Sammanfattning Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006 Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson Bihandledare: Andreas Jansson Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen. Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras. Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.

<p>Sammanfattning</p><p>Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FED 334, VT 2006</p><p>Författare: Markus Biörk, Tobias Hallerby, Roger Lundin</p><p>Handledare & Examinator: Fredrik Karlsson</p><p>Bihandledare: Andreas Jansson</p><p>Titel: Röstvärdesdifferentiering - En studie om användandet av röstvärdes-differentiering bland bolag noterade på Stockholmsbörsen</p><p>Bakgrund: I Sverige finns det procentuellt flest användare av röstvärdesdifferentiering i världen och den svenska ägarstrukturen kännetecknas av ett koncentrerat ägande med starka kontrollerande ägare. Svensk forskning visar, i motsats till tidigare studier, att de kontrollerande ägarna i relativt liten utsträckning tycks tillskansa sig fördelar på bekostnad av övriga intressenter. Således uppstår frågan vad som påverkar användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen.</p><p>Uppsatsens syfte: Syftet är att testa och analysera sambanden mellan användandet av röstvärdesdifferentiering i bolag noterade på Stockholmsbörsen och existensen av alternativa kontrollsystem, ägarnas intentioner med sitt ägande samt bolagsspecifika faktorer i det ägda bolaget.</p><p>Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod och en hypotetiskt-deduktiv ansats. För den empiriska datainsamlingen används främst årsredovisningar från bolagen noterade på Stockholmsbörsen. Det insamlade materialet testas statistiskt i SPSS för att sedan analyseras.</p><p>Resultat: Vi finner positiva signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna entreprenör, korsägande samt risk. Vidare finner vi negativa signifikanta samband mellan användandet av röstvärdesdifferentiering och variablerna rörelseintressent, finansförvaltare samt tillväxt.</p>

ESG och hållbarhetsfrågor är ett område som utforskas i allt större utsträckning och växer stadigti relevans för investerare, företag och andra tänkbara intressenter. En av de mer centrala delarnaför detta ämne inom näringslivet är hur sambandet mellan ESG och ett företags ekonomiskaprestation fungerar. Tidigare forskar indikerar att det finns ett positivt samband mellan dem, detvill säga att ESG arbete tenderar att leda till ökad ekonomisk prestation. Denna studie syftar tillatt undersöka hur den karaktäristiska och unika svenska bolagsstyrningen påverkar dettasamband. Genom att använda en regressionsanalys ska starkt kontrollägande, som instansierasgenom röstvärdesdifferentiering, undersökas för att se vilken effekt detta har på sambandet.Ekonomisk prestation mäts genom ett redovisningsbaserat (EBITDA) samt ett marknadsbaseratmått (Market to Book Ratio) inom ramen av denna uppsats. Det primära fyndet som denna studiehittade är att det finns ett starkare positivt samband för företag som har röstvärdesdifferentieradeaktier jämfört med de som inte har det. Avslutningsvis sätts fynden i kontext till den relevantalitteraturen som används inom området och slutligen presenteras förslag till framtida forskning.

The ownership structure in Sweden is characterized by a few controlling owners who often base their ownership of a lower capital investment than in many other countries. The separation of ownership and control is determined by control-boosting mechanisms and is a constantly debated topic. These mechanisms are used to control companies without having to bear the bulk of the capital, and the criticism centers around concerns that companies with control-boosting mechanisms are not managed as well as companies without them. The purpose of the study was to examine the use of control enhancing mechanisms and its effect on the market value of Swedish companies on Nasdaq Stockholm. The study adopted a quantitative form with hypotheses testing. The data collection has been made through annual reports of the sample and then statistically tested in SPSS through multiple regression. The use of vote-strong shares was shown to have a strong positive effect on the value of a company. Minor effects proven came from the difference between the largest owner's voting share and capital contribution, and of the percentage of the total votes held by the largest owner. These two, however, counteracted each other in approximately equal amounts. Not offering their vote-strong shares to on the public exchange is suggested to be strongly negative, but this could not be ascertained. Type of ownership and age were both insignificant in their ability to explain company value.