Detta arbete undersöker hur en djupare förståelse för rytm kan utveckla min förmåga som pianist.   Metoden jag använder mig av är att praktisera olika rytmläsningsövningar under lärarhandledning samt att praktisera rytm prima vista på olika nivåer. Under projektets gång hade jag lektioner för lektor Aaron Sunstein med fokus på rytmläsning. Vi träffades en gång i veckan. Jag utformade en metodik för att ta mig an svåra rytmiska figurer. Rytmiskt utmanande partier från min pianorepertoar identifierades och övades med utgång från den metodik jag utvecklat för rytmläsningsövningarna. Dessa partier spelades sedan in.  En kvalitativ intervju genomfördes med Aaron Sunstein. Arbetet resulterade i en förbättrad rytmläsningsförmåga, en djupare förståelse för rytm som koncept samt nya metoder för att vidare kunna utveckla min rytmiska förmåga. Det framkom att min rytmiska förmåga gynnas av att spela i ensembler, och att öva ovanliga rytmer genom en tydlig uppfattning av underdelar och övning med stadig puls.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ”verklighet”, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner. Syftet med uppsatsen är att synligöra rytmen och rytmikens teoretiska utbredning och funktion i skolans kursplaner. Teorin för studien metod bygger på Hans-Georg Gadamers hermeneutiska synsätt om tolkning av text, samt Michel Foucault tankar om diskursanalys.

Timing och sväng är begrepp som återkommit frekvent i min musikutbildning. Min upplevelse är att ämnet är viktigt, men att det samtidigt saknas forskning på området. Studien syftar till att få en djupare insikt i hur pianopedagoger definierar begreppen timing och sväng samt hur de ser på undervisning när det gäller dessa. Jag är intresserad av att hitta didaktiska redskap och metoder för att på ett konkret sätt kunna tillämpa timing och sväng i pianoundervisningen. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervju-form där jag intervjuade fyra pianopedagoger, med inriktning jazz, verksamma på olika musikhögskolor och konservatorier. Resultatet visar, enligt respondenternas tolkning, att timing och sväng spelar en viktig roll i musiken i stort. För att komma åt detta i pianoundervisningen presenteras olika redskap. Viktiga aspekter för att spela svängigt pianospel är exempelvis kopplingen till kroppen, dynamik och underdelningar. Resultatet visar också att timing och sväng handlar om att göra musiken levande.

<p>Bilaga 1 CD</p>

<p>Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.</p><p>This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.</p>

<p>The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.</p>

The aim of this study is to contribute to a better understanding of the syllable as an alternative to the phoneme at the basic reading and writing. This report is based on a qualitative analysis of Håkanstorp school´s approach to the basic reading and writing in class. Their approach to reading and writing is controversial, as it is based on the syllable instead of the phoneme, as usual in the traditional reading and writing. The education result, I have found, is that the syllable leads to a very clear and structured working procedure, which ultimately leads to class teachers being able to work from a diagnostic approach. This structure, with many parts of the course helps educators to clearly follow what level students are at. From this teachers clearly see the differences that should be acknowledged and steps that may need to be taken to move on, educators say themselves that this approach provides an educational security. From my theoretical studies, I have concluded, that the syllable is a natural entity included in the spoken language. At student level, recognition of the syllable unit leads to a natural link from the spoken language to the written language - in which students themselves are developing their phonological awareness.

Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse. This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lärare i idrott och hälsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i årskurs 6 utifrån dessa. Hur bedömer lärarna elever utifrån värdeorden ”till viss del”, ”relativt väl” och ”väl” inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11? Hur definierar lärarna begreppen takt och rytm? Vilka resurser upplever lärarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrån kunskapskraven för takt och rytm? Metod En film producerades där två elevers kunskaper och färdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslärare fick sedan titta på filmen och bedöma eleverna utifrån värdeorden ”till viss del”, ”relativt väl” och ”väl” i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslärare för att få en inblick i hur de använde värdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka på undervisningen och bedömningen. Resultat Idrottslärarna hade skilda meningar både gällande vad värdeorden innebar och i bedömningen av eleverna. De hade kriterier för vad som krävdes för respektive värdeord. Det gjorde att samma elev tilldelades både det högsta och det lägsta värdeordet utifrån vad lärarna sett på filmen.  Lärarnas definition av takt och rytm som begrepp var också något som tolkades olika. Hur man definierat begreppen var något som korrelerade med hur man resonerat i bedömningen av eleverna. Vad gäller resurser så tog lärarna upp bland annat speglar, musikanläggning, danssal och rekvisita som betydelsefulla för undervisningen inom takt och rytm. Lärarna menar att goda resurser kan underlätta, men att det även går att undervisa inom takt och rytm med väldigt enkla medel. Slutsats Definition av begrepp och tolkning av värdeorden i kunskapskraven är något som skiljt sig åt mellan lärarna. Detta kan få konsekvenser när det kommer till hur likvärdig bedömningen av eleverna blir. Resurser kan underlätta men behöver inte vara en avgörande faktor för undervisningen inom takt och rytm. / Aim: The purpose of the study was to examine how newly graduated physical education teachers are working with the demands of knowledge concerning pace, rhythm and how they appraise students in year 6 on the basis of these; How do teachers judge students on the basis of the value words ”quite well”, ”relatively well” and ”well” within the demands of knowledge for pace and rhythm in Lgr 11? How do the teachers define the concepts of pace and rhythm? Which resources do the teachers think are of importance when judging on the basis of the demands of knowledge for pace and rhythm. Method: A film was produced where the knowledge and skill of two students concerning pace and rhythm, were in focus. Newly graduated physical education teachers then got to study the movie and judge the students from the value words ”ok”, ”relatively well” and ”well” within the demands of knowledge for pace and rhythm in Lgr 11? After that, interviews were carried out with all the participating teachers, in order to get an insight to how they used the value words and how they work with appraising pace and rhythm and also how they reason about which resources can affect the education and the judgment. Results: The physical education teachers had different opinions on both the definition of the value words and in appraising the students. They had individual demands on what was required for each value word. This resulted in that the same student was given both the highest and the lowest value word on the basis of what the teachers had seen in the film. The teachers definitions of pace and rhythm was also interpreted differently. How they defined the concepts was also something correlated with how they had been reasoning in appraising the students. When it came to resources, the teachers mentioned mirrors, music equipment, dancing ward and props as valuable for the education of pace and rhythm. The teachers said that resources can aid but that it still is possible to teach pace and rhythm with simple means. Conclusion: Definition of concepts and interpretation concerning the value words in the knowledge demands was differentiated between the teachers. This could result in consequences when it comes to the intention of judging the students equally. Resources can aid the education of pace and rhythm but does not have to be a decisive consideration for the education of these abilities.