<p>Doping är ett vitt begrepp och omfattar en hel del olika illegala preparat. Det som i idrottens regelverk anses vara doping är betydligt mer omfattande än vad som enligt lag anses vara doping. Vi har i vår rapport främst främst valt att belysa problematiken kring AAS i samhället. AAS står för anabola androgena steroider. Preparaten togs fram i slutet av 30-talet i medicinskt syfte, men i dag används AAS främst som dopingpreparat. AAS i samband med träning ger en muskeluppbyggande effekt. Biverkningarna är många t.ex. aggressivitet, depression och ångest. Dopingproblematiken växer i samhället och det är inte längre bara våra elitidrottare som dopar sig, utan nu har problemet spridit sig till det övriga samhället där personer dopar sig av olika anledningar. Kunskapen i ämnet är allmänt dålig exempelvis hos polis och åklagare. Det är svårt att bevisa kopplingen mellan våldsbrott och AAS eftersom det finns väldigt lite forskning och statistik. Vi har försökt få klarhet i våra frågeställningar genom att kontakta ett flertal dopingexperter samt tagit del av deras studier och material. Vi kan konstatera att problemet finns och att det växer. Det är definitivt inte längre bara ett problem inom idrotten utan också ett samhällsproblem.</p>

<p>Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgrupp är personer som skulle dömas till fängelse men vars brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Ånäsets behandlingshem bedriver behandling av de som är dömda till kontraktsvård, de har utformat sina program med hjälp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns också beskrivna i arbetet. Målet för deras behandling är total drogfrihet. Syftet med denna studie har varit att få en fördjupad kunskap i hur sådan kontraktsvård fungerar och vad som eventuellt väntar en misstänkt gärningsman som grips av polis samt att försöka få en bild över hur effektiva dagens behandlingsmodeller är och hur de är utformade. Det material jag använt mig mest av är litteratur men jag har även hämtat information från Internet och några kortare intervjuer och samtal med personal på Ånäsets behandlingshem. I min resultatdel finns en kort fingerad fallbeskrivning där en handlingsplan är upprättad, men också de faktorer som spelar in på hur domstolen beslutar om kontraktsvård. De slutsatser jag dragit grundar sig på kriminalvårdens statistik och enligt den så är kontraktsvård effektivare än ett fängelsestraff gällande återfallen till ett kriminellt leverne. Kostnaden för kontraktsvård är också lägre än fängelsestraff.</p>

<p>Narkotika problemet i Sverige har ökat markant på senare år. Problemet mednarkotika medför inte bara själva missbruket utan även annan brottslighet för attfinansiera missbruket. För att kunna missbruka narkotika måste personerna sommissbrukar ha tag i narkotika. Den här rapporten handlar om hur narkotikankommer in i landet och vart den kommer in. Sverige har ju år 2000 fått en ny vägin från kontinenten och nu mera sammankopplad med kontinenten i och med attÖresundsbron har öppnats. Vi har tittat på hur Öresundsbron har inverkat pånarkotikainförseln och om den har ändrat smugglingen av narkotika in i landet.Rapporten handlar även om hur Tullverket och Polisen jobbar mot problemet mednarkotika och vilka förändringen dom har sett när Öresundsbron har öppnat. Vihar pratat med Polis på Gatulangningsgruppen i Lund och Chefen påunderrättelseverksamheten på Tullverket i Skåne för att få fram hur dom arbetarmot detta problem.Det vi har sett när vi arbetat med rapporten är att Öresundsbron troligtvis inte harökat den totala mängden narkotika men den har ändrat vägarna in i landet förnarkotikan. Fast det är mycket svårt att dra en rak slutsats av det hela för mörkertalet av insmugglad narkotika är väldigt stort.</p>

<p>Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig. Spridningen tog fart i, i mitten av 80-talet med början i Stockholm för att sedan gå söderut. Spridningen var stor också i övriga Europa WHO (Världshälsoorganisationen) rekommenderade sprututbytesverksamhet. Sprututbytet idag, som enbart bedrivs i Malmö, är förknippat med en rad restriktioner som behandlas i arbetet. Arbetet vill ge en lättbegriplig och översiktlig bild av vad sprututbytesprogrammet innebär i praktiken. För att få fram material till vårat arbete har vi använt oss av Internet, presstext/pressmeddelanden och ett antal telefonintervjuer. Vi har även läst in oss på befintligt material som finns i ämnet. Redovisningen av dessa åsikter och kommentarer finns redovisade under ideologiska teorier i vårat arbete. Resultat rörande detta ämne består inte av siffror och statistik, utan består desto mer av åsikter och kunskap. Däremot har vi lyckats påvisa att det råder en stor enighet i den aktuella regionen, Malmö/Lund för en fortsatt verksamhet rörande sprututbytesprogrammet.</p>

<p>Enligt oss är en stor del av kriminaliteten i Sverige drogrelaterad. Vi har därför valt att i detta examensarbete inrikta oss på behandling av narkotikamissbruk. Då vi ser Heroin som den tyngsta drogen man kan missbruka, valde vi att undersöka hur en subutexbehandling går till här i Umeå. Vi har med detta arbete fått kunskap om behandlingen så att vi och andra får en möjlighet att få kunskap om hur man, på åtminstone ett sätt, kan få hjälp med att bli kvitt sitt heroinberoende. I arbetet har vi valt att först skaffa kunskap om själva preparatet Subutex genom fakta från bl.a. FASS (information om läkemedel) mm. Vi har intervjuat en Överläkare vid namn Peter Valverius som arbetar vid BPS (Beroendepsykiatrin). Subutex är en vit, oval tablett med ett svärd på ena sidan och styrkan angiven på den andra sidan. Subutex finns i 0,4 mg, 2 mg och 8 mg. Det aktiva innehållsämnet är Buprenorfin. Buprenorfin minskar suget efter opiater och underlättar avvänjningen av opiater genom att dämpa symptomen som uppkommer när man slutar missbruka opiater. Även den euforiska känsla som många missbrukare vill åt slås ut. Subutex används i behandlingar för att hjälpa personer att kunna sluta missbruka opiater. Det är Socialtjänsten som till en början måste anmäla personen till subutexprogrammet. Denna anmälan görs till BPS. För att kunna få en subutexbehandling i Umeå måste man uppfylla vissa kriterier.</p>

<p>Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen. De arbetar aktivt mot narkotikan från två olika områden, där det ena är säkerhetsmässigt där de först och främst försöker att försvåra införseln av narkotika på anstalten, men också genom att minska brukandet inne på anstalten. Och det andra arbetsområdet är motivation, i januari 2005 kommer de att påbörja ett påverkansprogram som heter Våga Välja där de ska få intagna att sluta med droger. Programmet syftar till att förändra den intagnes inställning till missbruk så att han ska få en drogfri tillvaro. Studien har visat att det finns narkotika på svenska anstalter idag och att kriminalvården idag jobbar aktivt mot narkotikan på olika sätt.</p>

<p>Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid. I studien har enkäter använts på ett urval bestående av 302 informanter. Resultatet visar att informanternas attityder till droger är relativt jämnt fördelade men med en övervikt i att de har negativa attityder till droger. Studien visar även på märkbara skillnader mellan självkänsla och attityder till droger och att även uppfostran spelar en viktig roll.</p>

<p>I rapporten redovisas resultatet av sex intervjuer hållna med personer med missbruksproblem eller tidigare missbruksproblem. I inledningen till rapporten beskrivs ansvaret i att som myndighetsanställd behandla även utsatta grupperingar i samhället, som människor med missbruksproblem, på ett förtroendeingivande sätt, såväl socialt som juridiskt. Under rubriken syfte, beskrivs målet att genom de intervjuer som hållits, få en uppfattning om hur intervjupersonerna upplever att det är att vara i kontakt med Polisen, Socialtjänsten samt Hälso- och sjukvården. Till syftet hör även att få en bild av vad som varit till gagn eller skada för intervjupersonernas förtroende för dessa myndigheter. I metoden beskrivs på vilket sätt intervjuerna presenteras, hur intervjupersonerna valdes ut samt faktorer hos intervjupersonerna som skulle kunna vara av betydelse för hur de svarar. Även felkällor som kan vara med till att styra resultatbilden nämns. Därefter presenteras resultatet av intervjuerna, först genom att ge en övergripande bild av vilket förtroende intervjupersonerna har för respektive myndighet, sedan genom att precisera vad som nämnts som förtroendehöjande/sänkande i respektive myndighets handlingssätt. Även de tips som intervjupersonerna avgett över vad myndigheterna bör förändra eller förbättra nämns under resultatdelen. I resultatsammanfattningen kommenteras sådant i resultatet som kan anses anmärkningsvärt och sådant som får betraktas som väntat. I diskussionen analyseras resultatet.</p>

<p>Idag förknippar många Internet med frihet. En frihet som öppnar möjligheter till en mer obegränsad tillvaro. Men med frihet kommer alltid ett ansvar vilket många gånger förbises. Internet har blivit en guldkalv för dem som tillhandahåller naturliga och legala droger. Droger som i sin verkan och effekt många gånger liknar narkotikans, men som faller utanför lagstiftningens rekvisit. Ungdomar som befinner sig mellan barndomen och vuxenvärlden är en känslig grupp för den här formen av utbud. De är också den största målgruppen i de här sammanhangen. Ett brukande av naturliga och legala droger som övergår till ett missbruk av narkotika skulle få tragiska följder för många av våra ungdomar. Frågan är hur man kan förhindra att dessa preparat tränger sig in i vårat svenska samhälle utan några rättsliga följder. För många har detta fenomen hittills varit relativt dolt men det tenderar till att öka allteftersom de drogliberalas åsikter växer sig starkare. För att få en bättre bild kring problematiken har vi i detta arbete valt ut en samling aktörer med olika erfarenheter och kunskaper kring fenomenet naturliga och legala droger på Internet och intervjuat dessa.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att underlätta hur man skall gå tillväga när man som polisman ska avgöra om skälig misstanke föreligger vid ringa narkotikabrott. Vi vill även försöka förklara begreppet skälig misstanke. Detta för att underlätta arbetet mot ringa narkotikabrott som vi snart kommer att ställas inför. För att få svar på vår frågeställning har vi läst utlåtanden från JO, förarbeten till narkotikastrafflagen, samt kommentarer till Rättegångsbalken. När man som polisman skall göra bedömningen om skälig misstanke föreligger är det viktigt att man inte enbart tittar på subjektiva omständigheter som t ex att personen i fråga är en känd missbrukare eller påträffas i narkotikasammanhang. Man bör även i den samlade bedömningen ha med objektiva omständigheter som tecken och symptom av narkotikapåverkan för att kunna vidta eventuella tvångsmedel. Ett sådant tvångsmedel kan vara att ta med någon för urinprov, men för att kunna göra det måste skälig misstanke föreligga och vid fara i dröjsmål är det upp till den enskilde polismannen att själv göra denna bedömning. Efter samtal med polisinspektörer på olika håll i landet har vi fått en inblick i hur det fungerar ute på polismyndigheterna. Ett exempel på ett bra sätt att hjälpa den enskilde polismannen att göra sin bedömning om skälig misstanke är att upprätta en lathund med olika kriterier på omständigheter som talar för skälig misstanke.</p>