Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande. För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer. Samtliga textilkonstnärer ställde sig positiva till ekologisk och rättvistextil, men bara drygt hälften var beredda att avstå från sitt material om det visade sig att det hade en negativ påverkan på människor och miljö.

This thesis explores the annual jury-judged exhibition in Stockholm, Liljevalchs vårsalong, mainly concerning the representation of textile art at the exhibitions from the start in 1921 to 2020. Liljevalchs vårsalong is open to everybody to show their art, whether they are established artists or amateurs, provided that they are accepted by the jury. Before 1984 there was no textile art represented at the exhibitions, due to the fact that the only accepted art genres were painting, sculpture, drawing and graphics. In the period 1985 to 1999 the genre textile art was only accepted sporadically, so the thesis centers primarily on the period 2000 – 2020 when genre criterias were abandoned and all art forms were accepted. Pieces of textile art have been represented every year since 2001 at Vårsalongen, but not to a very high extent. An exception was the year 2005 when the exhibition only accepted the genres design, fashion, crafts and handicraft. In later years the representation of  textile art at Vårsalongen exhibitions indeed has increased to some extent, but this study considers that textile art has never really been any particular concern at Liljevalchs vårsalong, possibly due to the art genres traditional association with the female sphere – their work connoted to unpaid domestic leisure activity - while the central actors around the exhibiton have mostly been men.  The thesis also includes a closer look at some chosen textile art objects that represent different textile techniques: embroidery, tapestry, installation, knitting, felting. The objects are analyzed from different perspectives.

Denna uppsats undersöker tre utvalda offentligt tillgängliga verk av konstnären Lisa Johansson för att försöka utöka kunskapen kring dennes konstnärskap. Detta med särskilt fokus på material och den unika teknik hon använde sig av. För att göra detta tar uppsatsen avstamp i Lisa Johanssons biografi och marxistisk teori samt teori kring textilkonst, kvinnligt arbete och materialitet. De frågor uppsatsen ämnar besvara lyder: Hur förhåller sig Lisa Johanssons verk till konstvärlden respektive slöjdrörelsen? Hur kan Lisa Johanssons materialval och tillvägagångssätt i skapandet av hennes verk respektive motiv i dem förstås utifrån den kunskap som kan hämtas kring hennes person och samtid? Hur kan Lisa Johanssons val av material förstås i förhållande till verkens motiv och hur dessa är framställda? Uppsatsen uppvisar hur Lisa Johanssons konstnärskap kan tyckas inta en position på gränsen mellan hemslöjd och konst genom sin koppling till tradition, samt visar på de sätt som hennes materialval och teknik kan förstås utifrån hennes biografi. Uppsatsen uppvisar också möjligheten att tolka hennes verk som kritiska gentemot både industrialiserings- och effektiviseringshets samt utskrivningen av kvinnor ur historiska narrativ kring konst. Utöver detta visas även på kopplingarna mellan Lisa Johanssons val av teknik, material och motiv.

<p>Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.</p>

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen. Min tolkning av resultatet är att begreppen ändras och utvecklas med tiden. Det beror på när begreppet används, hur det används och av vem. Arbetet öppnar för framtida arbeten gällande begreppen och dess skillnader och likheter.

My project started with two words: Swimming Pool. They came to me through a song, Banshee Beat by Animal Collective (2005). To me, their music is mystical, abstract, unpredictable and also metaphorical. So I started to think about if a swimming pool could be something more than just an open container filled with water. After some thinking I came to the conclusion that it could be a metaphor for something calm, quiet and dreamy. However, I’m not sure but my aim is not to get to a specific answer through this project.  I’ll turn the metaphor into a textile work that portrays what you see when you’re standing at the edge of the swimming pool; a distorted picture of a grid, the bottom of the pool. I’ll be working with dyeing, patchwork and quilting. The textile craft is important in this project because of how relaxed and calm I get by doing things with my hands.  The questions I’m asking myself are how I can express the metaphor through my work? What if my interpretation is too wide? Is it possible for me to create a tactile and calm feeling without the physical touch?

Varför ko? Den frågan må kanske verka simpel men verkar vara svårare att svara på än man kan tro. Tro rimmar ju på ko. Kanske kan examensuppsatsen enbart bygga på rim? Jag vet inte vart det här ska leda någonstans men jag har tänkt att fylla en sida med tankar och ord kring var jag är nu. Inte tänka på något annat. Helst inte ta bort och ändra, även om jag gjorde det nyss. En ko. Var ska kon bo? Det var där jag började tänka för några veckor sedan, och var inställd på att bilda ett hem till min ko. Det känns fint men samtidigt ganska banalt. Som en förenkling av problemet, kanske. Lite som vita havet-diskussionen: Byt namn så är allt löst. Bygg ett hem till din ko så är problemet borta. Puts väck. Jag förstår nog innerst inne att det inte fungerar så. Men det hade ju varit så mycket enklare att bara bygga ett bo till min ko. Jag behöver nog mer källor, mer kött på benen även om jag tycker att det är ett otroligt onice uttryck. Vet inte varför. Hur som helst tror jag helt enkelt att jag behöver hitta en kontext för att känna mig helt bekväm med att undersöka denna vilja till att göra en ko. Jag återkommer ofta till att inte ha något svar. Lite för att jag uppskattar nonchalansen i att inte behöva förklara allt. Att saker kan bara vara och inte ha någon förklaring. Sen kommer jag på att jag inte känner mig helt nöjd där heller. Inser kanske att man, för att vara så pass självsäker, behöver heta Leif GW Persson eller åtminstone ha ungefär hundra års erfarenhet på nacken. Kanske behöver, eller vill, man ha ett svar i alla fall för sig själv? Min önskan är att med detta arbete ifrågasätta normer och hierarkier. Jag vill väcka debatt och tankar hos folk. Väcka tankar kring varför vi människor är som vi är och gör som vi gör. Medan min uppsats kommer fokusera mycket på hierarkier mellan djur och människor (genom ämnen som posthumanism och karnism) kommer gestaltningen främst synliggöra mitt slarviga, barnsliga uttryck och genom det ifrågasätta hierarkin som finns mellan konst och konsthantverk (genom begrepp som sloppy craft). Gemensamt för uppsatsen och gestaltningen är alltså att jag undersöker hierarkier. Posthumanism, som jag nämnde ovan, är ett ämne som passar det jag vill undersöka och som avgränsar arbetet något. I ”Köttslöjd” (2018) skriver Michell Göransson om hur ”vi snarare än att äta ko eller gris äter högrev, plankstek och (garanterat hundfri) hotdog”. Varför gör vi så? Kanske för att vi försvarar våra egentligen oförsvarbara handlingar för att känna oss mer värdiga som människor. Under mina tre år på Konstfack har jag ibland känt en längtan efter att vara mer personlig i mitt uttryck. Ibland känns det som att jag klär mitt konstnärliga uttryck i ord som högrev och plankstek för att slippa visa mig själv. Det har känts lättare att utgå från andras (djurens) problem än mina egna. Jag skulle vilja inkludera mig själv lite mer i det här examensarbetet - vem är jag i det här? Slutligen, humor. Ett ledord för den här uppsatsen och arbetet vill jag ska vara självdistans. Därför följer här en intervju med en ko, som jag tänker kan vara någon slags utgångspunkt för arbetet.

Utförande, realiserandet av en omformad tanke, en viktig del av ett processuellt arbete som handlar om något som allting egentligen balanserar på, det handlar om bearbetning i stunden och en lekfullhet som är starkt bunden till känslan som får mig att påbörja något, fortsätta med något. En strävan att uppnå ett visuellt bevis på vad jag har varit med om, så att jag kanske kan få se på dig vid ett senare skede och komma ihåg hur det var när vi hade vår tid tillsammans, och se framåt mot en tid med någon annan som liknar dig, där momentets rörelse ändrar tempot på utförandet och påverkar känslan i verket jag slutligen har framför mig. En viktig, om inte den viktigaste aspekten som påverkar det som händer i tankarna, är hastigheten som spelar en viktig roll då den kan orsaka en omedelbar och inte sällan impulsiv förändring eller ha ett tempo som är mer resonerande och mindre impulsivt och mer betänkt; jag tycker om när jag låter det pendla mellan det betänkta och impulsiva. Det skapar en behaglig rytm i skapandet. Tänk dig att åka på motorvägen men sen byta till en landsväg där du bara får köra trettio, vägarna upplevs helt olika, vilket sätter tonen, avgör rytmen, rörelsen. Att repetera de olika momenten på varierande vägar, underlag. I det finner jag att känslospår kan visa sig, när jag tar ett steg tillbaka, ser på det jag har gjort. Dom olika stegen i en process slutar all- tid med sorgen för mig, då vet jag att tiden är inne, att det är klart och det är dags att ta distans, för att få perspektiv på vad som har skett. Att låta akten formuleras i ord, någon gång.

Against a background of feminist art theories arguing that the hierarchies in art as based on masculine norms, the present thesis examines the four foundations associated with the Swedish state museum of modern art Moderna Museet. The object descriptions are gone through with open coding, to see wether there are formulations in these that affect the possibility to utilize the foundations yield for purchasing textile art. To ground the conclusions, the textile artworks in the collection are reviewed. The findings show that there are no terms in the object descriptions that would explain the low representation of textile art in the collection, since no terms regarding the artworks material nor the artists gender are set. It could therefore rather be a subjective choice by the decision-makers at the museum. Textile art’s position as a traditionally feminine craft renders it not self-evident within the masculine norms of art and modern art museums, and the causes of the mis-representation as well as future prospects are discussed.

The aim of my degree project has been to study the process of combining two artistic disciplines, music composition and textile art. My partner in this collaboration has been Finnish textile artist and clothing designer Riikka Peltola. In the text I set out to answer the following questions: What methods are there to work with music and textile art? How can textile/knitting patterns be translated into music? How to deal with the problem of the language barrier between a composer and a textile artist, and between music and textile art? In addition to a brief overview of relevant projects by other composers and artists, two related works which are part of my degree project are examined: an acoustic concert piece titled Five-Minute Forests and an installation piece Five-Minute Forests II consisting of electroacoustic music played back through headphones and a textile sculpture made by Peltola. Based on the review of the processes, there are two primary ways of working: One is establishing so called loose connections between music and the textile element – for example, agreeing on common themes and concepts but not having the musical and textile objects correlate in a constant way. The other is mapping the music to the textile element such as a textile pattern, for example, in a way in which the musical objects and textile objects do correlate in a constant way. Of the two works which are part of the degree projects, Five-Minute Forests is based on conceptual discussion between me and the textile artist. In the installation piece, I employ both a loose connections approach and a mapping-based approach. The language barrier proved to be challenging to break within the time allocated to the project.