För att inom tätorter uppnå ett hållbart transportsystem behöver hållbara färdmedel så som cykeltrafik prioriteras under planeringsskedet. Förhållningssättet för hur markanvändning och disponering av tillgängligt utrymme i gaturummet sker, behöver förändras till förmån för bland annat cykeltrafik.  I denna forskningsstudie undersöks därför hur planering kan främja och tillhandahålla en ökad framkomlighet för cyklister inom en tätort samt hur den kan implementeras i praktiken. Studien ser även till hur en ökad användning av nya typer av cyklar, påverkar cyklister som trafikantgrupp samt deras behov och förutsättningar. För att svara på hur planering för cykeltrafik bör ske inom en tätort, har olika aspekter gällande cykeltrafikplanering studerats genom en litteratur- och intervjustudie. De har tillsammans utgjort en teoretisk grund och sammanställts i en checklista. Denna teoretiska grund har sedan testats vid ett verkligt fall av planering för ett nytt huvudcykelstråk i Umeå, Sverige. Forskningsstudien har visat på att en ökad framkomlighet för cykeltrafik innebär att cykelinfrastrukturen behöver mer utrymme än vad som tillägnas den i dagsläget. En ökad användning av elcyklar bidrar till en ökad medelhastighet och hastighetsspridning bland cyklister samt ett ökat antal omkörningar. Det skapar bland annat ett behov av tillräckliga sikt- och stoppsträckor. Tillsammans med en ökad användning av lastcyklar som tar mer utrymme i anspråk, skapas även ett behov av bredare cykelbanor som medger att möten och omkörningar kan ske bekvämt. Genom att bredare cykelbanor anläggs förbättras även framkomligheten för standardcyklister. Inom tätorter bör cykeltrafiken i första hand vara enkelriktad samt separerad både från motorfordon och gående. I korsningspunkter bör hastighetssäkring av motorfordonstrafiken ske, för att tillhandahålla en god trafiksäkerhet. Inom orter där vinterväglag förekommer är det även av största vikt att klimataspekter i gaturummet tas i beaktning, för att främja cykeltrafikens framkomlighet och att utformningen tillåter vinterväghållning att ske effektivt, så att framkomligheten kan bibehållas.   Vid implementeringen av denna teoretiska grund på planeringen för ett nytt huvudcykelstråk i Umeå, visar forskningsstudien på att en fullskalig implementering inte alltid är möjlig. Den tätbebyggda stadsmiljön som ofta återfinns inom tätorter leder till att konflikter med den befintliga miljön och befintliga funktioner är nästintill oundvikliga. Det medför att kompromisser måste göras och att det inte alltid är möjligt att anlägga en cykelinfrastruktur som uppfyller alla teoretiska kriterier och aspekter, för en ökad framkomlighet för färdmedlet. Studien visar dock på att en förbättrad framkomlighet ändå är möjlig att uppnå, genom att cykeltrafiken tillåts vara det prioriterade trafikslaget under planeringsskedet. De teoretiska kriterierna och aspekterna bör ses som mål att arbeta mot och något att försöka uppnå så långt det är möjligt, i samspel med fortsatt nödvändiga funktioner i det befintliga gaturummet.

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.

Det här examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhällsplanering kan bidra till ett mer hållbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriärer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet är i huvudsak av kvalitativ karaktär. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhällsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet består av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns ett behov av en förändrad planeringsnorm inom samhällsplaneringen och transportsystemet till stor del är utformat för rörlighet bil. Samhällsplanering behöver anpassas efter kollektivtrafikens förutsättningar. Fallstudien visade att de lokala förhållandena, både rumsliga och institutionella, försvårar möjligheten integrera trafik- och samhällsplanering i ett regionalt perspektiv. Integrerad trafik- och samhällsplanering kräver mer samordning mellan olika aktörer på lokal, regional och nationell nivå och mellan olika lokala aktörer. Detta är inte helt lätt genomföra i praktiken och kräver en stabilisering av planeringsförutsättningarna, särskilt mellan kommunal planering och regional utvecklingsplanering.

I studien har implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varit huvudfokus. Hanteringen på nationell, regional och lokal nivå har studerats för att få en bred förståelse om utmaningar vid implementeringen av miljökvalitetsmålet. De områden som vi främst studerat inom God bebyggd miljö är trafikplanering och urban grönstruktur. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med informanter på Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Östergötland samt Linköpings kommun för att se likheter och skillnader i resonemang vad gäller implementeringen av miljökvalitetsmålet mellan de olika samhällsnivåerna. En stor del av analysen utgör de utmaningar som har framkommit i intervjustudien vilket är utmaningar som berör problematik och utmaningar för trafikplanering och urban grönstruktur, juridiska styrmedel och planinstrument, politisk drivkraft, ekonomi och resurser, samverkan samt uppföljning. Genom sitt fokus bidrar studien både till förståelsen för hur miljömålsarbetet hanteras och hur implementeringen skulle kunna förbättras. De mest omfattande utmaningarna vad gäller implementeringen är miljökvalitetsmålets bredd och komplexitet, bristen på långsiktigt hänsynstagande och förmågan att samverkan inom samhällsnivåerna.

Uppsatsen behandlar ämnet trafikplanering i kommuner. Syftet är att undersöka hur trafikplanering i kommuner behandlar frågor gällande transportbehov och tillgänglighet nu och för framtiden, ur ett perspektiv av social och ekologisk hållbarhet. Tanken är att uppsatsen ska hjälpa läsaren att få en mer sammanställd syn på hur Kommunerna i sina översiktsplaner väljer att prata om trafikplanering och vilka delar i det som verkar få mer eller mindre utrymme i planen. Urbanisering och ett ökat bilinnehav gör det intressant att se hur kommuner hanterar denna situation på ett översiktligt plan för att se hur fysisk planering kan påverka framtidens transporter inom staden där framförallt trafiken innebär en stor utmaning.

In this master thesis an availability analysis from a genderperspective of the public transport net in Uppsala, Sweden, has beencarried out. The current public transport net as well as plannedadditions, including tram and commuter train, have been subject tothe analysis. The overall aim of the thesis was to examine how theplanned tram and commuter train would affect equality, and morespecifically the even distribution of the unpaid care and house work.This was simplified to imply at least equal availability to units ofreproduction, which were represented by preschools, elementaryschools, grocery stores, health centers and hospitals, compared tounits of production, which were represented by companies with morethan 100 employees. Average travel times from different residential areas in the city ofUppsala to units of production were computed, and compared withaverage travel times to units of reproduction. Moreover, theproportion of units of production and reproduction within ten minutesdistance of the tram and commuter train stops respectively, wascalculated and compared. The analysis was carried out with theNetwork Analyst extension of the geographical information systemsprogram ArcGIS. The results show that the average travel times were 0.20 minutesshorter in favor of the units of production before the implementationof the tram and commuter train, whereas the average travel times were0.57 minutes shorter in favor of the units of reproductionafterwards. The proportion of units of production within ten minutesdistance of the tram and commuter train stops was 20%, whereas theproportion of units of reproduction was 30%. Hence, the availability increases more for units of reproduction thanfor units of production. Based on the results of this study as wellas gender research on mobility, the planned infrastructure projectwould be beneficial from an equality point of view, regarding theeven distribution of the unpaid care and house work.

Bilens plats har det senaste århundradet förändrat hela samhället med sin betydelse för utvecklingen (Nayak & Jeffrey 2011) och det verkar finnas en enighet bland politiker, planerare och forskare att en blandad och tät stad är mer hållbar än den glesa och transportberoende bebyggelsen som präglade planeringen från 1950-talet och framåt (Stadsliv AB 2015). Därför syftar denna uppsats till att belysa och förstå hur det planeras för, eller emot, bilen kontra fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i staden. I denna uppsats är det just Karlstads kommun, med en fördjupning till Östra Torggatan som varit grund för fallstudien. Uppsatsen frågeställningar lyder: -        Vilka visioner har kommunen för Östra Torggatan? -        På vilket sätt använder sig kommunen av mobility management för att påverka människors färdmedelsval? -        Hur uppfattar företagarna längs med Östra Torggatan en eventuell trafikomvandling? Den teoretiska grund uppsatsen vilar på utgår från teorier från postmodernismen, teorier kring tid och rum samt tidigare forskning kring rörelse, bilens utveckling och den påverkan den haft på samhället och den enskilda människan. Som en avslutning av kapitel två redovisas en grund till begreppet mobility management. Metodvalet för denna studie har varit kvalitativ. Detta för att syftet med uppsatsen inte var att få fram ett generellt svar utan att se på det specifika fallet och hur visionerna påverkar den platsen. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade för att på så vis lättare föra en diskussion med respondenter snarare än att låta det vara en utfrågning som det lättare kan bli om intervjun är strukturerad. Empirin består av textdokument skapade av Karlstads kommun. Dessa var Stadsdelsvisionen för Tingvallastaden, trafikplan för Karlstads kommun samt cykelplan för Karlstads kommun. Empirin grundas också i intervjuer med respondenter från kommunen och utvalda företagare längs med Östra Torggatan. Tre intervjuer hölls med kommunrepresentanter och tre intervjuer med utvalda företagare längs Östra Torggatan. Vår slutsats är att relationen mellan bilen och människan måste bejakas i planeringen för bilfria stadskärnor. Kommunikation och information måste ligga till grund för de förändringar som måste ske för att människor ska förändra sitt färdmedelsval.

Samhället vi lever i idag har flertal problem som behöver åtgärdas innan vi kan kalla det för jämställt. Kvinnors inflytande i samhället är signifikant mindre än mäns och den fysiska planeringen har förutsättningar för att styra utvecklingen i rätt riktning där såväl mäns som kvinnors villkor synliggörs. Trafikplanering är ett välkänt planeringsområde som möjliggör för planeraren att integrera jämställdhet utanför individers privata bostad. Genom ett genusperspektiv kan planerarens invanda mönster och normer utmanas och förutsättningar skapas för ett mer jämställt samhälle. Denna uppsats utgörs av en fallstudie där Bollnäs, Karlstads och Västerås kommuns detaljplaner för nya resecentrum granskats. Vid granskningen har kommunernas ansvar för jämställdhet uppmärksammats, likaså även kommunernas integrerande och arbete med jämställdhet. Att integrera ett genusperspektiv i trafikplaneringen ger kommuner verktyg till att agera intersektionellt och utmana maktordningar. Genusperspektivet bjuder också upp till diskussioner om könsneutral kontra könsmedveten planering vilket är lämpligt för kommuner att ta i beaktning för att i slutändan dra egna slutsatser om vad som lämpar sig bäst inom kommunen. Att även rikta fokus på planeringspråk och diskurser inom ämnet jämställdhet möjliggör för kommuner att tillsammans med medborgarna skapa gemensam bild över jämställdhet som begrepp. Det möjliggör också för planeraren att skapa förståelse över den konkreta planeringens koppling till individers dynamiska och abstrakta välbefinnande. Fallstudien har lett till förståelse att olika kommuner har olika grader av jämställdhetsintegrerande. Det som dock präglar alla tre utvalda detaljplaner är att de tenderar till en könsmedveten planering. Detaljplanerna har också indirekt eller direkt koppling till jämställt resande men huruvida denna koppling utmärker sig skiljer de olika detaljplanerna åt.  Bollnäs och Karlstads kommuns detaljplan utgörs av liknande konsekvenstänk där planförslagens konsekvenser direkt kopplas till könsuppdelad resandestatistik och jämställt resande. Västerås stads detaljplan saknar detta. Istället kan indirekta kopplingar hittas mellan Västerås prioritering av trafikslag och resandestatistik som antyder att kvinnor och män använder trafikslag olika mycket samt upplever trafikmiljöer olika.

Forskning pekar på att spårvägar kan generera positiva effekter till stadsmiljöer och bidra till attraktiva städer om spårvägarna byggs integrerade i gaturummet, vilket det ofta görs i andra städer än Stockholm. I Stockholm är spårvägarna däremot vanligtvis helt separerade från övrig trafik och mer järnvägslika i sin utformning än i andra länder. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som har haft inverkan på de anläggningsprinciper som valts vid utbyggnaderna Solna- samt Kistagrenen av Tvärbanan i Stockholm. Studien utreder detta genom intervjuer med personer med kunskap om spårväg, representanter från intresseorganisationer, en politiker och tjänstemän som varit involverade i planering av Tvärbanan samt litteraturstudier och sammanställning av olycksstatistik. I analysen framträder att det finns ett flertal faktorer som kan ha inverkat på hur Tvärbanans förlängningar har utformats samt att planering av spårväg är en komplex verksamhet vilket innebär att det inte finns en entydig lösning på vilken anläggningsprincip som ska användas vid planering och byggande av spårväg. Efter genomförd studie är slutsatsen att det finns flera faktorer som har haft inverkan vid beslut om anläggningsprincip vid Tvärbanans förlängningar, vilka är planeringsideal, politiska incitament, prioritering av spårvägens egenskaper, planerarnas tidigare erfarenhet av spårväg, kontexten, inspiration från andra länder samt intresseorganisationer. Hur dessa faktorer har inverkat i valet av anläggningsprincip beror i sin tur på vilka aspekter som framhävts samt utelämnats av inblandade aktörer i planeringsprocessen. Arbetet pekar på att det sker en förändring i hur spårvägar planeras att utformas som följer den renässans som spårvägen haft internationellt, vilket kan resultera i mer integrerade spårvägar i framtiden om politiker och andra aktörer med makt prioriterar stadsmässiga aspekter vid utveckling av nya spårvägar.

Genom tre intervjuer med kommunanställda och flera dokument kan denna uppsats beskriva hur Nyköpings kommun arbetar för att minska bilism med tanke på klimatförändringar, samt vad kommunen anser utgöra de största problemen och hindren för detta. Kommunen har, som majoriteten av Sveriges städer, byggts utifrån 1950-talets visioner om bilism och har därmed skapat ett bilsamhälle, men kommunen jobbar med att komma ur de vanorna. Med olika arbetssätt och planer vill de fokusera på alternativa resesätt till bilen. De officiella dokumenten tar upp vilka vägar och mål som kommunen har och intervjupersonerna bidrar med ett mer personligt och djupgående synsätt. Den klimatbudget som kommunen har antagit beskrivs också med uppsatta mål men frågan är om de verkligen kan leva upp till dessa. I diskussionen analyseras de olika åtgärder kommunen kommer att utföra för minskad bilism, samt de problem som uppstår och varför detta kan vara fallet. Här framkommer det att klimatfrågan är en svår fråga att lösa och att kommunen har lagt sitt fokus mer på trängselproblemet som bilar medför. Trängseln tänker de kommer lösas med att motivera befolkningen till att välja andra resesätt än bilen genom olika medel, exempelvis försvårad framkomlighet med bil i centrum och sänkta hastighetssträckor, samt prioritering av utveckling av gång- och cykelvägar och kollektivtrafik.