Masskonsumtionssamhället vi idag lever i har katastrofal inverkan på miljön. Textilindustrin och i synnerhet fast fashion är en stor bidragande faktor. Idag ligger den årliga globala textilkonsumtionen på nästan 90 miljoner ton. År 2050 förutspås en global textilkonsumtion på 250 miljoner ton per år som ett resultat av en ökad världsbefolkning, där fler än idag kommer ha möjlighet att konsumera. En projekterad resursbrist gör det av yttersta vikt att förändra våra konsumtionsvanor för att kunna möta framtidens behov av textilier. Om livslängden per plagg kan ökas och nyproduktionen av kläder minskas sparas resurser som annars förbrukas vid tillverkning. Något som möjliggör detta är kollaborativ konsumtion, som på senare år fått större uppmärksamhet i modesammanhang. Grundprincipen för kollaborativ konsumtion är tillgång framför ägande. Uthyrning som komplement till traditionell försäljning kan vara ett sätt för fler modeföretag att främja hållbar utveckling och samtidigt anpassa sina affärsmodeller till den framskridande kollaborativa ekonomin. Men vilket attityd har konsumenter till att konsumera kläder på detta sätt? Denna studie har ämnat undersöka unga konsumenters attityd till att konsumera kläder genom uthyrning från modeföretag, för vidare analysera konceptets marknadspotential. Studien utgår från två forskningsfrågor; vilken attityd har unga konsumenter till uthyrning av kläder av modeföretag? Finns det en potentiell marknad för modeföretag att hyra ut kläder? Empiri har samlats in med blandad metod. Kvantitativ data togs fram med en enkätundersökning och kompletterades med kvalitativ data från sex enskilda intervjuer. Samtidiga respondenter i båda undersökningar är mellan 18 och 35 år, vilket varit studiens målpopulation. Vårt resultat visar att det råder en öppenhet och antydan till en positiv attityd gentemot att konsumera kläder genom uthyrning, dock saknar majoriteten tillräckligt med kunskap om konceptet för att kunna bilda en klar attityd. De slutsatser vi dragit är att uthyrning av kläder i dagsläget inte passar alla modeföretag, inte alla konsumenter och inte heller alla varukategorier.

I denna uppsats undersöks hur inställningen till statligt ägande förändrats från början av 1990-talet till mitten av 2000-talet. Genom att undersöka den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 1991/92 med den borgerliga regeringens proposition om minskat statligt ägande från 2006/07 skapas en förståelse om hur de båda förslagen liknar varandra och hur de skiljer sig åt. Till de båda propositionerna lägger oppositionspartierna fram sina åsikter i motioner. Motionerna undersöks och bidrar till att skapa en bredare förståelse för den ekonomiska och politiska förändring som analyseras. För att sätta undersökningen i en historisk kontext presenteras en historisk bakgrund. I den historiska bakgrunden diskuteras Sveriges ekonomiska och politiska förändring under 1980-talet fram till alliansregeringens tillträde 2006. Fokus ligger här på de nya ekonomiska idéer som växer fram och hur dessa idéer påverkar det politiska klimatet. Genomgånge av de två olika förslagen som undersökningen bygger på visar att det finns likheter men också vissa skillnader mellan de båda förslagen. Regeringen 1991/92 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad. Regeringen 2006/07 vill sälja av statliga företag för att skapa en mer dynamisk och effektiv marknad för att på så sätt skapa fler jobb och bryta utanförskapet. Resultatet av undersökningen visar att det finns skillnader i hur de två undersökta regeringarna förhåller sig till statligt ägande. De har olika mål med att sälja ut statliga bolag, den övergripande visionen är annorlunda. Anledningen till detta kan bero på flera olika faktorer. Beroende på hur resultatet tolkas i relation till den historiska kontexten kan flera olika förklaringar konstateras.

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

Problem Dagens företag står inför framtida utmaningar, som förändrad konsumtion, strängare miljörestriktioner och hårdare krav på förlängd produktlivscykel för att nå en mer hållbar utveckling. Produktservicesystem (PSS) utgör en potentiell lösning för dessa utmaningar. Uthyrning har kommit att bli en självklar del inom vissa branscher emedan andra branscher fortfarande bygger på traditionell konsumtion. Textil- och modebranschen är en bransch där ägande fortfarande är den rådande formen. Vår undersökning grundar sig i att undersöka möjligheterna för ett PSS inom denna bransch. Syfte Vårt syfte är att studera branscher där PSS redan är ett vanligt förekommande fenomen för att förstå hur de arbetar med PSS, vilka hinder de ställts inför och hur de överkommit dem. Vi ämnar även undersöka specifika företag inom textil- och modebranschen som erbjuder uthyrning för att skapa en bild av hur de integrerat PSS i sin verksamhet. Vår studie syftar till att undersöka hur PSS är utformat i praktiken, i hopp om att detta kan vara till hjälp för att vidareutveckla PSS för textil- och modebranschen. Metod Metoden grundar sig i en fallstudiedesign med multipla fall. Nio semistrukturerade intervjuer samt en strukturerad intervju har genomförts med företag inom flertalet branscher som har integrerat PSS i sin affärsmodell. En semistrukturerad intervju genomfördes även med en forskare inom ämnet. Slutsats Resultatet visar att flertalet faktorer bör tas i beaktning vid utformning av PSS. Affärsidé, produkt, service, kunder, brand community, teknologi och innovation är alla viktiga delar som sam- och påverkar användarkomfort, äganderelaterade problem, marknadsföring samt uppskalningsmöjligheter. Vidare är varje PSS unikt och bör dessutom anpassas efter respektive kontext. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.</p>

The wind power increase of Gotland as well as other parts of Sweden during the last ten year period has meant that this renewable energy source has increased its share over other fossil sources. The year of 2011 became the first when the wind power produced more energy than an average nuclear reactor. Now that wind power is in an expansive phase, the land issue will be of great interest. Land with good wind resources will be of interest to wind energy developers.  The problems that this essay is based on are; how can landowners altering the economic conditions at a wind power establishment? What opportunities and obstacles exist for landowners who choose to set up wind power on their land? The purpose of this essay is to highlight the economic conditions that exist for landowners for the establishment of wind farms, with regard to compensation for the leasing and return on invested capital. The authors will also clarify the difficulties and opportunities arising from the process at an imaginary wind power establishment, which have emerged through interviews and research articles. The primary sources consist of interviews with actors for a planned wind farm in southeast Gotland, as well as representatives of a trade association of companies working with wind power. Interviews were also made with a bank, where the experience in question funding for wind energy has been important for our problem as well with a wind turbine manufacturer for real facts about wind turbines.  Landowner’s interest in wind energy as a long term investment has in Lau on Gotland resulted in a project where local landowners have chosen to form a joint company to invest in a wind farm, with the goal that the park generally will be owned by local residents in the parish. Conclusions to be drawn from this study is that landowners who form a joint company, in this case Lau Wind AB will open an opportunity for landowners to take a larger share of the ownership and profits as wind power turbines on their land supplies. But also for locals who have opportunity to become owners of the wind through the purchase of shares in wind farm.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas. Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande. Dagens gällande fåmansföretagsregler omfattar dock även indirekt ägda fåmansföretag. Indirekt ägande genom svenska stiftelser är däremot inte reglerat i lag. Författaren kommer fram till att ett indirekt ägande i ett fåmansföretag genom en stiftelse normalt inte kan anses föreligga, trots att vissa möjligheter finns att kontrollera en stiftelse. Istället blir utomståenderegeln tillämplig då en betydande del i företaget ägs av en stiftelse. För en verksam fåmansföretagare som säljer andelarna i företaget till en stiftelse beskattas dock utbetalningarna från stiftelsen i inkomstslaget tjänst. Detta innebär att kapital som härrörs från arbetsinsats i fåmansföretaget, genom företagskonstruktionen med stiftelsen, inte kan omvandlas till kapitalinkomst. På grund av utomståenderegeln kan dock en delä-gare uppnå skattemässiga fördelar genom att bilda en stiftelse och överlåta tillräckliga ande-lar i fåmansföretaget, trots att stiftelsen då har rätt till utdelning motsvarande sin andel. / The purpose of this bachelor thesis is to analyze if the regulations regarding closely held companies serve their purpose in company structures with Swedish trusts. The regulations regarding closely held companies as well as a founder’s possibility to control a trust are cen-tral in this thesis. In addition the thesis deals with the tax consequences which follow a company structure with Swedish trusts. The purpose of the regulations regarding closely held companies is to prevent income de-riving from work efforts to be converted into capital income. The outsider rule is an ex-emption rule in the regulations regarding closely held companies and is applicable if an out-sider, direct or indirectly, owns a significant share in a company or direct or indirectly has the right to dividends. Shareholders in such companies can be taxed solely for capital in-come. According to previous regulations the outsider rule was applicable when a company was owned indirectly. This is no longer the case, however there are no current regulations covering the situation when a company is indirectly controlled through a Swedish trust. The author comes to the conclusion that although a founder has some possibilities to con-trol a trust, a closely held company can normally not be indirectly owned through a trust. Instead, the outsider rule is applicable when a trust owns a significant share of a company. An active shareholder in a closely held company who sells his shares to a trust will be taxed for salary income for the payments received from the trust. Income that derives from work efforts will therefore not be converted into capital income. However, a shareholder can gain tax advantages due to the outsider rule, by founding a Swedish trust and selling a sig-nificant amount of the shares, even though the trust in that situation has the right to an amount of dividends corresponding to its shares.

For an owner of several media companies it is possible to make to make promotion for various products with help from all companies in the group. The purpose of this thesis is to study how media concentration affects the journalistic material in the Swedish newspaper Dagens Nyheter. We chose to study how the television channel TV4 is presented in Dagens Nyheter. The newspaper and the television channel have had the same owner since 2007, namely the Bonnier Group. Our study was based on American theories of media concentration and its effects. We used a qualitative content analysis, partly inspired by discourse analysis.  The material was based on articles covering TV4 for a period of one month. We have interpreted the articles and presented the analysis backed up by quotes we have found bearing important tendencies.    Our results indicate that the Dagens Nyheter most of the time presented the channel TV4 in a favourable way. We have also found that the articles would portrait people associated with the channel TV4 in a similarly favourable way. Based on our analysis, we do not exclude the idea that the Dagens Nyheter – in covering TV4 – to some extent was influenced by this joint ownership.

Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006 Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin Handledare &amp; Examinator: Fredrik Karlsson Bihandledare: Andreas Jansson Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras. Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006</p><p>Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin</p><p>Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson</p><p>Bihandledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen</p><p>Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.</p><p>Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.</p><p>Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.</p><p>Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.</p>