I mitt projekt har jag hängivit mig åt leken. Använt dess kraft och engagemang för att bryta gränser, normer och hitta nya lekfulla arbetsmetoder.  Jag frågar mig själv, hur påverkar leken mig som designer och vilka produkter ger den upphov till? Genom lekfullhet, mat och musik vill jag skapa upplevelser som stimulerar våra sinnen och smaklökar.

Denna studies syfte var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd uppfattade musikundervisning och med ett särskilt fokus på sånginlärning. Frågeställningarna var hur elever beskrev det som de brukade göra på musiklektionerna, hur eleverna uppfattade sin inlärningsmiljö och hur eleverna uppfattade sin sånginlärning. Eleverna var 10-11 år. Elevernas huvudsakliga aktiviteter under musiklektionerna var sång, dans och instrumentalspelande. Medan fria val av musikaktiviteter upplevdes som positivt, upplevdes brist på koncentration som negativt. Svaren visade även betydelsen av lyssning och upprepad övning, utifrån såväl skriven text som i form av härmning av framförd text. I resultatet framkom det att sjunga tillsammans med hela klassen medförde en risk att höras om inte samtliga sjöng med. Det kunde i sin tur medföra en känsla av obehag och resultera i en ovilja att delta i den gemensamma sången. Även den egna rösten upplevdes som främmande. Lite oväntat fanns en skillnad mellan flickor och pojkar i de redovisade svaren. Skillnaden framkom hos både flickor och pojkar, men i olika moment.

No description available.

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik.

Denna avhandling undersöker de rytmiska dimensionerna av filmklippning och hur man som filmklippare kan finna extern inspiration internt. Som en utveckling av mitt estetiska sökande och ur någon slags vilja att fördjupa mitt hantverkskunnande har jag kommit att intressera mig för rytmens inverkan på arbetet inom film/video-redigering. Mer precist rytmens inverkan på medial kommunikation och dess förmedling av känslor och inlevelse. Jag har tidigare intresserat mig för audiovisuell synkronisering, hur den temporala kopplingen mellan ljud och bild påverkar åskådares ögonrörelser, om man kan påvisa att ögonrörelser förändras då man förändrar synken mellan ljud och bild (Carlgren, S. 2013). Att därifrån vidare utforska de tidsbundna aspekterna av mitt arbete genom rytm känns som ett konstruktivt steg. Med rytm  inom filmklippning som utgångspunkt kommer arbetet flyta över in i angränsande områden som jag finner intressanta, inlevelse, kommunikation, empati, rörelse, audiovisualitet och musik. För att göra mig själv delaktig i denna process har jag under det gångna året testat att ta danslektioner och börjat spela trummor.   Det kommer inte bli någon heltäckande fördjupning utan jag vill hellre redogöra för min ståndpunkt, mitt utgångsläge, presentera research och bidra med inspiration. Så ambitionen är inte att redovisa för precis alla sätt hur rytm används inom film utan snarare påvisa hur otroligt ymnigt det används inom film, hur det genomsyrar så många aspekter av klippningsarbetet. Undersöka rytmen som en bärvåg för informationsöverföring. Rytm som ett sätt att kommunicera i sig självt. Ett sätt att sekvensera eller organisera tid. Ett sätt att skapa gemenskap. Göra tid synligt.

<p>Abstract</p><p>The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities.</p><p>Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember.</p><p>Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music.</p><p>One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn.</p><p>Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.</p>

Abstract The Government´s guidelines found in the curriculum for pre-schools, recommend that music should be an important resource for children. To stimulate children´s language is also an important part of this curriculum. It is every teacher`s proffessional duty to ensure that these guidelines are followed. Language is of unparallel importance in assisting an individual to grow and to function within a society. In my work about music and languages in pre-school the purpose is to investigate how the studied teachers use music to stimulate of children`s developmt in language. An interesting aspect of the study is also the teacher`s own interest in music, as this can affect how the teacher works with music within pre-school activities. Four pre-school teachers at the same pre – school, whom all work with children aged three to five years old, were interviewed. The interviews were structured on questions about music and languages in regards to the children in pre-school, and the responses of those interviewed were recorded on cassette.The investigation shows that all the teacher`s use music more or less daily within the activities in the pre-school, and they feel that music stimulates language development, first and foremost when it comes to nursery rhymes, as the rhytm in these make it easier to learn and remember. Two of the selected teachers who work at the same department use music several times each day in some way, while the other selected teachers who work in another department sing each day with the children, but they focus more on the language itself than on music. One of the teachers works with music to order to develop language skills, and also other things, through planned work with music as the central medium. She is also the one who has the deepest knowledge and experience of music. The other teachers in my survey did not as much have a plan in the work with music to further language development but saw music as a beneficial method to be used with other methods. My research discovered that the teachers saw music to be fun way to learn that this in turn influenced children to feel the same and to learn. When it is fun to learn the teachers felt that the children found it easier to learn. Keywords: music with children, languagedevelopment, rhytm, teachers influence.

I bakgrundskapitlet presenteras den litteratur och forskning som står till grund för denna studie vilket innefattar forskning om musikens påverkan på människor, teorier kring rytm och hur den upplevs, samt hur musik fungerar i kontexten av dataspel. Arbetet är en undersökning vars syfte var att studera vilken påverkan musikalisk rytm har på spelares handlingar i spelmiljöer. En artefakt bestående av ett dataspel och ett musikstycke utvecklades som användes vid undersökningen. Data samlades in från testdeltagare i form av intervjusvar, samt loggad data från spelsessioner. Resultatet från undersökningarna visade att rytm verkade ha förmågan att till varierande grad påverka spelares handlingar. Denna påverkan manifesterade sig olika från person till person då upplevelser av rytmer är subjektiva, och vissa spelare medvetet lät sina handlingar påverkas av rytmen. Det fanns svårigheter med att dra konkreta slutsatser då studien var mycket begränsad. Ytterligare studier inom ämnet krävs för att kunna dra starkare slutsatser som kan appliceras på en mer generell population.

This essay explores the connection between rhythm and imagery in three poems by Tomas Tranströmer. The poems are: “Ostinato”, “Alkaiskt” and “Preludium”. In the essay, an analysis of rhythm is combined with an analysis of imagery. The rhythmic analysis focuses on concepts like “verse”, “phrase” and “stressed” and “unstressed” syllables. The analysis of imagery focuses on such concepts as “simile”, “metaphor” and “symbol”. The essay uses these concepts to explore the connections between rhythm and imagery in the poems. The result of the research is that there are several ways in which rhythm and imagery interact in the three poems. They interact, for example, through a correspondence between rhythmic repetition and imagery of endless movement. The study ends by recommending that future analysis of Tranströmer's poetry should pay closer attention to the way that rhythm is used in his poems and the way it effects their meaning.

Syftet med litteraturstudien är att belysa om musik och rytm kan användas i den tidiga språkinlärningen för att utveckla elevers fonologiska medvetenhet, läsförmåga och litteracitet. Då läsning är en av grunderna till elevers akademiska framgång är det viktigt att hitta funktionella verktyg för att utveckla deras språkliga förmågor så tidigt som möjligt. Litteraturstudien undersöker hur musik och rytm relaterar till tre huvuddelar i elevers språkinlärning. De huvuddelar som undersöks är hur rytm påverkar den fonologiska medvetenheten, hur musik påverkar läsförmågan och hur musik och rytm påverkar litteraciteten. Studien har baserats på tio vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats som undersöker olika former av rytm- och musikanvändning vid den tidiga språkutvecklingen. Den valda forskningen har mestadels genomförts i USA och Europa, men även i andra delar av världen. I resultatet framgick att rytmen och musiken har en positiv inverkan på elevers fonologiska medvetenhet samt deras läsförmåga. Däremot har rytmen och musiken ingen påverkan på elevers litteracitet. Forskningen gav skilda resultat kring vilka delar av läsförmågan som påverkas av rytm och musik. Slutsatsen som dras är att olika delar av läsförmågan påverkas av olika delar av musiken och rytmen. Det råder en enighet bland forskningarna att den fonologiska medvetenheten påverkas positivt av rytmiska förmågor. Slutsatsen av litteraturstudien tyder på att rytm med fördel kan användas i den tidiga språkundervisningen, då den har en positiv påverkan på elevers fonologiska medvetenhet och läsförmåga, men elevers litteracitet påverkas inte nämnvärt av rytmen eller musiken.