Akademisk afhandling--Upsala. / "Citerade arbeten": p. vii-ix.

Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning. / <p>Historia</p>

Abstract Kryssningsturismen ökar i Östersjön, och har sedan år 2000 vuxit med mer än 3 miljoner resenärer. Medan marknaden expanderar har utvecklingen för destinationen Visby på Gotland varit nedåtgående sedan år 2005. Avsaknaden av en kryssningskaj i Visby har resulterat i att fartyg inte väljer att stanna till vid destinationen. Fartygen är hänvisade till att ankra upp utanför och transportera in kryssningsturisterna med mindre transportbåtar. Detta är tidskrävande och omöjligt att genomföra vid dåligt väder. Region Gotland har därför tillsammans med Copenhagen Malmö Port gjort en överenskommelse om att bygga en kryssningskaj i Visby till år 2018. Denna satsning fångade undersökarens intresse och är grunden till denna studie. Copenhangen Malmö Port är en samarbetsorganisation som sedan 2001 har hand om hamnar och hamnaktiviteter både i Köpenhamn och Malmö (Copenhagen Malmö Port 2014). Studien är till största del baserad på sekundärdata där kunskap kring kryssningsturism och destinationsutveckling har inhämtats genom litteraturstudier. Empirisk data har sedan samlats in i form av rapporter och kompletterats med ett frågeformulär. Studien har sin teoretiska referensram och utgångspunkt i Butlers livscykel analys (2006), Leipers (1990) definition av primära, sekundära och tertiära attraktioner och Cohens (1972) teori om turistbubblan. Detta för att skapa en förståelse för destination Visby inom produkten kryssningsturism i Östersjön och kryssningsturistens beteende. Examensarbetet identifierar och redovisar tre viktiga utmaningar som destination Visby ställs inför med en kryssningskaj. Målsättningen att utveckla ett nätverk som kan jobba effektivt med en strategiskt gemensam målbild prioriteras högt. Destinationen skall fortsätta att utveckla och tydliggöra sin unikitet för att differentiera sig som destination inom kryssningsturism i Östersjön. Destinationen bör eftersträva att paketera sina aktiviteter utifrån kryssningsturismens behov och önskemål.

Thesis--Lund. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 247-251).

Thesis--Lund. / Summary in English. Bibliography: p. 247-251.

Syftet med uppsatsen är att belysa vad som sker efter utnämnandet till världsarv av UNESCO, genom att se om och hur strategier för bevarande och utveckling förändrats sedan 1989 fram till idag. Fallstudien har utgått från Hansestaden Visby och behandlar främst världsarvets förvaltning samt de nationella och lokala skydd som finns, tillsammans med en överblick av hur utnämnandet av Visby som världsarvsstad gått till och hur det efterlevs i förhållande till dokumentation och planarbete. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet har utgått från postmodernistisk planeringsteori och kollaborativ planering samt urbanteori den globala staden. Analyser har dragits utifrån det världsarvsarbete som utförts av UNESCO under nominerings- och antagningsprocessen till att bli världsarv, samt det lokala arbete som utförts av Länsstyrelsen och Gotlands kommun, senare Region Gotland. De båda delarna leder till en inblick av marknadsföringens betydelse för en ort och att de olika utvecklingsfaserna ibland kommer i skymundan då vissa tidsåldrar ses som viktigare än andra. För Visby har det skett under nomineringsprocessen till att bli världsarv. Ansökan som skickades till UNESCO 1994 innehålleren helhetsbild av vad som gör Visby så speciellt, denna beskrivning skalas sedan ner under processens gångför att till sist endast beröra den inverkan som Hansaförbundet har haft på Visby innerstad. / This thesis aims to give light to what happens after UNESCO has named an object as a World Heritage site.Through looking at if and how strategies for conservation and development have changed since 1989 until today. Focus of this thesis have been the Hanseatic Town of Visby, and the national and local laws and documentsthat control conservation and development. Through the theoretical lenses of postmodern and collaborativeplanning, together with urban marketing theory - the global city. Results have been made through analysing the heritage work that UNESCO have made during the nomination and inscription process to the World Heritage List, together with looking at the local county administrative boardand municipality’s documentation and spatial planning of the property. Both parts give a look in to and an understandingof how marketing a town changes the narrative of heritage. For Visby this is made apparent during the nomination process. The application to UNESCO 1994, states the historic development of Visby with differenttimes represented, this have then been deleted throughout the process, until the end when only the Hanseaticimpact is seen as important for the properties outstanding universal value. The results have also shown that Visby now is in a state of segregation with high house prices and few residentsinside the city wall. But if this is in correlation with the inscription to the World Heritage List, could not be clearly analysed.

Uppsatsen strävar mot att undersöka tillgängligheten till friluftsliv i Visby och identifiera sociala och demografiska skillnader med hjälp av nätverksanalyser. I analysen har fem kategorier för avstånd skapats. Studien använder kvantitativa metoder och nätverksanalyserna är gjorda i ArcGIS PRO 2.9. Resultaten visar att 41 % respektive 38 % av Visbys bostadshus, beroende på nätverk ligger inom Boverkets riktlinje om att ett grönområde bör finnas inom 300 meter från bostaden. Resultatet visar också att områden med sämst tillgänglighet också är resurssvagast i form av medianinkomst. Resultatet har analyserats utifrån teori om tillgänglighet och rättvis planering samt fördelning.

The main aim of this research is to survey the general colour scheme for private dwellings inVisby, built 1860–1930. During this period the visual appearance of the town of Visby changedsubstantially, since the increased local production of lime led to the plastering of many woodenbuildings. Which colour schemes were chosen for the different building types of the historic centreof Visby, and which colours came to dominate the time period? The methods used for answeringthese questions have partly been field studies on site and sampling of selected buildings, andpartly critical reading and observation of iconographic material (paintings, drawings, aquarelles,postcards and photographs). The field study includes about 45 objects, in which a number ofsamples are taken from each building element (mouldings, plaster, windows and doors). Thesamples were first analysed ocularly as cross sections. A selection of cross sections have then beenanalysed by means of scanning electron microscopy analysis. The results show a unitary colourscheme, based on earth pigment and carbon black. The dwellings erected during the 19th centuryin Visby, represent a significant part of its building stock, and the lack of scientifically groundedresearches makes implementation of adequate maintenance difficult. It also appears that a largenumber of these dwellings have recently been (or are soon to be) restored, causing a serious lossof primary source of information, as well as affecting town and streetscape with new colourings.

Sedan ett antal år tillbaks samlas varje år omkring 1000 påskkäringar i Visby på Skärtorsdagens eftermiddag. De samlas, marscherar iväg längs Visbys forna affärsgata, får ett pappägg med godis och går sedan hem under fridfullt tuggande och smackande. I bakgrunden,tryckta mot husväggarna, döljer sig tidigare generationers påskkäringar, de som en tid hotade att helt försvinna, och i fonden avtecknar sig Visby med ringmuren, kyrkorna, smala gator och låga hus. Blåkullamarschen i Visby har med allt detta att göra; påsktraditionerna, utdöendet, godisätande, föräldraskapet, Visbys förändring, relationen mellan det gamla och det nya. Blåkullamarschen är ett stillsamt, nästan anspråkslöst evenemang som inte pockar på särskild uppmärksamhet. Men det är också på sitt sätt ett märkvärdigt fenomen som inte låter sig alldeles enkelt beskrivas och förklaras. I beskrivningen av marschen skall jag låta köpmännen i Visby, påskkäringarna själva och deras föräldrar komma till tals och jag ska låta dem konfronteras med teoretiska antaganden om återupplivande av äldre traditioner och om skapande av helt nya. Jag hävdar att medan strukturella ekonomiska och demografiska förhållanden, liksom också rörelser som «grönavågen» och liknande, kan bilda en bakgrund som ökar förståelsen för fenomenet, är det bara genom att fokusera aktörernas intentioner som man kan finna hållbara förklaringar. / This article discusses the «B1åkulla» march in Visby, Gotland, Sweden. The event is arranged yearly on Maundy Thursday. Children and parents defy the winds, rain and snow of April to gather in the center of the small medieval town and march up and down the formerly busy street, hoping to get some of the coloured, candyfilled paper eggs distributed by the local merchants' association. The march is headed by a brass band, and most of the children, and some of their parents, are dressed up as påskkäringar, wearing old and outsized skirts and blouses, big scarves around their heads, their faces made up with red lipstick and black paint. The children are the heirs of the påskkäringar of the forties, fifties and sixties. Youngsters then dressed up as old women, begging for Easter eggs, bread and candies, walking around individually or in small groups. Although formerly widespread, the custom faded in the sixties and almost disappeared. The march was initiated by merchants in Visby in 1973 and became an immediate success. About one thousand children, one-fourth of all the children on the island, participated together with their parents, making the march one of the major events of the year. To find the factors that contributed to the success of the event, I turn to the perspectives of the merchants, the children and the parents. The merchants have obvious commercial interests; the children disguise themselves and get free candy; the parents remember the old days when the busy street was the natural meeting place and they walked around as påskkäringar themselves. From the researcher's perspective, I discuss the event in terms of effectivization, rationalization and institutionalization of an old custom, then turning to Hobsbawm's notion of «traditionalization». These concepts illuminate the historical and social background against which the actions of the performers may be analyzed. The last part of the paper discusses the concepts of «revitalization» and «folklorism». I maintain that these theoretical concepts must be rejected on the grounds that they are heavily biased by objectivist notions of «authenticity» and «false consciousness.» I find that, however simple and obvious the objectives of the actors may seem, only they can explain why so many children and parents in Visby find it worthwhile to walk the streets of Visby together on a Thursday afternoon in April.

In Visby, cruise calls have become less frequent over the years and to prevent this development it has been decided to build a cruise port located south of Visby harbor. To reach Visby the cruise passengers need to pass through the harbor and all its crossings. However, in Visby harbor the ferries to the mainland are already causing traffic jams during peak season and without a functioning transport solution the cruise passengers will probably cause even bigger problems. In order to encourage a sustainable tourism a traffic solution for the harbor needs to be presented. The aim of this study is to evaluate how the new cruise port will affect the traffic situation in Gotland, both local and regional. A qualitative study has been carried out to gather information and opinions from local actors in Gotland, regarding traffic and tourism. Based on this qualitative study and a method developed by the Swedish transportadministration, four different transport solutions have been evaluated. One shuttlebus solution and three different walkways. These solutions have been simulated in the software Vissim in order to evaluate the efficiency for each solution, and in Enviver to calculate the emissions they cause. The study shows that the walkway that does not affect traffic in the harbor is the solution that is most efficient and has lowest emissions, but it also demands large investments. The shuttlebus solution was also efficient but with higher emissions and it is dependent on buses and drivers to be available.