No description available.

<p>Vi kommer att undersöka om andelen utländska ägare i svenska börsföretag påverkar företagens nyckeltal. Nyckeltalen vi valt att undersöka är vinst, utdelning, vinst dividerat med kurs, direktavkastning och andel utdelad vinst. Vi har definierat utländskt ägande som: Den procentuella andel ägare registrerade utanför Sverige. Tidsspannet vi undersöker är 2002-2005.</p><p>Vi ska i uppsatsen testa en hypotes. Hypotesen är att andelen utländskt ägande och företagens nyckeltal är korrelerade. Genom att använda enkel linjär regression i ett statistikprogram kommer vi att erhålla R2, vilket kommer att säga oss om det finns någon korrelation mellan undersökningsvariablerna. Vi kommer att använda F-test för att se om korrelationerna, om några korrelationer uppstår, är statistiskt signifikanta. Korrelationerna kommer att räknas ut separat för varje enskilt nyckeltal och andelen utländskt ägande för de fyra olika åren.</p><p>De teorier vi ska använda för att analysera resultatet i våra regressionsberäkningar är Corporate Wealth Maximization Model och Shareholders Wealth Maximization Model, samt Corporate Governance teorier som fokuserar på den svenska ägarmodellen. Vi ska använda teorierna för att sammanställa en egen tolkningsmodell av resultatet i vår undersökning.</p><p>Undersökningen resulterade i väldigt svaga eller inga korrelationer. Dock var korrelationerna i några fall statistiskt signifikanta. Slutsatserna vi drar från resultatet av regressionsberäkningarna var att andelen utländska ägare inte på ett betydande sätt påverkade de nyckeltal vi undersökt.</p><p>Vi tror att många utländska ägare har samma preferenser som svenska ägare, och de som har andra preferenser vill eller tjänar förmodligen inte på att försöka åstadkomma en förändring i företagsstyrningen som skulle leda till att företagens nyckeltal förändras.</p> / <p>We want to examine if the level of foreign ownership in Swedish public companies affects the companies key indicators. The key indicators we have chosen are earnings, dividend, earnings divided by the stock price, direct return and dividend divided by earnings. We have defined foreign ownership as: the percentage of votes registered on foreign addresses. The time span we will use is between 2002 and 2005.</p><p>In this paper we will test a hypothesis. The hypothesis is that the key indicators and foreign ownership is correlated. By using the linear regression model in a statistical software program, we will obtain R2, which will tell us if there are any correlation between the key indicator and foreign ownership. We will use the F-test to find out if the correlation, if any correlations occur, is statistically significant. The correlations will be counted separately for each key indicator and the foreign ownership, for the four different years.</p><p>The theories we are going to use to analyze our regression calculations are Corporate Wealth Maximization Model and Shareholders Wealth Maximization Model along with Corporate Governance theories for the specific ownership situation in Sweden. We are going to use the theories to construct a interpretation model for the result of our survey.</p><p>The results we obtained where that R2 where very small, but in a couple of cases statistically significant. The conclusion we made from the results of the regressions where that the proportion of foreign owners does not considerable change the key indicators that we chose to test.</p><p>We believe that many of the foreign owners has the same preferences as Swedish owners and the ones who has different preferences may not want to, or benefit from, working towards a change in Corporate Governance which would lead to a change in the companies key indicators.</p>

Vi kommer att undersöka om andelen utländska ägare i svenska börsföretag påverkar företagens nyckeltal. Nyckeltalen vi valt att undersöka är vinst, utdelning, vinst dividerat med kurs, direktavkastning och andel utdelad vinst. Vi har definierat utländskt ägande som: Den procentuella andel ägare registrerade utanför Sverige. Tidsspannet vi undersöker är 2002-2005. Vi ska i uppsatsen testa en hypotes. Hypotesen är att andelen utländskt ägande och företagens nyckeltal är korrelerade. Genom att använda enkel linjär regression i ett statistikprogram kommer vi att erhålla R2, vilket kommer att säga oss om det finns någon korrelation mellan undersökningsvariablerna. Vi kommer att använda F-test för att se om korrelationerna, om några korrelationer uppstår, är statistiskt signifikanta. Korrelationerna kommer att räknas ut separat för varje enskilt nyckeltal och andelen utländskt ägande för de fyra olika åren. De teorier vi ska använda för att analysera resultatet i våra regressionsberäkningar är Corporate Wealth Maximization Model och Shareholders Wealth Maximization Model, samt Corporate Governance teorier som fokuserar på den svenska ägarmodellen. Vi ska använda teorierna för att sammanställa en egen tolkningsmodell av resultatet i vår undersökning. Undersökningen resulterade i väldigt svaga eller inga korrelationer. Dock var korrelationerna i några fall statistiskt signifikanta. Slutsatserna vi drar från resultatet av regressionsberäkningarna var att andelen utländska ägare inte på ett betydande sätt påverkade de nyckeltal vi undersökt. Vi tror att många utländska ägare har samma preferenser som svenska ägare, och de som har andra preferenser vill eller tjänar förmodligen inte på att försöka åstadkomma en förändring i företagsstyrningen som skulle leda till att företagens nyckeltal förändras. / We want to examine if the level of foreign ownership in Swedish public companies affects the companies key indicators. The key indicators we have chosen are earnings, dividend, earnings divided by the stock price, direct return and dividend divided by earnings. We have defined foreign ownership as: the percentage of votes registered on foreign addresses. The time span we will use is between 2002 and 2005. In this paper we will test a hypothesis. The hypothesis is that the key indicators and foreign ownership is correlated. By using the linear regression model in a statistical software program, we will obtain R2, which will tell us if there are any correlation between the key indicator and foreign ownership. We will use the F-test to find out if the correlation, if any correlations occur, is statistically significant. The correlations will be counted separately for each key indicator and the foreign ownership, for the four different years. The theories we are going to use to analyze our regression calculations are Corporate Wealth Maximization Model and Shareholders Wealth Maximization Model along with Corporate Governance theories for the specific ownership situation in Sweden. We are going to use the theories to construct a interpretation model for the result of our survey. The results we obtained where that R2 where very small, but in a couple of cases statistically significant. The conclusion we made from the results of the regressions where that the proportion of foreign owners does not considerable change the key indicators that we chose to test. We believe that many of the foreign owners has the same preferences as Swedish owners and the ones who has different preferences may not want to, or benefit from, working towards a change in Corporate Governance which would lead to a change in the companies key indicators.

Genom att studera statliga rapporter och andrahandslitteratur kartläggs översiktligt de forskningspolitiska led som föreligger och har format det svenska innovationssystemet och hur högskolor och universitet kommit att ses som en avgörande del av systemet som frambringar innovationer och stimulerar en alltmer kunskapsintensiv ekonomi. Genom en inblick i de innovationsstödjande verksamheter som sker vid ett innovationskontor, omständigheterna råder och eventuell problematik som uppstår undersöks dess medlande verksamhet i gränslandet mellan forskning, politik och näringslivet. I denna uppsats studeras Uppsalas innovationskontor UU Innovation och dess verksamhet som ett konkret fall.

Uppsatsen har två syften där det ena är att undersöka fördelning av jord i Väse härad under början av 1700-talet samt hur handeln med jord såg ut med avseende på aktörerna. Det andra syftet är att studera jordtransaktioner i Väse härad för att se om det finns några tidiga tecken på den agrara revolutionen. Eftersom undersökningsperioden (1700–1749) ligger före det som kallas den agrara revolutionen undersöks tre faktorer. Befolkningsökningen var svagt stigande med en liten ökning i Väse socken omkring 1750. Den var för liten för att ha någon betydelse i sig själv men om den sätts i ett större sammanhang skulle den kunna ge en indikation att något var på väg att hända. Social skiktning är en annan faktor som brukas ta upp i samband med den agrara revolutionens inledning. Det innebär att ny grupp av storbönder började växa fram vilka gjorde fler köp av jord utanför den egna släkten. Det har till följd att en mängd bönder fick minskade jordareal medan andra fick större egendomar. En polarisering bland allmogens bönder tog fart. Kommersialisering är ett tredje mått som undersöks i samband med den agrara revolutionen. Den innebar att någon, en bonde, brukspatron eller annan person, köpte upp jord för att kunna öka sin produktion. Även om inga tydliga tecken på den agrara revolutionen syns är frågan om det man kan se beror på det eller är en följd av brukspatronernas aktiviteter.

I maj 2009 blev det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt i Sverige. Förhoppningarna var stora från politikernas sida då de förväntade sig att det skulle bildas 3000-5000 nya lägenheter per år efter att de nya reglerna trädde i kraft. Verkligheten blev en annan och efter drygt två år har det endast bildats 387 ägarlägenheter runt om i Sverige. Att det endast bildats 387 ägarlägenheter runt om i Sverige gör att det inte riktigt finns någon marknad för ägarlägenheter idag. Det är därför många som inte känner till vad begreppet ägarlägenhet innebär. Många som köper sin bostadsrätt tror sig äga sin lägenhet, men så är inte fallet. Bostadsrätten innebär ett indirekt ägande medan ägarlägenheter innebär ett direkt ägande, vilket många kanske inte känner till. Det gör det svårt för byggföretagens kunder att se skillnaden mellan en ägarlägenhet och en bostadsrätt. Anledningarna till att antalet ägarlägenheter inte har kommit upp i det förväntade antalet anses vara flera. En anledning anses vara att Sverige var inne i en finanskris året då det blev möjligt att bygga ägarlägenheter vilket gjorde det svårt att sätta igång några nya projekt. En annan anledning var att Lantmäteriets rekommendationer om vad som är tillbehör till en ägarlägenhet inte var tillräckligt utformat till en början, vilket gjorde att försäkringsbolag och finansierare inte visste innebörden av ägarlägenheter. Detta ledde till att det inte fanns några färdiga lösningar att tillgå och byggherrarna fick inte några lån beviljade för ägarlägenhetsprojekt. Idag ser det annorlunda ut. Lantmäteriet har kompletterat tidigare rekommendationer så att det nu tydligt framgår vad som tillhör ägarlägenheten. Syftet med min rapport är att ta reda på byggherrarnas eventuella projekt med ägarlägenheter, samt vilka orsaker som kan ligga till grund för att antalet ägarlägenheter inte har kommit upp i det förväntade. Det mesta av materialet i min rapport kommer från intervjuer med byggföretag. Jag har också varit i kontakt med fastighetskonsultföretaget NAI Svefa, Stockholm stad och Lantmäteriet. Efter intervjuer med byggherrar framgår det att de flesta problemen med ägarlägenheter är identifierade och nu även lösta. Sverige är inne i en högkonjunktur och några av byggföretagen ser ljust på en framtid med ägarlägenheter.

Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande. Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar. Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur. Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.

<p>Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.</p>

<p>Sedan 30-talet har många stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollägarsystem. Även de företag som inte ingår i en pyramid ägs ofta av en stark kontrollägare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktäriseras av detta. Sverige är det enda land i världen som tillåter alla slags metoder som separerar kontroll och ägande.</p><p>Vi presenterar i vår uppsats teorier och lärobokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess påverkan på ett företags marknadsvärde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi också lite färskare material från svenska forskare där hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgångspunkt i undersökningen är en forskningsrapport skriven av Martin Holmén, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt Ekonomirådets rapport ”Ägarmakt och omvandling” (Tson Söderström (red.) 2003) som lägger särskilt fokus på företag som ingår i ett pyramidägande samt de som har en väldigt stark ägarkoncentration. De behandlar bland annat frågan om dessa företag gör överinvesteringar.</p><p>Vi har som syfte att göra en kvalitativ undersökning av svenska börsnoterade bolag utifrån skillnader i ägarstrukturen, det vill säga om företaget har spritt ägande eller en stark kontrollägare alternativt kontrollägargrupp. Vi söker en djupare förklaring bakom detta fenomen och därför har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat fem börsnoterade svenska företag som alla representerar olika storlekar varav tre av dem har starka kontrollägare och två har en väldigt spridd ägarstruktur. Ett av bolagen vi intervjuat ingår i ett pyramidägande. Vi har på ett deduktivt tillvägagångssätt sökt teorier inom ämnena utdelning, kapitalstruktur och överinvesteringar. Vår ambition är att skapa oss en bild av hur beslut om utdelning, återinvesteringar och kapitalstruktur växer fram hos företag med olika ägarstruktur.</p><p>Genom undersökningen har vi kunnat se att det finns skillnader mellan de båda ägarstrukturerna beträffande kapitalstruktur och utdelningspolitik men även likheter. Kapitalstrukturen ägnas större intresse och arbete hos de företag med spritt ägande, vilket kan ha en förklaring i hotet om uppköp eller övertagande. Agerandet hos alla företag gällande kapitalstrukturen stämmer bäst med den så kallade ”Trade-off”-teorin. Utdelningspolitiken påverkas av ägarstrukturen, där de med koncentrerat ägande verkar vilja ha möjligheten till bibehållen kontroll över kapitalet, detta visar sig i lägre utdelningsmål. Alla företag såg utdelningspolitiken som ett sätt att signalera till sina aktieägare. De flesta ansåg också att soliditeten i företaget prioriterades framför utdelningsmålen. Ingen av de teorier som vi presenterar här angående pyramidägda bolag verkar stämma överrens med de svar vi fick från respondenten från det pyramidägda företaget.</p>

Enligt principal-agentteorin bör incitamentsprogram vara utformade så att den verkställande direktören får incitament att utföra de handlingar som ökar aktieägarnas nytta. Detta kan ske genom optionsprogram. I denna uppsats undersöks huruvida institutionellt och utländskt ägande samt utländska styrelseledamöter driver fram optionsprogram i svenska börsbolag. För att utforska detta har vi samlat in datamaterial från 49 svenska företag noterade på Nordic Large Cap och sedan estimerat logitmodeller. Vi får inget signifikant resultat för vare sig institutionellt eller utländskt ägande. Däremot finner vi att anglosaxiska styrelseledamöter möjligen driver fram optionsprogram i svenska börsbolag, men kausaliteten kan vara omvänd.