ESG och hållbarhetsfrågor är ett område som utforskas i allt större utsträckning och växer stadigti relevans för investerare, företag och andra tänkbara intressenter. En av de mer centrala delarnaför detta ämne inom näringslivet är hur sambandet mellan ESG och ett företags ekonomiskaprestation fungerar. Tidigare forskar indikerar att det finns ett positivt samband mellan dem, detvill säga att ESG arbete tenderar att leda till ökad ekonomisk prestation. Denna studie syftar tillatt undersöka hur den karaktäristiska och unika svenska bolagsstyrningen påverkar dettasamband. Genom att använda en regressionsanalys ska starkt kontrollägande, som instansierasgenom röstvärdesdifferentiering, undersökas för att se vilken effekt detta har på sambandet.Ekonomisk prestation mäts genom ett redovisningsbaserat (EBITDA) samt ett marknadsbaseratmått (Market to Book Ratio) inom ramen av denna uppsats. Det primära fyndet som denna studiehittade är att det finns ett starkare positivt samband för företag som har röstvärdesdifferentieradeaktier jämfört med de som inte har det. Avslutningsvis sätts fynden i kontext till den relevantalitteraturen som används inom området och slutligen presenteras förslag till framtida forskning.

Förändrade marknadsvillkor för landsbygden med minskande befolkningsmängd och ökande konkurrens från fysiska och digitala aktörer har lett till att var femte dagligvarubutik på den tätortsnära landsbygden har försvunnit det senaste decenniet. För att möta förändringen ställs det högre krav på butikernas marknadsföring för att nå lönsamhet. Syftet med denna studie är att beskriva sambandet mellan marknadsvillkor, marknadsföringsbeslut och ekonomisk prestation för dagligvarubutiker på den tätortsnära landsbygden i Skaraborg. För att undersöka syftet antas perspektivet Industrial Organization (IO) och Structure-Conduct-Performance (SCP) samt teorier inom marknadsföringsområdet marknadsmix och relationsmarknadsföring. Inom IO anses beslutsfattaren för marknadsföringsaktiviteter viktig eftersom den ekonomiska prestationen påverkas av hur väl konkurrensstrategin anpassas till marknadsvillkoren. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med nio butikschefer inom dagligvaruhandeln. För att öka studiens trovärdighet har resultatet från intervjuerna stärkts genom en datainsamling via enkät samt en dokumentanalys av de undersökta butikernas årsredovisningar. Systematiskt urval användes vid val av intervjupersoner. Resultatet visar att avståndet mellan landsbygdsbutiken och den närliggande tätorten inte har ett lika tydligt samband med den ekonomiska prestationen som tidigare forskning hävdar. Däremot visar resultatet indikationer på att ett mer fördelaktigt geografiskt läge i form av ett längre avstånd till tätorten och färre konkurrenter kan skapa förutsättningar till att fler av ortens konsumenter i större utsträckning väljer att handla i den lokala butiken. Studien visar att olika konkurrensstrategier har olika påverkan på det ekonomiska resultatet. En högre nettoomsättning kan i landsbygdsbutiken uppnås genom att arbeta med fler konkurrensmedel, såsom att erbjuda ett brett serviceutbud, kommunicera med flera olika kanaler, anordna butiksevenemang samt att butikschefen är engagerad i orten. Lönsamhet för butikerna uppnås genom att hålla en högre prisnivå, arbeta aktivt med produktplaceringar samt hålla nere kostnader genom att betona färre konkurrensmedel. Slutligen visar även resultatet på att det personliga och ett relationellt synsätt är ett viktigt konkurrensmedel för landsbygdens dagligvarubutiker.