Förfalskning är ett brott som inte är undersökt i någon vidare utsträckning i den historiska brottsforskningen. Det som finns skrivet om förfalskningsbrott behandlar i mångt och mycket stora och spektakulära förfalskningar, ofta hämtade från konstens och litteraturens områden. Den här uppsatsen undersöker istället de mer vardagliga förfalskningarna. Genom att granska domböcker från Visby rådhusrätt under perioden 1865 – 1885 har uppsatsen undersökt dels hur vanligt förekommande brottet var, dels vad det var som förfalskades. Resultaten pekar på att förfalskning var ett brott som möjliggjordes mer genom 1800-talets samhällsförändringar, exempelvis befolkningsökning och begynnande urbanisering och industrialisering, samt att Visbybrottslingarna inte ägnade sig åt några storslagna förfalskningar. Det visar sig att de flesta förfalskningarna gjordes i syfte att tillägna sig ekonomisk vinning. / <p>Historia</p>

Barnmisshandel Genom Förfalskning av Symtom (BGFS), internationellt känt som Münchausen Syndrome by Proxy (MSbP), är en allvarlig och komplex form av barnmisshandel. Främst har BGFS belysts utifrån hälso- och sjukvårdens perspektiv och tidigare internationell forskning har fokuserat på att identifiera och beskriva varningssignaler på att det kan föreligga. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som far illa eller riskerar att göra det, vilket innebär att de utgör en central aktör när det kommer till ärenden som rör BGFS. Då BGFS utgör en form av barnmisshandel som främst rör sig inom hälso- och sjukvårdens sfär, är socialtjänsten beroende av hälso- och sjukvårdens kompetens i deras arbete för att utreda barns situation och behov av stöd och/eller skydd vid misstanke om BGFS. Tvärprofessionell samverkan är här en central process, vilket även betonas i litteratur och forskning kring BGFS. Dock saknas det i svensk kontext forskning kring BGFS och samverkan i dessa ärenden. Syftet har därmed varit att utforska den tvärprofessionella samverkan vid ärenden som rör BGFS i svensk kontext. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med olika professioner som har erfarenhet av arbete med BGFS. Studiens teoretiska ramverk utgörs av organisationsteori, nyinstitutionell teori, samverkansteori och professionsteori. Empiri har sedan tolkats och analyserats utifrån dessa teoretiska perspektiv och tidigare forskning med hjälp av tematisk innehållsanalys. Studiens resultat visar bland annat att det råder en omfattande okunskap kring BGFS och att detta utgör en försvårande faktor för samverkan vid arbete med och utredning av ärenden som rör denna form av barnmisshandel. Förutsättningar för en fungerande samverkan i ärenden som rör BGFS med en tydlig styrning, struktur och samsyn är även bristfälliga.

Authenticity is an interesting and, in some ways, even a problematic term. Yet there is a very special feeling when someone observes a cultural object, knowing it is the real thing. The purpose of this thesis is to examine revealed forgeries for aspects of authenticity and discuss whether these revealed forgeries have something unique they can offer as museum objects. To form a premiss for both the analysis and the discussion of different museum objects, the thesis uses theoretical perspectives from Denis Dutton, David Lowenthal and Siân Jones regarding authenticity and cultural objects. Using the theoretical perspectives as a tool for analysis and discussion regarding the different museum objects, varying patterns of authenticity can be seen. The discussion leads to the conclusion that there are qualities revealed forgeries can offer as museum objects. They can contribute as objects of entertainment, educational purposes or as escapism, for the museum visitor. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Location-based services have grown in importance as smartphones, and location-based applications have become an integral part of everyday life. While Global Navigation Satellite Systems (GNSSs) provide the most accurate position determination, open service GNSS signals remain unprotected and susceptible to spoofing attacks. Previous work within the domain highlighted this issue, with many smartphone receivers shown susceptible to GPS L1 spoofing, suggesting that their resilience experiments should be extended to include other GNSS signals in the future. Given that multi-GNSS receivers now have become the norm in smartphones, this thesis investigates whether smartphone GNSS receiver spoofing resilience depends on the type of signal; by conducting a series of comparative spoofing experiments involving GPS L1 and Galileo E1-B/C signals. To conduct the experiments, we developed a Galileo E1-B/C signal simulator that, together with the open-source GPS-SDR-SIM signal simulator, was the basis for conducting a series of experiments designed to identify the potential presence of anti-spoofing measures. The result of our experiments indicates that smartphone multi-GNSS receivers were significantly more resilient towards Galileo E1-B/C spoofing attacks, often accepting GPS L1 signals with significant position, time, and data errors, while refusing to accept corresponding Galileo E1-B/C signals. While we never observed cases of E1-B/C signals being accepted while rejecting GPS L1 signals, external factors limited the scope of the investigation and do not allow a generalized conclusion. As such, to deepen our understanding of these issues and how they relate to the development of anti-spoofing measures and trust in different signals, it is essential to extend this research to include more devices and other GNSS signals. / Positionstjänster har växt i betydelse allteftersom smarttelefoner och positionsapplikationer har blivit en integral del av våran vardag. Även om satellitpositionering utger det mest precisa och vedertagna positionsbestämningen av tillgängliga positionstjänser så är de publika satellitnavigeringssignalarna oskyddade och sårbara för förfalskningsattacker. Tidigare forskning inom området har evaluerat dessa sårbarheter och visat att ett betydande antal smarttelefoner var sårbara för GPS-L1 förfalskningsattacker och att denna forskning borde utökas i framtiden allteftersom satellitnavigeringsmottagare med förmåga att mottaga olika satellitsignaler integreras i smarttelefoner. Givet att en majoritet av nya smarttelefoner nu integrerar denna typ av mottagare så utvärderar detta arbete hur sårbarheten mot förfalskningsattacker beror på typ av satellitsignal genom en komparativ jämförelse av sårbarhet mellan GPS-L1 och den nyare Galileo E1-B/C signalen. För att genomföra utvärderingen så utvecklade vi en Galileo E1-B/C signalsimulator som tillsammans med GPS-L1 signalsimulatorn (GPS-SDR-SIM) utgjorde grunden för en serie av experiment designade för att identifiera och utvärdera sårbarheter och potentiella motåtgärder i smarttelefoner. Våra resultat indikerar att smarttelefoner är betydligt mer sårbara for GPS-L1 forfalskningsattacker då de accepterade GPS-L1 signaler med betydande position, tid, och datafel medans motsvarande Galileo E1-B/C signaler ej accepterades. Trots resultaten så är det viktigt att inte dra för starka slutsatser då underlaget var kraftigt begränsat givet rådande omständigheter (Covid), som gjorde det svårt/omöjligt att på ett säkert sätt samla volontärer med olika smarttelefoner för våra experiment. Därav så är det viktigt att i framtiden utöka arbetet med ett större underlag och fler signaltyper.

E-handelns framväxt har till stor del inneburit en positiv utveckling för företag eftersom företaget kan nå ut till en större marknad. Men i takt med e-handelns utveckling har även försäljning av förfalskade produkter ökat. Försäljningen av förfalskningar av ett företags varor påverkar företaget på flera sätt. För det första kan företaget inte garantera att varan håller den kvalitetsstandard originalet har. För det andra påverkas företagets goodwill om varan inte når upp till den standard som kunden förväntar sig. En kund som fortfarande tror att varan är äkta tappar förtroende för företagets varor och avråder andra att anskaffa dessa. Som en direkt följd av de två första punkterna kan företagets vinst påverkas negativt. För den rättighetsinnehavare som vill stoppa försäljningen av förfalskningar vore det mest effektivt om e-handelsplattformen ålades ett direkt ansvar istället för att rättighetsinnehavaren ska leta upp och väcka åtal mot respektive säljare. I dagsläget riskerar e-handelsplattformen dock endast ett medverkansansvar. I TPB-målet från EU- domstolen framgår dock att den mellanman som, mot bakgrund av den verksamhet de bedriver, borde ha ett direkt ansvar trots att aktuella lagregler inte medger det kan åläggas ett direkt ansvar om kännedom om intrång föreligger. Detta kan bli aktuellt för vissa e- handelsplattformar. Dessa e-handelsplattformar omfattas inte av e-handelsdirektivets ansvarsundantag eftersom de är aktiva aktörer. För att en e-handelsplattform ska bli direkt ansvarig krävs dock att plattformen har kännedom om ett specifikt intrång och sedan ställer sig passiv till det specifika intrånget. Detta innebär att kännedom måste skapas. Det åligger rättighetsinnehavaren att anmäla specifika intrång till e-handelsplattformen och på så sätt skapa kännedom. E-handelsplattformen kan inte åläggas en övervakningsplikt. Även om så vore fallet skulle rättighetsinnehavaren behöva kontrollera att e-handelsplattformen uppfyllde denna plikt. En e-handelsplattform skulle således kunna åläggas ett direkt ansvar men det är starkt beroende av aktivitet från rättighetsinnehavaren vilket gör ansvaret relativt snävt och ineffektivt. Rättighetsinnehavaren måste ta ett lika stort ansvar som tidigare om denne vill stoppa förfalskningar. Det kan tyckas att den som bedriver en e-handelsplattform ska ha koll på sin verksamhet men i praktiken vore det både omöjligt och orimligt för en e- handelsplattform att kontrollera allt som sker på plattformen. / The rise of e-commerce has led to a positive development for businesses since they can reach a bigger market. But it has also led to an increase in the sale of counterfeited goods. The sale of counterfeited goods affects a company in several ways. Firstly, the company cannot guarantee that the counterfeited good fulfils the company’s quality standards. Secondly, the company’s goodwill is damaged if the counterfeited good does not hold the quality the customer expects. A customer, who is convinced the counterfeited good is the original, loses trust for the company and will discourage others to buy goods from the company. Consequently, the company’s profit could be badly affected. For the rights owner/company, wishing to stop the sale of counterfeited goods, it would be more efficient if an e-commerce platform would be directly liable for the sale of counterfeited goods sold on its platform. Instead, the rights owner must find the actual seller and press chargers. The e-commerce platform only risks contributory liability. However, the TPB-case from the EU-court suggests that a middleman who, depending on the characteristics of their business, can be directly liable if they are aware of the infringement. This could be applied on certain e-commerce platforms. These platforms cannot avoid liability through the e-commerce directive since they are active. For an e- commerce platform to be directly liable it is required the platform knows about a specific infringement. Furthermore, that the platform is passive after knowledge has been established. It is the rights owner’s responsibility to make the e-commerce platform aware of specific infringements. The e-commerce platform cannot be obliged to perform a general monitoring duty. Even if it was possible, the rights owner would still have to control the e-commerce platform fulfilled its duty. Hence, an e-commerce platform could be directly liable for infringements taking place on the platform, but such a liability is dependent on the rights owner’s activity which makes the liability limited and inefficient. One could argue an e-commerce platform should supervise its business but it would be both impossible and unreasonably for an e-commerce platform to screen all offers made available on the platform.