<p>Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001. I detta arbete jämförs en av löntagarfondsstiftelserna, Kunskaps- och kompetensstiftelsen, utifrån nyckeltal och några juridiska aspekter, med en referensstiftelse, Allmänna arvsfonden. Slutsatsen visar att det inte finns något tydlig skillnad i förvaltningen av pengarna, men problemen med avsaknaden av en tillsynsmyndighet för löntagarfondsstiftelserna med kontrollmakt kvarstår.</p>

Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001. I detta arbete jämförs en av löntagarfondsstiftelserna, Kunskaps- och kompetensstiftelsen, utifrån nyckeltal och några juridiska aspekter, med en referensstiftelse, Allmänna arvsfonden. Slutsatsen visar att det inte finns något tydlig skillnad i förvaltningen av pengarna, men problemen med avsaknaden av en tillsynsmyndighet för löntagarfondsstiftelserna med kontrollmakt kvarstår.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål. Stiftelsen ska förvalta en ekonomisk förmögenhet som har avsatts för ett bestämt ändamål, där förvaltningen ska ske över en längre tid. Förmögenheten kan bestå av fast egendom i form av fastigheter. Metoder som använts för att besvara studiens syften och forskningsfrågor var en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Litteraturstudien granskade tidigare forskning inom ämnes-området, lagstiftningen och facklitteratur för att ge en vetenskaplig grund. Intervjustudien genom-fördes för att få en grundlig förståelse för hur tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar går till vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Fallstudien granskade och jämförde tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter, men fallstudien jämförde även vilka dokument tillsynsmyndigheterna kräver in av en stiftelse när den ska registreras. Intervjuer gjordes i fallstudien med samtliga tillsynsmyndigheter för att samla information om hur deras prövningar går till när stiftelser ska registreras i stiftelseregistren. Resultatet av litteraturstudien bestod av beskrivningar av förrättningslantmätarens yrkesroll, fastighets-, ägande- och stiftelsebegreppet. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade tillsynsmyndigheterna och Kammarkollegiet har olika grundliga prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Detta visade även fallstudien samt att tillsynsmyndigheternas prövningar skiljer sig åt vid registrering av en stiftelse. Slutsatsen beskriver hur förrättningslantmätaren ska handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Två mallar finns i slutsatsen som innehåller riktlinjer för hur en kontroll av stiftelsens föreskrifter kan göras för att vara säker på att fastighets-bildningen inte strider mot stiftelsens föreskrifter.

Det vanligaste sättet att organisera filantropisk verksamhet i Sverige är genom stiftelser. Enligt stiftelselagen räknas stiftelser som juridiska personer, och är därför generellt sett skyldiga att betala inkomstskatt. De kan dock på olika sätt bliskattebefriade om de bedriver en verksamhet som främjar ett kvalificerat allmännyttigt ändamål. Just stiftelsers ändamål är därför intressant ur skatterättslig synpunkt.  Syftet med studien är att beskriva och fastställa gällande rätt i 7 kap. IL avseende hur stiftelser som främjar det allmännyttiga ändamålet Omsorg om barn och ungdom ska inkomstbeskattas, samt vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att ändamålet ska anses främjat. Därtill följer att redogöra för hur stiftelser som bedriver sådan allmännyttig verksamhet i specifikt fastigheter i enlighet med 7 kap. 21 § IL ska inkomstbeskattas på den inkomst som följer av verksamheten i fastigheten, och därmed även fastställa vilken skatte- och avgiftsplikt som gäller för fastigheten enligt 3 kap. 4 § FTL. Studien har genomförts med hjälp av en rättsdogmatisk metod vilket traditionellt sett betyder att man fastställer gällande rätt. De allmänt accepterade rättskällorna har studerats i enlighet med rättskälleläran. Kravet för att det allmännyttiga ändamålet ska vara uppfyllt är att det måste handla om specifikt omsorg, och inte endast någon typ av barn- och ungdomsverksamhet.Stiftelser som inom ramarna för ändamålskravet främjar det kvalificerade allmännyttiga ändamålet omsorg om barn och ungdom, och även uppfyller kraven i verksamhetskravet och fullföljdskravet enligt 7 kap. 4-6 §§ IL, kan om de till övervägande del använder en viss fastighet i verksamheten bli undantagna från skatte- och avgiftsplikt på fastigheten i form av vanlig fastighetstaxering enligt 3 kap. 4 § FTL, och därmed även bli undantagna från skattskyldighet på den inkomst som kommer från fastigheten enligt 7 kap. 21 § IL.

Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.