No description available.

No description available.

<p>Under år 2008 har det som bekant inte ens varit möjligt att inom Förenta Nationernas</p><p>säkerhetsråd enas om sanktioner mot regimen i Zimbabwe. Denna uppsats tar dock sikte på en</p><p>debatt som utspelade sig över 70 år tidigare i samband med den så kallade Abessinienkrisen.</p>

Under år 2008 har det som bekant inte ens varit möjligt att inom Förenta Nationernas säkerhetsråd enas om sanktioner mot regimen i Zimbabwe. Denna uppsats tar dock sikte på en debatt som utspelade sig över 70 år tidigare i samband med den så kallade Abessinienkrisen.

<p>At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot. So the laws did not and still a young person of 15 is considered an adult in the eye of the Swedish law. This paper looks upon the ideas that the law was based on at the turn of the century 18/1900 and the ideas that are put forward by Swedish courts today. The law has not changed, but today Swedish young people leave school between the ages of 19-25, and find their first employment even later. The paper gives the historical background and looks at the underlying ideas of adulthood. How people think and what is considered being important in defining aduldthood has not changed much over those hundred years. In deciding if a person could pass as an adult, the Swedish law still use the same premisses today as it did a hundred years ago. As these premissies and ideas are the same, though society has changed, you can’t today be considered an adult until in your twenties.</p>

I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer. Jag har därför valt att skriva den här uppsatsen för att ge juridikstudenter och andra möjlighet att se vad genusperspektiv kan vara och vad som händer när genusperspektiv möter juridik.

According to the Principle of Formal Justice like cases must be treated alike, and different cases must be treated differently. This principle is derived from the Aristotelian concept of distributive justice. Aristotle held that ‘All men agree that what is just in distribution should be according to merit of some sort, but not all men agree as to what that merit should be’. The classical concept of illegal discrimination, in Community law referred to as direct discrimination, seeks to decide what these merits must not be. This is done by declaring disparate treatment on certain grounds, in certain circumstances, illegal. It is argued in this paper that exceptions to this principle are made through acknowledging that discriminations on prohibited grounds are sometimes justified, and that this should be called justified direct discrimination. It is submitted that it is only obscuring to the concept to suggest otherwise, since the concept of discrimination as such, just as the Principle of Formal Justice, should not be carrying substantive or emotive meanings. The subsequent concept of indirect discrimination aims instead at prohibiting disparate impacts of neutral criteria. There is some ambiguity to this concept, specifically on what it is that amounts to ‘discrimination’ in this context, and how the available defences should be perceived. It is submitted that to pursue clarity, it must be acknowledged that this concept is built on the second element of the Principle of Formal Justice, i.e., that different cases must be treated differently, and that ‘discrimination’ occurs when discriminators omit to do so, causing disparate impacts statistically connected to prohibited grounds of discrimination. A justification defence, if successful, should in such circumstances prompt courts to hold that there has been discrimination, but that it is justified. It is further argued that the concept of positive action is a formal concept through which disparate treatment is required on specific grounds, i.e., that the legislature in this case indeed recognises some ‘merits’ according to which distribution is ‘just’ (according to the legislature). Unlike direct and indirect discrimination, positive action is necessarily a one-way vessel, designed to promote preference for individuals belonging to a certain class of people identified by the positive action norm. The author concludes that all these concepts are built upon a formal structure taken from the Principle of Formal Justice, and that the acknowledgment of this fact can contribute to clarity in anti-discrimination law.

<p>I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer. Jag har därför valt att skriva den här uppsatsen för att ge juridikstudenter och andra möjlighet att se vad genusperspektiv kan vara och vad som händer när genusperspektiv möter juridik.</p>

At the turn of the century 18/1900 Swedish law looked upon young people as being adults at about the age of 15. At 15, the young person had left school, had his first employment and provided for himself and also had been confirmed to full membership of the Swedish State Church. Thus he was to be considered an adult and responsible for his actions. Parents, society/school and Church had done what was expected of them and now it was up to the 15-years old to live according to the laws and to be punished if the laws were broken. Over the following hundred years, at the time of the millennium, Swedish society changed a lot. So the laws did not and still a young person of 15 is considered an adult in the eye of the Swedish law. This paper looks upon the ideas that the law was based on at the turn of the century 18/1900 and the ideas that are put forward by Swedish courts today. The law has not changed, but today Swedish young people leave school between the ages of 19-25, and find their first employment even later. The paper gives the historical background and looks at the underlying ideas of adulthood. How people think and what is considered being important in defining aduldthood has not changed much over those hundred years. In deciding if a person could pass as an adult, the Swedish law still use the same premisses today as it did a hundred years ago. As these premissies and ideas are the same, though society has changed, you can’t today be considered an adult until in your twenties.

Den här uppsatsen behandlar det delområde inom rättsfilosofin som benämns straffteori och i det här fallet vad som rättfärdigar straff utifrån frågan om varför vi ska straffa. Frågan behandlas genom särskiljandet av juridiskt- och moraliskt straff samt straffteoretisk tolkning, värdering och analys. Utgångspunkten är de av Gertrude Ezorsky tre givna straffteoretiska kategorierna till rättfärdigande av straff: teleologisk-, retributivistisk- och teleologiskt retributivistisk straffteori. Här kommer Jeremy Bentham att representera den teleologiska kategorin, Immanuel Kant den retributivistiska och H. L. A. Hart den teleologiskt retributivistiska. Uppsatsen avslutas med en argumentation för åtminstone delar av innehållet hos en rimligen moraliskt rättfärdigad och intuitivt tillfredställande straffteori.