Medievanorna förändras fort. Dagens mediekonsument kräver medier med ett ”rikt” utbud, med rörliga bilderoch musik, ungefär som i den smarta mobilen. Och produkten ska vara möjlig att ta med sig överallt, för det är juvad den nya teknologin vant oss vid. Ipaden erbjuder just detta. Många medieexperter menar att den är lösningenmed stort L för den krisande magasinsbranschen.Men hur förändras journalistiken i klivet från papper till Ipad? Det är vad min undersökning vill ge ett svar på.Den bygger på ett närstudium av de första åtta utgåvorna av Svenska Dagbladets Insikt, det mest utveckladeIpadmagasinet i Sverige just nu.Surfplattan är framför allt ett visuellt medium, men det ger också en totalupplevelse, på ett helt annat sätt än enpapperstidning. Flera sinnen stimuleras samtidigt, syn, hörsel, känsel. Texter kan vara praktiskt taget hur långasom helst här – men min studie visar att antalet bilder ökar ännu mer. I Insikt är det det rikt illustrerade ochtidlösa kulturreportaget med många interaktiva inslag som är särskilt gynnat. Mycket tyder också på att arbetetmed den nya plattformen har inspirerat till ökad lekfullhet och kreativitet på Svenska Dagbladets redaktion.

För att ett barn ska kunna leka behöver barnet vara lekfull. Arbetsterapeuter kan använda lekfullheten i sitt arbete med barnet men också arbeta med att förbättra lekfullhet. Arbetsterapi kopplat till lekfullhet är ett område där det finns främst internationell litteratur därför fann författarna ett intresse att genomföra en studie om arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med lekfullhet i Sverige. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med lekfullhet inom barnhabiliteringen. Metoden var en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Ett avsiktligt urval samt snöbollsurval användes och det var tio deltagare från fem olika regioner i södra Sverige som deltog i examensarbetet. En kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet delades in i fyra kategorier: arbetsterapeuters uppfattningar av lekfullhet, att få barnet lekfullt under arbetsterapin, bedömning kopplat till lekfullhet och interventioner för att främja lekfullhet samt att de blev indelade i 14 underkategorier. Det resulterade i det övergripande temat “arbetsterapeuters erfarenheter av lekfullhet”. Slutsatsen var att deltagarnas erfarenheter av att arbeta med lekfullhet varierade. Deltagarna arbetade främst med lekfullhet som redskap och försökte göra arbetsterapin lekfull genom olika strategier. Lekfullheten var främst specialpedagogens ansvarsområde, vilket kan ha påverkat deltagarnas arbetssätt.

No description available.

I mitt projekt har jag hängivit mig åt leken. Använt dess kraft och engagemang för att bryta gränser, normer och hitta nya lekfulla arbetsmetoder.  Jag frågar mig själv, hur påverkar leken mig som designer och vilka produkter ger den upphov till? Genom lekfullhet, mat och musik vill jag skapa upplevelser som stimulerar våra sinnen och smaklökar.

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur leken som ett arbetssätt i undervisning i scenografiskt arbete upplevs av deltagarna. För att undersöka detta används material från två empiriska studier. Material till studierna består av fokusgruppsamtal, deltagande observationer samt en skriftlig enkät. Med hjälp av teorier kring lek och lärande och litteraturstudier om lek i undervisning, analyseras materialet utifrån hermeneutikens syn på del och helhet samt en abduktiv förståelse och förklaringsansats. Analysen beskrivs med hjälp av teman som genererats utifrån livberättelseforskningens idéer om vida och snäva teman. Leken i ett specifikt undervisningsmoment ses som ett snävt tema medans det vida temat kan beskriver lekobjektets betydelse i ett specifikt lekfullt undervisningsmoment.Mitt arbete visar att studenter och deltagare i de två studierna, i olika grad lärt sig om scenografi med hjälp av lek. Detta gäller både det praktiska skissande i modell och rum samt mer teoretiskt, i form av en förståelse för scenografins påverkan och betydelse för helheten. De lekobjekt som har använts i undervisningen har på olika sätt hjälpt deltagarna att återupptäcka sina lekminnen och använda sin lekförmåga för sitt lärande. Det visar sig även att deltagarna i undervisningen har upplevt den som lustfylld, kreativ och prestigelös.

Denna uppsats undersöker hur förskolepedagoger ser på lek i egenskap som observatör och som aktiv deltagare med barnen. Därtill undersöks det hur intersubjektivitet och ett autentiskt lekfullt förhållningssätt kan påverka relationen mellan barn och vuxen, samt hur detta kan ha en inverkan på barnets sociala utveckling och känsla av välbefinnande.  Studien är genomförd med en kvalitativ metod där jag har intervjuat fyra förskollärare i ett förskole-område söder om Stockholm. Analysens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet som fokuserar på det mellan- mänskliga och subjektiva i samvaro och samverkan med varandra. Ett av flera fokusområden är att se hur det subjektiva utbytet sker mellan parter, både känslomässigt inom sig men också till andra, via “mellanrummet”. Resultatet visar ett intranät av relationer och åverkansfaktorer som påverkar en pedagogs lekfullhet och hur lek och relation mellan pedagog och barn kan utvecklas och visa sig. Resultatet utifrån pedagogernas perspektiv talar för att barn vill ha och önskar sig lekfulla pedagoger att kunna leka med utöver sina kamrater. Vinningarna blir många för både vuxna och barn. Vuxna får en mer givande arbetsdag och med goda relationer och barnen likaså. Utöver det får barnen en trygg och rolig vistelse på förskolan som i sin tur gynnar barnets sociala och akademiska utveckling. / This essay examines how preschool educators view play as an observer and as an active participant with the children. In addition, the essay investigates how intersubjectivity and an authentic playful approach can affect the relationship between child and adult, and how this can have an impact on the child's social development and sense of well-being. The study was carried out with a qualitative method where I interviewed four preschool teachers at a preschool area south of Stockholm. The theoretical starting point of the analysis is the relational perspective that focuses on the interpersonal and subjective in togetherness and interaction with each other. One of several focus areas is to see how the subjective exchange takes place between parties, both emotionally within themselves but also to others, via the "gap". The results show an intranet of relationships and factors that affect an educator's playfulness and how play and relationship between educator and children can be developed and shown. The results from the educator’s perspective indicate that children want and wish for a playful educators to be able to play with in addition to their peers. The winnings will be many for both adults and children. Adults get a more rewarding working day and good relationships and the children as well. In addition, the children get a secure and fun stay at the preschool, which in turn benefits the child's social and academic development.

Mitt arbete handlar om jorden, världen och mig själv. Om en känsla av främmandeskap inför verkligheten, och en vilja att hitta sätt att återanknyta till den. I min uppsats berättar jag om vad jag tänkt på och gjort i min process. Tänk om vår plats som människor på jorden var en annan? Tänk om vi var mindre, tänk om andra, icke-mänskliga saker var större? Eller tänk om vi var mer eller mindre än människor, eller andra saker mer människo-lika än vad vi ser? Jag har i mitt projekt velat återanknyta till mitt ”barndoms-jag” och de ”jag” som jag varit genom åren, som ett sätt att öva på perspektivskiftena och förmågan att föreställa mig alternativa verkligheter som jag haft och mist under vägen. Min metod för att praktiskt omförhandla verkligheten varit att jobba intuitivt, lekfullt, med olika aspekter av mitt barnasinne. Jag har utgått från idén om att när min perception av verkligheten varit annorlunda, som när jag var barn, har den ändå varit lika mycket verklighet som den jag uppfattar nu. Att återanknyta till den är att förändra, eller förlänga, min nuvarande verklighetsbild.

Hundar anses vara det första domesticerade husdjuret men behoven för hundraser med specifika arbetsuppgifter har kraftigt förändrats. Oavsett tidigare ursprung hålls de flesta hundar idag som sällskapshundar och egenskaper som exempelvis vakt- och vallhundar uppvisar går inte alltid hand i hand med kraven på den moderna sällskapshunden. För att möta samhällets krav behöver hundarna i första hand vara trygga, lätthanterliga och lätta att träna men trots detta ligger fokus inom aveln ofta på exteriör och de ursprungliga egenskaperna kvarstår. För att möta de nya behoven blir det istället intressant att titta på andra genetiskt betingade egenskaper och i den här studien avser frågeställningen lekbeteenden och dess eventuella samband med hur väl hundar presterar på nationella lydnadsprov. Frågan undersöktes genom tre hypoteser som avser hundar som uppvisar högre poäng på Beteende- och personlighetsbeskrivning H1 ) för lek med egen leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med egen leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning, H2 ) för lek med ny leksak presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för lek med ny leksak på Beteende- och personlighetsbeskrivning och H3 ) för dragkampsintresse presterar i genomsnitt högre poäng på nationella lydnadsprov än hundar som uppvisar lägre poäng för dragkampsintresse på Beteende- och personlighetsbeskrivning. Genom datainsamling för fyra raser; rhodesian ridgeback, dvärgschnauzer, mellanpudel och cocker spaniel avseende enskilda poäng för tre olika typer av lekbeenden under standardiserad beteende- och personlighetsbeskrivning samt medelpoäng för nationella lydnadsprov har frågan undersökts med Pearson´s korrelationstest. Resultatet visar positivt samband för H2 ) med en signifikans på 0,04 (P<0,05) och en korrelationskoefficient där r = 0,21. Resultaten i den här studien stödjer delvis tidigare studier som visar att lekfullhet ger en bättre förutsättning för inlärningsförmåga och tävlingsprestation, så även på nationella lydnadsprov. Verktygen för att möta de nya behoven av en modern sällskapshund finns tillgängliga genom beteendebeskrivningar men prioriteringar i aveln måste ses över och nyttan med verktygen måste synliggöras ännu mer. Lekfullhet bör vara en parameter att ta hänsyn till i tilltänkta avelskombinationer både för att gynna populationen i stort men också för att stärka djurvälfärden på individnivå. / Dogs are considered the first domesticated animal but the need for dog breeds with specific working traits has changed dramatically. Regardless of their previous origins, most dogs today are kept as pure companion dogs and hereditary characteristics such as for guarding or herding do not always match with the requirements of the modern companion dog. In order to meet society's demands, the dogs should be safe, easy to handle and easy to train. Despite this, the focus in breeding is often on the appearance and the original behavioural characteristics have remained. In order to meet the new requirements, we need to look at other genetically determined characteristics such as play behavioural and personality. In this study the question concerns specifically play behavior and whether there is a positive correlation between playfulness and how well dogs perform in national obedience tests. The question is investigated through three hypotheses concerning dogs that exhibit higher scores for 1 ) play with their own toy 2 ) play with a new toy 3) tug of war interest. Data was collected from a national database for four breeds, rhodesian ridgebacks, miniature schnauzers, medium sized poodles and cocker spaniels. Individual scores for three different types of play behaviour under standardized Behaviour and Personality Assessment were correlated with average scores for national obedience tests, using Pearson's correlation tests. The result showed there was a significant positive correlation (r=0,21, P<0,05) between playing with a new toy and obedience. Playing with their own toy and tug-of-war was not significantly correlated with obedience. The results of this study thus partially support previous studies that characteristics such as playfulness provide better conditions for learning ability and performance on national obedience tests. The tools to meet the new requirements of a modern companion dog are available through Behaviour and Personality Assessment but priorities in breeding must be reviewed and the utility of the tools must be made even more visible. Playfulness should be a characteristic to take into account when considering a breeding combination, both to benefit the population and the society at large but also to strengthen animal welfare on an individual level.

I denna artikel undersöker författarna hur lekfullhet och humor kan användas i en animation för att uppmärksamma miljöfrågor, med syftet att uppmuntra publiken till engagemang och diskussion. Teman som tas upp i artikeln är symbolism och hur det kan användas för att skapa en djupare mening med gestaltningar, olika metoder som uppmuntrar till kreativt arbete, samt de olika källor som undersökningen har baserats på. Undersökningen fokuserar på miljöförstöring i Östersjön, och hur försurning av havet kan gestaltas. Den resulterande gestaltningen som gjorts i samband med undersökningen är en stop-motion inspirerad animation målad i akvarell. / In this article, the authors explore how playfulness and humour can be used in animation to draw attention to environmental issues, with the aim of encouraging audience engagement and discussion. Themes addressed in the paper include symbolism and how it can be used to create deeper meaning in illustrations, different methods that encourage creative work, and the different sources on which the research was based. The research focuses on environmental degradation in the Baltic Sea, and how the acidification of the sea can be portrayed. The resulting artwork made in connection with the research is a stop-motion inspired animation painted in watercolour.