<p>I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.</p><p>När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt. Vid en genomgång av stiftelsebeskattningspraxis framkommer att stiftelsebeskattning har tillgripits även på förordnanden som inte är stiftelser i strikt mening och att hänsyn måste tas till hur en rättsfigur ser ut och inte hur den benämns. En diskussion förs även kring ur vilken rättsordnings perspektiv som trusten skall granskas.</p> / <p>This essay deals with the question whether a trust can be recognizable for tax purposes in Sweden. In its home state it is often the trustee, and not the trust itself, who is regarded as the owner of the fund and therefore also liable to income tax etc.</p><p>Trusts have often, and without any explanation, been compared to a foundation when it has appeared in Swedish legal cases. The Swedish Supreme Administrative Court has considered a foreign foundation to be recognizable to tax in Sweden. Could that be indicating that also a trust could be recognizable? By examining the concept of foundation it is found that it is far from being uniform. Going through case law regarding foundations and tax one can see that in the assessing of taxes no strict line has been upheld for what is a foundation and what is not. One has to take more into consideration than just the name of a legal figure. The question from what legal system a foreign legal figure, such as the trust, is to be viewed is also brought up to discussion.</p>

I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m. När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt. Vid en genomgång av stiftelsebeskattningspraxis framkommer att stiftelsebeskattning har tillgripits även på förordnanden som inte är stiftelser i strikt mening och att hänsyn måste tas till hur en rättsfigur ser ut och inte hur den benämns. En diskussion förs även kring ur vilken rättsordnings perspektiv som trusten skall granskas. / This essay deals with the question whether a trust can be recognizable for tax purposes in Sweden. In its home state it is often the trustee, and not the trust itself, who is regarded as the owner of the fund and therefore also liable to income tax etc. Trusts have often, and without any explanation, been compared to a foundation when it has appeared in Swedish legal cases. The Swedish Supreme Administrative Court has considered a foreign foundation to be recognizable to tax in Sweden. Could that be indicating that also a trust could be recognizable? By examining the concept of foundation it is found that it is far from being uniform. Going through case law regarding foundations and tax one can see that in the assessing of taxes no strict line has been upheld for what is a foundation and what is not. One has to take more into consideration than just the name of a legal figure. The question from what legal system a foreign legal figure, such as the trust, is to be viewed is also brought up to discussion.

Styrelsen i en stiftelse ska i de flesta fall vid egen förvaltning, utse nya ledamöter vid såväl frivillig som ofrivillig avgång t.ex. vid dödsfall. Ibland händer det emellertid att så inte sker, vilket kan leda till att stiftelsen en dag står utan styrelse – den blir herrelös. Länsstyrelserna har idag tillsyn över alla stiftelser, och har även mandat att förordna nya ledamöter när det saknas en eller flera för att styrelsen ska vara beslutsför. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur stiftelselagen tillämpas av länsstyrelsen gällande styrelselösa stiftelser, vilka problem som uppstår och om det finns någon lösning på att tillsätta en beslutsför styrelse.

I Sverige utgör 50 % av alla företag familjeägda bolag. Ägarna av dessa företag har ofta en önskan att nästa generation ska ta över från den äldre samt att de ska kunna begränsa kretsen av ägare till personer inom familjen eller lojala kompanjoner.   Det finns olika tillvägagångssätt för att genomföra ett generationsskifte, dessa är överlåtelse genom arv, köp eller gåva. Arv aktualiseras när ägaren av aktierna avlider och dennes arvingar ärver dessa. Om ägaren är i behov av köpeskillingen kan denne överlåta aktierna till en person inom sin familj eller utomstående person genom köp, antingen genom försäljning av aktierna eller bolagets inkråm. Överlåtelse genom gåva används oftast när ägaren inte är i behov av den köpeskilling som denne skulle erhållit vid en försäljning av aktierna.   Många familjeägda bolag vill begränsa och kontrollera vilka som äger aktier i bolaget. Det kan de göra genom olika juridiska verktyg. En ägare kan genom att testamentera bort sina aktier styra vem som ska ta över bolaget efter denne. Genom att upprätta ett äktenskapsförord kan makar sinsemellan reglera att aktierna ska utgöra den ena makens enskilda egendom och därmed undantas från en eventuell bodelning. Familjeägda bolag kan dessutom kontrollera sin ägarkrets genom att föra in förvärvsklausuler i bolagsordningen enligt 4 kap. aktiebolagslag (2005:551) (ABL). Tack vare dessa klausuler kan de redan befintliga ägarna ges förköpsrätt, d.v.s. möjlighet att lösa in aktier som övergått till någon annan eller kräva att samtycke ska erhållas från styrelsen eller bolagsstämman innan en utomstående person förvärvar aktier i bolaget. Ägare i familjeägda bolag kan även reglera sitt inbördes förhållande genom att upprätta ett aktieägaravtal, där de gemensamt avtalar hur de ska agera om en utomstående vill förvärva aktier i bolaget. Ett ytterligare sätt för familjeägda bolag att kontrollera och begränsa ägarkretsen är att bilda en stiftelse som tar över ägandet av bolaget. Tillvägagångsättet leder till ett indirekt ägande för ägarfamiljen eftersom de kontrollerar stiftelsen.  Ett tillvägagångssätt som kan tillämpas när ägaren vill att skiftet ska ske successivt är stegvisa förvärv. Det innebär att generationsskiftet är en pågående process där ägandet och innehavet lämnas över successivt under en bestämd tidsperiod. Stegvisa förvärv kan vara positivt för både den som överlämnar, men även för den som övertar bolaget.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas. Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande. Dagens gällande fåmansföretagsregler omfattar dock även indirekt ägda fåmansföretag. Indirekt ägande genom svenska stiftelser är däremot inte reglerat i lag. Författaren kommer fram till att ett indirekt ägande i ett fåmansföretag genom en stiftelse normalt inte kan anses föreligga, trots att vissa möjligheter finns att kontrollera en stiftelse. Istället blir utomståenderegeln tillämplig då en betydande del i företaget ägs av en stiftelse. För en verksam fåmansföretagare som säljer andelarna i företaget till en stiftelse beskattas dock utbetalningarna från stiftelsen i inkomstslaget tjänst. Detta innebär att kapital som härrörs från arbetsinsats i fåmansföretaget, genom företagskonstruktionen med stiftelsen, inte kan omvandlas till kapitalinkomst. På grund av utomståenderegeln kan dock en delä-gare uppnå skattemässiga fördelar genom att bilda en stiftelse och överlåta tillräckliga ande-lar i fåmansföretaget, trots att stiftelsen då har rätt till utdelning motsvarande sin andel. / The purpose of this bachelor thesis is to analyze if the regulations regarding closely held companies serve their purpose in company structures with Swedish trusts. The regulations regarding closely held companies as well as a founder’s possibility to control a trust are cen-tral in this thesis. In addition the thesis deals with the tax consequences which follow a company structure with Swedish trusts. The purpose of the regulations regarding closely held companies is to prevent income de-riving from work efforts to be converted into capital income. The outsider rule is an ex-emption rule in the regulations regarding closely held companies and is applicable if an out-sider, direct or indirectly, owns a significant share in a company or direct or indirectly has the right to dividends. Shareholders in such companies can be taxed solely for capital in-come. According to previous regulations the outsider rule was applicable when a company was owned indirectly. This is no longer the case, however there are no current regulations covering the situation when a company is indirectly controlled through a Swedish trust. The author comes to the conclusion that although a founder has some possibilities to con-trol a trust, a closely held company can normally not be indirectly owned through a trust. Instead, the outsider rule is applicable when a trust owns a significant share of a company. An active shareholder in a closely held company who sells his shares to a trust will be taxed for salary income for the payments received from the trust. Income that derives from work efforts will therefore not be converted into capital income. However, a shareholder can gain tax advantages due to the outsider rule, by founding a Swedish trust and selling a sig-nificant amount of the shares, even though the trust in that situation has the right to an amount of dividends corresponding to its shares.

Background: Increasing globalization has changed the business environment and also resulted in increased awareness of the consumers and demand for higher standards of social responsibility. The companies brand strategies has gain in importance in order to strengthen their brands. A part of a company's CSR, CRM, cause-related marketing, which is a relatively new marketing strategy and created when companies choose to partner with charities and market it. Garment/clothing industry has as many others come to be shaped by the effects of globalization, but has also endured heavy criticism over the years. This criticism is largely because of the outside world's reaction to the exploitation of developing countries. Two companies in this industry; Lindex and H&amp;M, have both embraced the formerly strong criticism and decided to take advantage of consumers' demand and requirements in a more responsible enterprise, using two different shapes of CRM collaborations. Purpose: The purpose of this study is to consider first whether CRM is an appropriate way to pursue social responsibility and to strengthen brands, in an earlier criticized industry. Furthermore, the study aims to investigate the design of CRM, which thus is most positive for brands in terms of how consumers' awareness, perceived quality, brand associations and loyalty, are affected by CRM. Method: To answer the purpose of the study, the authors have assumed a triangulation consisting of questionnaires and semi-structured interviews. Conclusion: The study confirmed that a partnership with a well-known and established partner is most favorable in order to successfully build and enhance their brand equity in a criticized industry. This created an increased awareness and positive associations with the brand. Lindex had succeeded better than H&amp;M when they collaborate with the Pink Ribbon as previously known and H&amp;M collaborates with a self-created foundation. Consumers believe that social responsibility involves more than just engage in charity, therefore CRM was not alone an appropriate way for brands to create quality or loyalty.

Bakgrund: Hållbara och ansvarsfulla investeringar har blivit allt viktigare för investerare, utöver avkastning och risk. Universiteten har som fanbärare av god moral ett stort ansvar i att leva upp till en hög nivå av hållbarhet. Donatorer, förmånstagare, studenter, intresseorganisationer och opinionsbildare har alla olika mål och krav på kapitalförvaltningen i universitetsstiftelser. Detta driver en målkonflikt som inte har en uppenbar lösning. Syfte: Huvudsyftet med studien är att ur ett investeringsperspektiv kartlägga och analysera svenska universitetsstiftelsers syn på och hantering av målkonflikter mellan avkastning, riskhantering och interna samt externa krav om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Ett delsyfte med studien är att ge perspektiv och förslag till riktlinjer för hur en hållbar stiftelseförvaltning kan utformas i relation till mål om avkastning och risk givet restriktioner kring vad som ur ett hållbarhetsperspektiv är tillåtna investeringar. Genomförande: Vi har genomfört tio kvalitativa intervjuer med stiftelseförvaltare och kapitalförvaltare. Som ramverk för analysen har referensramen byggts upp utifrån evidensbaserad kapitalförvaltning sammanfattad av William F. Sharpe. Det har kompletterats med beprövad erfarenhet och stiftelselagstiftning. Slutsats: Stiftelseförvaltarna uppfattar inte målkonflikten som ett stort problem och anser sig ha löst den. Samtliga tycker att hållbarhet går att förena med god avkastning. Vi har dock upptäckt brister, framförallt i synen på risk. Genom att ha ett mer kontinuerligt angreppssätt och tydligare prioritera målen samt definiera hållbarhet anser vi att en bättre lösning uppnås. / Background: SRI has grown in importance for investors, apart from risk and return. Universities do as moral leaders of society have a responsibility to reach an elevated level of sustainability. Donors, beneficiaries, students, organizations of interest and opinion formers differ in their demands and objectives for asset management in university foundations. This fuel a conflict of objectives that has no immediate solution. Purpose: The purpose of this thesis is to, from an investing perspective, map and analyse Swedish university foundations’ view upon and management of conflicts of objectives between return, risk management and internal as well as external demands for sustainable and responsible investments. A partial purpose is to give perspective and develop suggestions for guidelines for how a sustainable foundation management can be accomplished in relation to objectives for risk and return given restrictions for what is allowed investments from a sustainable perspective. Completion: We have conducted ten qualitative interviews with foundationand asset managers. The framework used to analyse our data have been built up from evidence based asset management summarized by William F. Sharpe. This has been extended with proven knowledge and legislation. Conclusion: The foundation managers do not fully interpret the conflict of objectives as a large problem and claim they have solved it. They believe sustainability and satisfying returns can be combined. We have although found a lack of risk awareness. We conclude that by having a continuous approach, prioritize the objectives and define sustainability a better solution can be reached.