Thesis (doctoral)--Uppsala universitet, 1979. / Added t.p., with thesis statement and English abstract, inserted. Summary in English. Includes bibliographical references (p. 223-227) and index.

<p>Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001. I detta arbete jämförs en av löntagarfondsstiftelserna, Kunskaps- och kompetensstiftelsen, utifrån nyckeltal och några juridiska aspekter, med en referensstiftelse, Allmänna arvsfonden. Slutsatsen visar att det inte finns något tydlig skillnad i förvaltningen av pengarna, men problemen med avsaknaden av en tillsynsmyndighet för löntagarfondsstiftelserna med kontrollmakt kvarstår.</p>

Löntagarfonderna inrättades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jämna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna användes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fått kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att åtgärda problemen avslogs av Riksdagen 2001. I detta arbete jämförs en av löntagarfondsstiftelserna, Kunskaps- och kompetensstiftelsen, utifrån nyckeltal och några juridiska aspekter, med en referensstiftelse, Allmänna arvsfonden. Slutsatsen visar att det inte finns något tydlig skillnad i förvaltningen av pengarna, men problemen med avsaknaden av en tillsynsmyndighet för löntagarfondsstiftelserna med kontrollmakt kvarstår.

Målet med denna uppsats är att undersöka två EFS-föreningar som befinner sig i väckelse under 1950-talet. Det som studeras är hur styrelserna i Hortlax och Blåsmarks föreningar uttrycker sin självbild och gudsrelation i de verksamhetsberättelser som skrivs inför och presenteras vid föreningarnas årsmöten. Materialet undersöks med en kvalitativ innehållsanalys. Därefter anläggs Hjalmar Sundéns rollteori för att besvara syftet. Studien kommer fram till att styrelserna ger uttryck för en negativ självbild, som kan ha att göra med synen på människan som fallen. De behöver därför en nära relation med Gud. Resultatet visar även på att bibelorden får en tydlig funktion för styrelsemedlemmarna. Det genom att de sätter sig in i olika roller för att kunna tolka sin situation religiöst.

Inom evangelisk mission kom vid mitten av 1800-talet konfessionsfrågan att spela en mer betydelsefull roll än tidigare. De i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet bildade missionssällskapen hade haft en interkonfessionell inriktning och medvetet syftat till att förmedla ett allmänkristet budskap. Kyrkoproblemet hade inte varit aktuellt. Det hade närmast varit fråga om en pietistiskt färgad målsättning att nå de enskilda individerna. I denna avhandling belyses först de faktorer som ledde till detta inom evangelisk mission ovanliga resultat. I fortsättningen behandlas den svenska kyrkomissionens historia fram till år 1901. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen i Sverige och frågan om kyrkomissionens integration i svenskt kyrkoliv. En viss uppmärksamhet har också ägnats åt verksamheten på missionsfälten. Någon egentlig inledning har inte ansetts nödvändig, eftersom Sundkler ingående behandlat den föregående tidens problematik. Den följande framställningen söker visa att det är motiverat att sätta åtskilliga förhållanden inom svenskt kyrkoliv på 1870-talet i relation till kyrkomissionens tillkomst.

I denna uppsats undersöks levnadsstandarden på Anna Geijers barnhem i Uppsala mellan åren 1876 och 1895. Syftet är att genom en mikrohistorisk skildring och en ekonomisk analys belysa en liten del av Sveriges sociala historia. Det huvudsakliga källmaterialet är stiftelsen Anna Geijers barnhems arkiv som finns bevarat på Uppsala landsarkiv. Undersökningens frågeställning är denna: Hur god kan man säga att omsorgen var på Anna Geijers barnhem i förhållande till levnadsstandarden i samhället i övrigt mellan åren 1876 och 1895? Frågeställningen besvaras med en jämförelse av de utgifter som barnhemmet hade som användes för omsorg, den genomsnittliga bidragsnivån och medelinkomsten i Uppsala. Uppsatsen finner att barnen på barnhemmet hade det generellt bättre än bidragstagarna i staden men sämre än löntagarna.

Syftet är att försöka förstå vilka och teoretiskt belysa hur elever och lärarstudenter har lärt sig att behärska och utvecklat digitala mediekompetenser och -färdigheter. Undersökningsmetoden är källanalys och deltagande observation av tre genomförda skolutvecklingsprojekt i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och skolutveckling inom Ung Kommunikation under tidsperioden hösten år 2007 till och med våren år 2009. Det är en kvalitativt genomförd kunskapsredovisning av vilka digitala mediekompetenser lärarstudenter och elever har tillägnat sig och projekten har även betraktats utifrån ett sociokulturellt teoriperspektiv. Resultatredovisningen av projekten Relationsfilmer på Teleborg Centrum, Värdegrundtema på Kungsmadskolan och Travelling through the World ger sammantaget vid handen att både lärarstudenter och elever har utvecklat ibland delvis olika digitala mediekompetenser och -färdigheter. Lärarstudenter har även varit verksamma som handledare och härigenom bidragit till att elever mer än de själva har utvecklat egna digitala mediekompetenser och -färdigheter.

The subject of this dissertation is the confessional revivalist organisation Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS – approximately the Swedish Evangelical Mission Society) between 1856 and 1910. EFS was founded in 1856 in a Pietistic tradition, and its aim was to revitalise from within what was seen as a too dormant State church, and also to counteract the influence of the emerging free churches. The study has five main sections. The introductory part consists of the theoretical framework and the historical context. In the second chapter EFS’ aims and expectations are studied on a national level. The third chapter examines the content of published and distributed tracts. The fourth chapter focuses on the activities of the itinerant colporteurs, and the fifth and final part studies the work of a local EFS-congregation. The aim of the dissertation is twofold. The first objective is to describe the transformation EFS underwent during the period studied. This process is described in terms related to Jürgen Habermas’ expression “public sphere”. When EFS was founded, as a board, it can be seen as one of other middle- and upper-class associations, and as such a part of the Swedish public sphere. By 1910 EFS had begun to move away from the Swedish State church and had become more like contemporary popular movements and free churches – it had started to take the shape of an limited alternative sphere, a denomination. The second aim is to use EFS as an example to describe and analyse the changed perception of religion during the second half of the 19th century. This change is described as a process of secularisation. Secularisation is seen here as the process that turned religion into an individual, voluntary and optional act of faith, among other religious and non-religious alternatives, for ordinary people. Of particular interest is the paradoxical relation between revivalism and secularisation. Various revivalist movements emphasised the personal relation to God and the individual right to interpret the word of God. The individual choice for salvation was also stressed within revivalism. These movements also created new alternatives to the all-embracing State church. Thus both the position of the Church, and the universal claims of Christianity in general, were undermined. The transformation EFS underwent is seen as an adaptation to the rise of modern society, which became more pluralistic and hence competitive during the final decades of the 19th century. This development meant that new strategies were required for religious organisations overall, in order for them to be able to compete and flourish. / digitalisering@umu

<p>Mitt syfte med detta arbete är att få en bild av hur relationerna mellan olika religiösa samfund såg ut under en tid då EFS byggde upp och etablerade sin verksamhet i Eritrea. För att få ett lokalt signum på uppsatsen kommer den till stor del att handla om en lokal missionär, Olle Hagner från Ovansjö socken, som kom att tillbringa närmare 40 år som missionär i östra Afrika – många av dessa med sin fru som följeslagare.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt:</p><p>* Varför missionerade EFS i just Eritrea?</p><p>* Vad åstadkom Olle Hagner?</p><p>* Är det möjligt att se en förändring över tid på hur missionärerna såg på den inhemska religionen på plats?</p><p>* Hur gestaltade sig de inter- och intrareligiösa relationerna mellan EFS-missionärer (särskilt Hagner), muslimer, kopter, katoliker och anhängare av den inhemska religionen?</p><p>* Vilka tänkbara orsaker ligger bakom eventuella förändringar i attityder och relationer?</p><p>Kritiken från Hagner och EFS mot andra samfund var bitvis hård, och då framförallt mot den katolska kyrkan. Detta är inte förvånande då den katolska kyrkan gjorde allt för att tränga ut EFS’ missionärer ur Eritrea och lyckades också med detta under en period.</p><p>Olle Hagner anlände till Eritrea första gången 1923 efter att ha lovat att ta vid efter sin broder Johans tidigare missionsgärning i Eritrea som han tvingats avbryta på grund av sjukdom. Hagner kom att arbeta som missionär i Eritrea i närmare 40 år och hans tid som missionär kom att innebära många konflikter, framförallt med den katolska kyrkan och den italienska staten vilka han inte värderade högt. Hagner samarbetade under sin tid i Eritrea med flertalet av andra religiösa samfund. Hagner utövade sin mission i tre olika språkområden i Eritrea. I ett av dom, Kunama, har Hagner utfört översättningsarbeten av bland annat Nya testamentet.</p>

<p>Abstract</p><p>Purpose/Aim: This essay deals with The Swedish Red Cross Society and their work concerning strategical information and communication about HIV and AIDS in the Swedish context. In a broader sense the relation between the global and the local will be investigated and a discussion about what it means to work in an organization operating on a global arena will be held.</p><p>Material/Method: This essay is based on relevant theories about culture and health communication which I have studied, selected and put together, with purpose to analyse The Swedish Red Cross Society and their informational work with HIV and AIDS- prevention. Furthermore I have interviewed four of the organizations co- workers to collect data about their experiences in working in the Red Cross organization with this specific mission. Moreover I and my colleague Hillevi Good attended at seminars and lectures to observe activities held by the organization and to get inside information about what people working with HIV and AIDS are discussing and considering as critical issues. The study holds a qualitative approach focusing on understanding this typical case rather then generalizing facts in a larger sense.</p><p>Main results: The Swedish National Society of The Red Cross has a difficult mission in their work to inform the public about HIV and AIDS, although it is the perfect organization when it comes to communication due to their well-known profile and a huge geographical spread. Foremost this is due to the fact that the problem in Sweden concerns attitudes rather than medical supplies, access to information and other more practical issues.</p><p>The Swedish citizen is individualistic and the HIV- problem does not exist in his/hers reality in the same way as in a high- endemic country, a fact that complicates information and communication. The organization is well aware of the situation and has a good informational approach with networking and education as examples among others, but this is not enough. Changing behaviour and attitudes takes a long time and a lot of resources that does not exist because of HIV and AIDS low priority in Sweden. Although we have an envied situation when it comes to the number of HIV- positive the situation is critical when it comes to knowledge and empathy among the population.</p><p>Keywords: HIV and AIDS, The Swedish National Society of The Red Cross, Stiftelsen Noaks Ark- Röda Korset, Culture, Structure of Society, Health communication, Behavioural Change, Knowledge and Information</p>