Bakgrund: För att upprätthålla patienters säkerhet under en operation finns det rekommenderade riktlinjer att arbeta efter och stödja sig emot för operationssjuksköterskan. WHO har arbetat fram en checklista som används under operation för att höja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskans uppfattningar om och behov av riktlinjer och dess påverkan på patientsäkerheten i operationssalen.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Innehållsanalys användes för att bearbeta texterna på ett induktivt sätt.  Resultat: Åtta subkategorier och tre kategorier framkom efter analysförfarandet. Kategorierna som bildades blev: Att sakna riktlinjer i det dagliga arbetet; Att känna sig säker i sitt arbete; Riktlinjers betydelse för patientsäkerhet. Operationssjuksköterskorna ansåg att riktlinjer är viktiga men tyckte samtidigt att erfarenhet och ärvd kunskap var viktigast i det dagliga arbetet. Många upplevde att deras yrkeserfarenhet gjorde att de kände sig trygga. De tyckte att riktlinjer måste finnas så att de rent juridiskt har något att luta sig emot om något skulle gå fel i samband med en operation. De tyckte vidare att oerfarna operationssjuksköterskor förmodligen har ett större behov av lättillgängliga och tydliga riktlinjer. Checklistan som framtagits av WHO är ett bra dokument att följa men är inte starkt nog i sig själv som riktlinje. Diskussion: Den erfarne operationssjuksköterskan känner främst trygghet med att lita på sig själv och det invanda arbetssättet. Men det utesluter inte behovet av att arbeta efter riktlinjer. Slutsats: Den oerfarne operationssjuksköterskan har förmodligen ett större behov och känner stöd i att arbeta efter riktlinjer. I kombination med att arbeta efter riktlinjer, lita på sig egen arbetsmetod och sig själv samt inneha erfarenhet främjas patientsäkerheten på bästa sätt.

<p>The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. </p><p>This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. </p><p>Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. </p><p>Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. </p><p>Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable.</p> / <p>Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. </p><p>Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. </p><p>Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. </p><p>Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. </p><p>Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.</p>

The legal status of corporate codes of conduct, whereby a corporation promises to behave in an ethical manner, is uncertain. Such codes are often claimed to be legally unenforceable. But even if codes per se are not regulated by a legal system, there are still numerous rules governing the making and keeping of promises. Contracts, constitutions and advertising are examples of promises recognized in many legal systems. This thesis will show, using general principles found in several legal systems, that codes of conduct can indeed be enforceable. Firstly, a contract is an agreement between two or more parties. According to different theories, it derives its legal validity from either the ethics of promise-keeping or the reliance of one party. Codes of conduct may, in some cases be considered enforceable contracts. Secondly, corporations, like states have constitutions, which outline the basic principles of the organization in a way recognized by the law. A code of conduct can be made enforceable by incorporation into this constitution. Finally, promises made in advertising can also be binding for the corporation. If the code is regarded as advertising, it can become enforceable. / Genom etiska policyer (uppförandekoder) kan företag lova att bete sig på et etiskt sätt. Dessa koders rättsliga status är emellertid osäker, och ofta hävdas att sådana de inte är rättsligt bindande. Men även om etikpolicyer i sig inte regleras av rättssystemet, finns det flertaliga regler om att ge och hålla löften. Avtal, författningar och marknadsföring är alla exempel på löften som erkänns som bindande av många rättssystem. Denna uppsats visar, genom att åberopa allmänna principer som finns i flera rättssystem, att uppförandekoder faktiskt är bindande. Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter. Enligt olika teorier blir det bindande på grund av antingen etiska normer om löften eller en parts tilltro till avtalet. Uppförandekoder kan, under vissa förutsättningar, anses vara avtal. Företag, likt stater har författningar som reglerar organisationens mest grundläggande principer på ett sätt som av lagen tillmäts betydelse. En uppförandekod kan göras bindande genom att inkorporeras i denna författning. Löften som ges i marknadsföring kan också skapa rättsliga plikter för företaget. Om koden ses som reklam kan den vara bindande.