Uppsatsens syfte är att undersöka fyra interners upplevelser och erfarenheter av att vara pappor och sitta i fängelse. Hur upplever de intagna fäderna sitt faderskap under verkställighetstiden som avtjänas på anstalt och på vilket sätt förändras deras upplevelse under tiden i jämförelse med tiden före frihetsberövningen? Upplever de att kriminalvården uppmuntrar till bättre föräldraskap och i så fall på vilket sätt? Finns önskemål på hjälp från kriminalvårdens sida för en förbättrad kontakt med barnen? På vilket sätt? Efter att ha genomfört halvstrukturerade intervjuer med fyra interner med barn på en medelstor anstalt i Sverige, har en analys gjorts av den insamlade empirin. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt synsätt på faderskap samt ett rollteoretiskt perspektiv, har empirin presenterats och analyserats. En presentation av kriminalvården har haft till syfte att underlätta förståelsen för internernas upplevelser. Resultatet har varit följande; fädernas definition av faderskap innebär att vara närvarande och stöttande, relationen med barnens mödrar har en mycket stor påverkan på utövandet av faderskapet då mödrarna har väldigt stor makt över relationen mellan internen och hans barn. Att berätta för barnen om att vara i fängelse upplevs av informanterna som svårt och vissa gånger så svårt att de tyckt att det är bättre att ljuga. Oärlighet skapar en känsla av olust hos informanterna. Besök från barnen är önskvärt men undviks ibland av beskyddande orsaker, ibland är besök inte möjligt på grund av långa avstånd. Kriminalvården kan underlätta kontakten med barnen genom att förenkla telefontillstånd, sänka kraven på att få nyttja besökslägenheten samt uppmuntra till vidmakthållande av kontakt genom till exempel föräldracirklar och dylikt.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet. Dock finns förhoppningar att denna studie ska ge en långsiktig utveckling av fritidshemmen. När ny kunskap om vad populärkulturen kan betyda för fritidshemmen presenteras.

Sammanfattning Syftet med vår studie har varit att få en ökad förståelse om unga vuxnas uppfattning och attityd kring Sveriges tredje vanligaste drog, cannabis, för att sedan se om attityden skiljer sig åt mellan könen. Tidigare forskning har målat upp en bild av att ungdomar har utvecklat en liberalare attityd till cannabis, och att användningen mellan könen skiljer sig åt, där unga män i större utsträckning använder cannabis. Med hjälp utav en kvalitativ metod och två utförda fokusgruppsintervjuer har vi efter denna studie fått en bättre bild av hur cannabis uppfattas och accepteras av unga vuxna. I studien har all datainsamling skett via de två fokusgruppsintervjuerna. Gruppintervjuerna delades upp utifrån kön med anledning att lättare få en uppfattning om hur attityder skiljer sig åt mellan könen. Vi har använt oss utav tre olika teorier för att enklare kunna besvara våra frågeställningar. En utav teorierna som används i studien är den socialkonstruktivistiska teorin. Med hjälp utav denna teori visar vårt resultat på ett fenomen om cannabis som en liberal drog bland unga vuxna hos både unga män och kvinnor. I Sverige är innehav och användning av cannabis kriminellt, trots detta visades tydliga liberala attityder då intervjupersonerna bjöd på egna erfarenheter, cannabisrelaterade historier och liberala uppfattningar. Cannabis uppfattas därmed som socialt accepterat där ingen längre höjer på ögonbrynen om de ser någon röka cannabis, detta framkommer tydligt av våra respondenter ur respektive gruppintervju. Bruket av cannabis jämförs ständigt med alkohol, och mellan dessa uppfattades alkoholen som den farligare drogen, både för individen själv och för personer i sin omgivning. Den liberala attityden mot cannabis infinner sig både hos unga män och unga kvinnor. Dock kan ett genusperspektiv ha gjort unga män till den större användargruppen då droger och narkotika oftast förknippas med maskuliniteter framför femininiteter.

<p>Sammanfattning</p><p>Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.</p><p>Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut.</p><p>Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor. </p><p>Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.</p>

Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av. Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut. Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor.  Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial. Den verklighet som IOGT-NTO och RNS representerar kan uppfattas som vad Berger och Luckmann kallar en dominerande kärnverklighet. Dessa organisationer är emot sprutbyte, förespråkar narkotikafrihet samt restriktiv narkotikapolitik och lagstiftning. Convictus och SBF däremot är förespråkare för sprutbyte. De har underordnade verklighetsuppfattningar och arbetar för avstigmatisering, smittskydd och bättre vård och hälsa för narkotikaanvändare. Dessa organisationer är representanter för vad Berger och Luckmann kallar för subuniversum. Subuniversum kan uppmana kärnverkligheten och möjliggöra social förändring. Sprutbyte kan uppfattas som en signal för en samhällsförändring mot ett mer liberalt, skadebegränsande sätt att se narkotikaanvändning på. Studien visar att sprutbytesdebatten i Stockholm, när det gäller de studerade ideella organisationerna, handlat om mer än enbart själva sprutbytet: rättigheter för en marginell grupp, samhällets ansvar för sina medlemmar, vad i narkotikaanvändningen anses vara problematiskt och hur dessa problem ska åtgärdas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fakta konstrueras i situationer där det finns en stor risk att tappa ansiktet. Det sociala fenomenet ansikte studeras med hjälp av Erving Goffmans teori om ansiktsarbete och hans dramaturgiska perspektiv. Goffmans teori kombineras med Jonathan Potters diskursanalytiska teori om hur fakta konstrueras. Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv tillämpas i studien. Den metod som används är Potters diskursanalytiska metod för analys av faktakonstruktion. Det studerade materialet är tre autentiska videoklipp från olika TV-program; två debatter och en audition. I samtliga sekvenser finns det stor risk för en eller flera aktörer att tappa ansiktet. Konversationerna transkriberas och de potterska begreppen för faktakonstruktion används som koder i analysarbetet. Undersökningens resultat visar att olika metoder för konstruktion av fakta kan användas för att bevara ansiktet i ansiktshotande situationer. En strategi är att med hjälp av faktakonstruktion bemöta och integrera den ansiktshotande informationen i sin linje. En annan strategi är att använda faktakonstruktion för att undvika det som hotar ansiktet. En person som misslyckas med den ansiktsbevarande faktakonstruktionen kan tappa ansiktet. / The purpose of the essay is to study how fact is being constructed in situations where there is a big risk to lose face. The theories of Erving Goffman concerning face as well as the dramaturgical perspective are being used, combined with the discourse analytic theory of Jonathan Potter concerning the construction of fact. The latter is also the research method of the study, with the perspective of social constructivism. The research material is three video clips from different TV-shows – two debates and one audition – where there is a marked risk to lose face. The concepts of Potter are being used as codes in the analysis of the transcribed sequences. The result shows that different methods of fact construction can be used in order to save face in face threatening situations. One strategy is to use fact construction in order to integrate the face threatening information in the line. Another strategy is to avoid that which is threatening to ones face. A failure in the construction of fact can lead to face loss.

Synen på och lagstiftningen kring sexköp har länge skapat diskussioner om fenomenet, både i relation till säljarna och till köparna. Den svenska sexköpslagen har även skapat diskussion internationellt där den har blivit både hyllad och avvisad utifrån olika perspektiv och synsätt.  Syftet med denna uppsats är att undersöka hur prostitution konstrueras och tolkas utifrån olika perspektiv och hur det återspeglas i det praktiska arbetet gentemot brukarna. Detta genomförs med en jämförelse av två brukarorganisationer med olika perspektiv på prostitution, Rose Alliance och Prostituerades Revansch i Samhället (PRIS). Studien utförs med hjälp av diskursanalys utifrån socialkonstruktivismen och ett genusperspektiv som teoretisk ansats. Fenomenet tolkas nämligen olika och får olika betydelser beroende på hur det konstrueras av samhället och hur det tolkas av samhällets genusordning. Det unika med de båda organisationerna är att de utger sig för att representera de prostituerades ”röster” men har två olika synsätt på vad prostitution handlar om och hur arbetet kring prostitution bör genomföras i praktiken.

The aim of this study is to investigate social workers’ attitudes toward alcohol abuse, regarding the relationship between the individuals’ own responsibility of causing and solving its addiction. The thesis also aims to gain a deeper understanding of what the respondents perceive as important in the creation of these attitudes. In this qualitative study six social workers who all have experiences of working with clients suffering from alcohol abuse are interviewed. The results from the interviews are analyzed with social constructivism as theoretical framework, as well as theories regarding how attitudes are created. The results show that our respondents put great responsibility upon the individual. While there is a difference in the way the respondents describe the individuals’ own responsibility, regarding cause and solution of an addiction, still they all agree that the responsibility lies with the individual who is described as capable and responsible for its own life. Furthermore, the results of this study show that various factors, such as the cultural context, the respondents own life experiences, education, work, research, conditions related to the respondents upbringing and fundamental humanity are perceived as important when creating attitudes.

The aim of this study is to examine first names in Swedish children’s literature, to see whether they reflect our age’s name patterns. The main focus is multilingual names, and fashionable name patterns. The result determines that 16 % of the names are multilingual, compared to our society’s 10 %. Concerning modern name patterns, a majority of the names are fashionable in some sense.