Syftet med uppsatsen är att undersöka spårvägsprojektet i Uppsala. Studien ska identifiera de huvudsakliga faktorerna som har varit avgörande för valet av spårväg. Det studeras även hur projektets beslutsfattare resonerar kring en spårväg utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och hur privatbilismen förväntas påverkas. Genom intervjuer med tjänstemän och politiker ska studiens frågeställningar besvaras. Intervjusvaren kompletteras med tidigare forskning inom ämnesområdet och styrdokument från Uppsala kommun. Resultatet visar att kapaciteten är en av de viktigaste faktorerna bakom valet av spårväg. I takt med den befolkningsökning som förväntas i Uppsala behöver staden en kapacitetsstark kollektivtrafik som klarar av att hantera dessa nya stora flöden. En annan viktig faktor bakom valet av spårväg är de miljömässiga fördelarna, till exempel som att spårvägen ska drivas på förnyelsebar el. Minskad privatbilism är inget uttalat mål med spårvägen, men biltrafiken förväntas ändå minska som en följd av att en spårväg anses vara attraktiv och får en hög medelhastighet i samband med den höga prioritering som spårvägen ska erhålla. Finansieringen anses vara en av de största utmaningar med att få spårvägen realiserad.

Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Forskning pekar på att spårvägar kan generera positiva effekter till stadsmiljöer och bidra till attraktiva städer om spårvägarna byggs integrerade i gaturummet, vilket det ofta görs i andra städer än Stockholm. I Stockholm är spårvägarna däremot vanligtvis helt separerade från övrig trafik och mer järnvägslika i sin utformning än i andra länder. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som har haft inverkan på de anläggningsprinciper som valts vid utbyggnaderna Solna- samt Kistagrenen av Tvärbanan i Stockholm. Studien utreder detta genom intervjuer med personer med kunskap om spårväg, representanter från intresseorganisationer, en politiker och tjänstemän som varit involverade i planering av Tvärbanan samt litteraturstudier och sammanställning av olycksstatistik. I analysen framträder att det finns ett flertal faktorer som kan ha inverkat på hur Tvärbanans förlängningar har utformats samt att planering av spårväg är en komplex verksamhet vilket innebär att det inte finns en entydig lösning på vilken anläggningsprincip som ska användas vid planering och byggande av spårväg. Efter genomförd studie är slutsatsen att det finns flera faktorer som har haft inverkan vid beslut om anläggningsprincip vid Tvärbanans förlängningar, vilka är planeringsideal, politiska incitament, prioritering av spårvägens egenskaper, planerarnas tidigare erfarenhet av spårväg, kontexten, inspiration från andra länder samt intresseorganisationer. Hur dessa faktorer har inverkat i valet av anläggningsprincip beror i sin tur på vilka aspekter som framhävts samt utelämnats av inblandade aktörer i planeringsprocessen. Arbetet pekar på att det sker en förändring i hur spårvägar planeras att utformas som följer den renässans som spårvägen haft internationellt, vilket kan resultera i mer integrerade spårvägar i framtiden om politiker och andra aktörer med makt prioriterar stadsmässiga aspekter vid utveckling av nya spårvägar.

Spårfaktorn är ett begrepp som idag används inom trafikplanering men utan att det finns en enhetlig definition. Syftet med uppsatsen har varit att definiera spårfaktorn genom att göra en begreppsanalys. Detta har gjorts genom att titta på tidigare forskning samt tidigare utredningar av spårvägsprojekt. Även pågående spårvägsprojekt i Lund och Malmö har undersökts genom intervjuer med nyckelpersoner för att få ett bättre grepp om hur begreppet används idag samt för att kunna pröva begreppet. Vårt resultat har visat att ett antal faktorer utgör kärnan för begreppet spårfaktor. Spårfaktorn är det ökande resandet som inträffar när ny spårväg ersätter busstrafik. En förutsättning är att det finns en god planering och en bra strategi samt att mjuka faktorer tas i beaktning. Det leder till att förtroendet för spårvägen, och resandet, ökar. För att spårfaktorn ska vara lättare att påvisa bör resan vara minst 40 minuter. Vår begreppsprövning har pekat på att intervjupersonerna kan identifiera några av dessa faktorer men inte se en helhet kring dessa. / The rail bonus is a term used in traffic planning which has no clear definition. The purpose of this paper has been to define the rail bonus by doing a concept analysis. This has been done by looking at previous research and previous investigations of light rail projects. We have also studied current light rail projects in Lund and Malmö through interviews with key persons. The purpose of the interviews has been to get a better view on how the term is used today and to compare this with our definition. Our results have shown that a number of factors are the core of the concept of the rail bonus. The rail bonus is the growth in travel that occurs when new tramway replaces buses. One condition is that there is a good planning and a sound strategy, and that soft factors are taken into consideration. This leads to reliability for the tram, and traveling with the tram will increase. To easier prove the rail bonus the journey needs to be at least 40 minutes. Our concept testing has indicated that the interviewees identify some of these factors without seeing them in a bigger perspective.

<p>Kusoffsky, Magnus (2010) <em>Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen</em> [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska</p><p>Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.</p><p>Visionen preciseras i två <em>scenarier</em>, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.</p><p>Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.</p><p>Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: <em>integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm</em>, <em>kollektivtrafik med strukturerande egenskaper</em>, och <em>integrering av lokal och regional kollektivtrafik</em>.</p><p>I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år.</p><p>Nyckelord: <em>Kollektivtrafik</em>, <em>Integrerad planering</em>, <em>Backcasting, Spårväg</em>,<em> Duospårväg</em>,<em> Trådbuss</em>, <em>Bus rapid transit</em>, <em>Örebro län.</em></p>

Kusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss – Idéstudie om strukturerande kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: Svenska Den här uppsatsen handlar om samhällsplanering och kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där kollektivtrafiken har en hög marknadsandel. Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg. Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation. Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med kollektivtrafik som norm, kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional kollektivtrafik. I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Med hjälp av backcasting presenteras ett förslag på tidsplan för att förverkliga visionen inom 20 år. Nyckelord: Kollektivtrafik, Integrerad planering, Backcasting, Spårväg, Duospårväg, Trådbuss, Bus rapid transit, Örebro län.

Forskning pekar på att spårvägar kan generera positiva effekter till stadsmiljöer och bidra till attraktiva städer om spårvägarna byggs integrerade i gaturummet, vilket det ofta görs i andra städer än Stockholm. I Stockholm är spårvägarna däremot vanligtvis helt separerade från övrig trafik och mer järnvägslika i sin utformning än i andra länder. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som har haft inverkan på de anläggningsprinciper som valts vid utbyggnaderna Solna- samt Kistagrenen av Tvärbanan i Stockholm. Studien utreder detta genom intervjuer med personer med kunskap om spårväg, representanter från intresseorganisationer, en politiker och tjänstemän som varit involverade i planering av Tvärbanan samt litteraturstudier och sammanställning av olycksstatistik. I analysen framträder att det finns ett flertal faktorer som kan ha inverkat på hur Tvärbanans förlängningar har utformats samt att planering av spårväg är en komplex verksamhet vilket innebär att det inte finns en entydig lösning på vilken anläggningsprincip som ska användas vid planering och byggande av spårväg. Efter genomförd studie är slutsatsen att det finns flera faktorer som har haft inverkan vid beslut om anläggningsprincip vid Tvärbanans förlängningar, vilka är planeringsideal, politiska incitament, prioritering av spårvägens egenskaper, planerarnas tidigare erfarenhet av spårväg, kontexten, inspiration från andra länder samt intresseorganisationer. Hur dessa faktorer har inverkat i valet av anläggningsprincip beror i sin tur på vilka aspekter som framhävts samt utelämnats av inblandade aktörer i planeringsprocessen. Arbetet pekar på att det sker en förändring i hur spårvägar planeras att utformas som följer den renässans som spårvägen haft internationellt, vilket kan resultera i mer integrerade spårvägar i framtiden om politiker och andra aktörer med makt prioriterar stadsmässiga aspekter vid utveckling av nya spårvägar.

Människors hälsa påverkas av flera faktorer som kan kopplas till den bebyggda miljön. Lagstiftningen presenterar att hälsa ska beaktas i samhällsplaneringen, men hur det ska gå till är inte lika tydligt. Uppsatsen syftar till att undersöka tolkningen och implementeringen av hälsoperspektivet i planeringen med utvecklingen av spårväg i Uppsala som exempel. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med olika aktörer i projektet samt en tematisk dokumentanalys av fyra plandokument från olika delar av projektets process. Materialet analyseras utifrån tidigare forskning och teorin om health frames. Det teoretiska ramverket utgår från att människors syn på hälsa påverkar det upplevda handlingsutrymmet. Av resultaten framgår att tidiga mål, politiskt inflytande och en expertdriven process har påverkat hur och i vilken utsträckning hälsa beaktats i Uppsalas spårvägsprojekt. Dessutom kan hälsoperspektivet idag prioriteras bort i planeringsprojekt till följd av otydliga riktlinjer. Tydlighet och mer expertis i området efterfrågas för att hälsoperspektivet ska beaktas i planprocessen på ett konsekvent sätt. / The built environment affects human health through several factors. It is stated in law that human health is to be considered in urban planning, although how is not as clear. The aim of this study is to examine how the health perspective is interpreted and implemented in planning with the development of tramway in Uppsala as an example. Three semi structured interviews with stakeholders from the project is the base of this study as well as a thematic document analysis of four documents from different parts of the process of the project. The material is analyzed using current research from the field as well as the theory of health frames. In the theoretical framework it is presented how the view on health shapes practitioners actions. The results show that early stated goals, political influence and a process driven by experts has affected how and to what extent health has been considered in the project of tramway in Uppsala. Furthermore, vague guidelines might lead to the health perspective getting deprioritized in planning projects. In order for the health perspective to be considered more consequently in the planning process, more clarity and expertise is requested.

Under de senaste åren har intresset för spårväg ökat i Sverige och flera städer planerar nya spårvägslinjer. Samtidigt har Bus Rapid Transit eller BRT lyfts fram som ett billigare alternativ till spårväg. Lagen om kollektivtrafik innebär att regioner och kommuner delar ansvaret för kollektivtrafiken. De höga kostnaderna som projekten medför innebär att statliga bidrag som Stadsmiljöavtalen eller Sverigeförhandlingen blir viktiga möjliggörare för projektens genomförande. Samarbetet mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter leder till en komplex planprocess där mål och riktlinjer på flera olika nivåer måste tas i beaktning. Infrastruktursatsningar på den skalan förväntas inte bara få konsekvenser på kollektivtrafiken och flera olika visioner för staden kopplas till projekten.  Syftet med arbetet är att förstå vilka diskurser som förekommer inom planeringen av spårväg och BRT. Studien ämnar vidare att undersöka hur diskurser inom planeringen lyfts i olika planeringsdokument. För att ta reda på detta användes fallstudie som den övergripande forskningsstrategin, samt dokumentstudie som den huvudsakliga datainsamlingsmetoden. Arbetet grundas teoretiskt i new mobilities paradigm som innebär att transporter studeras i en tvärvetenskaplig kontext och innebär att perspektiv från sociologi, antropologi och geografi integreras i transportstudier. De undersökta fallen är spårvägen i Lund samt HelsingborgsExpressen i Helsingborg. I varje fall valdes tre dokument ut varav ett var en översiktsplan i varje fall. Dokumentens innehåll och språk analyserades via diskursanalys för att kunna dra slutsatser om vilka diskurser som förekom i fallen. Studien visade att samma diskurser förekom i båda fall. De centrala diskurserna bakom spårvägsprojekten var stadsutveckling, miljö, ekonomi och teknologi. Diskurserna får olika mycket utrymme från dokument till dokument. Diskurserna byggs upp över lång tid och varierar i prominens. Studien visar att stadsutvecklingsdiskursen har ökat i betydelse över tid och att ekonomiska faktorer är en viktig bakomliggande orsak till vilket transportslag kommunerna väljer. Det finns stora likheter i vilka diskurser som tas upp i fallen och även i andra europeiska spårvägsprojekt. Detta visar på att diskurserna är globala och främst kopplade till teknologin och projektets mål snarare än den lokala kontexten.

Stockholms spårvägar växer i allt snabbare fart, och det är allt fler kommuner som är intresserade av den typen av transportmedel. Något som idag är en brist inom spårvägsindustrin i Stockholm är kunskap och erfarenhet om spårvägsämnet. Drift och underhåll har varit minimal eftersom det inte har prioriterats sedan Tvärbanan öppnades. Detta har lett till för tidig reinvestering av gatuspår i mångmiljonbelopp. Då det förekommer olika förutsättningar som måste tas hänsyn till i form av buller, mån om plats och geoteknik finns det många konstruktioner att välja mellan när en spårväg ska byggas. Denna rapport har som syfte att underlätta val av spårvägsinvesteringar i framtiden. Det har också som mål att bidra med kunskap om hur viktigt det är med drift- och underhåll och att det inte bör snålas in på den aspekten. En begränsning har gjorts till fem spårvägskonstruktioner som förekommer i Stockholm och vanligtvis i Göteborg och Norrköping. För att få en förståelse för hur konstruktionerna är uppbyggda redogörs en beskrivning av dem i rapporten.  Rapporten inleds med hur det historiskt har sett ut med spårvägar, nedläggning av dem och återinvestering i Stockholm. Dessa år av glapp mellan nedläggning och återinvestering i Stockholm visar på hur mycket kunskap som har glömts bort och som måste fås tillbaka för framtida investeringar. En analys kring placering av de olika konstruktionerna, hur varierande för- och nackdelarna och kostnaderna är avslutar rapporten. Mycket av rapporten bygger på litteraturstudier på tidigare rapporter som har kompletterats med kontinuerliga möten med handledare och kontakt med personer från olika kommuner och företag i Sverige för att inhämta trovärdig information. / The tramways of Stockholm are growing at an increasing rate and so is the number of municipals interested in that type of transportation.  In Stockholm’s tramway industry there is currently a lack of knowledge and experience on the subject of tramways. Drift and maintenance has been minimal due to lack of prioritization since Tvärbanan was opened. This has led to a premature reinvestment of millions of SEK for road tracks. Due to different presumptions that have to be taken into account such as noise, considerations of room and geoscience, there are many different constructions to choose from when a tramway is to be built. This report’s purpose serves to facilitate choice of tramway investments in the future. Another goal of the report is to contribute with knowledge of how important service and maintenance of tramways is and why shying away from spending money on these matters is bad. For the purpose of this report a restriction has been made, five tramway constructions will be looked at, these are present in Stockholm but also in Göteborg and Norrköping. To acquire an understanding of how the constructions are built, a description of these is accounted for in the report. The report starts off with a historical perspective on tramways, closure of them and reinvestment of them in Stockholm. The years of gaps between closure and reinvestment in Stockholm shows how much knowledge has been forgotten and has to be reacquired for future investments. In the end of the report an analysis, about placement of the different constructions, how varied the pros and cons are and the costs of these, is presented. Much of the report is based on literature studies of earlier reports and has been complemented with continuous meetings with tutors and contact with people from different municipals and companies in Sweden to obtain trustworthy information.