperspektiv. Kommunen har skapat flera planer och program för trafikens utveckling men kan vinna på att skapa en plan för hela trafiksystemet. I denna plan skulle det vara praktiskt att diskutera de olika perspektiven för en enhetlig bild. Tre gator i Växjö tätort har observerats för att visa på platser med många olyckor och hur trafikmiljön ser ut. Utifrån dessa observationer kan det visas på att kommunen behöver arbeta mer med trafiksäkerhetsåtgärder för att försöka minska antalet olyckor.</p>

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand. En supercykelväg dvs. en cykelväg somhar företräde i trafiknätet och som är utformad för att möjliggöra högre hastigheter,kan innebära en ökad andel cykelresor i städerna.Syftet med examensarbetet har varit att öka cykelns attraktivitet som färdmedel.Målet med examensarbetet har varit att belysa viktiga faktorer vid utformningenav supercykelvägar samt visa på olika sträckdragningsmöjligheter för supercykelvägari svenska städer utifrån målpunkter. I arbetet har tre frågeställningar behandlats: Vilka viktiga målpunkter finns det i svenska städer och hur görs de mer attraktivaför cyklister? Vilka faktorer är viktiga vid utformning av supercykelvägar? Hur kan man anlägga en supercykelväg i en medelstor svensk stad? Metoder som användes för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier, fallstudiesamt enklare skissarbete. Resultatet visar att målpunkters attraktivitet till stor del beror på hur väl utformatcykelvägnätet är i helhet. Det krävs korta förbindelser, trygga och säkra vägar medtydliga och kontinuerliga sträckdragningar. Vid målpunkter krävs det att cykelparkeringarär väl tilltagna och utformade för att öka tryggheten och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att totalt sett få en bra utformning och en hög användningav supercykelvägen. Supercykelvägar ska tillföra en genhet för cyklister, oavsett om de ska färdas in tillcentrum, ut till omkringliggande områden eller runt staden. För att få bästa möjligagenomslagskraft av en supercykelväg i staden bör en kombination av centrumorienteradoch cirkulär sträckdragning vara den bästa lösningen. På så vis kancyklisten färdas snabbt och smidigt med högsta prioritet i hela staden.