I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta? Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv. Det är förskollärarnas upplevelser som är det viktiga och därför måste vi som forskare försöka bortse från vår förförståelse om detta fenomen. Det framkommer i resultatet att barns spontana musicerande är något positivt och att barn spontant musicerar när de känner glädje men också trygghet. Förskollärarnas roll i detta är att uppmuntra och inspirera barnen bland annat genom att ha en positiv inställning till musik samt att själva musicera.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

I detta självständiga arbete undersöks hur polyrytmik kan användas i en populärmusikalisk kontext. Syftet med den här studien är att undersöka hur polyrytmik kan användas som grund för att skapa poplåtar. I inledningen presenteras ett antal exempel på hur polyrytmik förekommer i olika genrer. Metal och Jazz tas upp som exempel på musikaliskt avancerade genrer där polyrytmik är vanligt förekommande. Vidare problematiseras hur polyrytmen 4:3 fått ett stort genomslag i populärmusiken, medan andra polyrytmer ignoreras. I metodavsnittet redogörs för hur samplingar och programmerad musik användes i arbetet för att behålla fokus på det rytmiska. Resultatet av denna studie är den klingande delen av det här arbetet som består av sex stycken/låtar av popkaraktär som var och en bygger på en unik polyrytm. Två låtar innehåller sång och text, resterande är instrumentala stycken. Reflektioner som framkommer av resultatet är bland annat hur tempon påverkar om en polyrytm upplevs som musikalisk eller inte. / In this study polyrhythms are examined as a way of writing pop songs. The purpose of the study is to research how polyrhythms can be used to create music productions in the context of popular music. As an introduction a few examples are given as to how polyrhythms appear in different genres of music. Metal and Jazz are both examples of musically advanced genres which are known to use polyrhythms. The Polyrhythm 4:3 is presented as the most common polyrhythm appearing in pop music, while other polyrhythms are left unused. In the Method chapter the use of sampling and music programming in this study is described, and why this was the preferred method over live musicians and acoustic recordings. The result of this study is the sounding material i.e. the pieces of music that was created as a part of this thesis. A total of six songs were written, two songs include vocals and lyrics while the remaining four are instrumental tracks. Important reflections include the aspect of tempo, and how it changes whether polyrhythms are perceived as musical or understandable, in my opinion.

Syftet med arbetet är att undersöka pianolärares arbetssätt beträffande puls, takt och rytm i sin undervisning samt att undersöka eventuella samband mellan dessa arbetssätt, lärarens genrebakgrund och undervisningens sociala organiseringsform. Den litteratur som presenteras i områdesorienteringen inkluderar förslag på arbetssätt som kan användas i instrumentalundervisning för att arbeta med dessa aspekter. Som metod för studien har en webbenkät skickats ut, där frågorna om arbetsmetoder utgår från de metoder som presenteras i områdesorienteringen. I resultatet redovisas analyserna av svaren på enkätfrågorna, som sammanlagt 30 respondenter besvarade. Generellt sett används de föreslagna arbetssätten i låg utsträckning. Ett samband mellan social organiseringsform och arbetet med puls upptäcktes, som visar att lärare med individuell undervisning enligt föreliggande studie arbetar med puls i högre utsträckning än de lärare vars elever får både individuell undervisning och gruppundervisning. I diskussionen lyfts sex teman, Puls, Takt, Rytm, Pianolärares arbete med puls, takt och rytm, Social organiseringsform samt Genre, i relation till tidigare nämnd litteratur. / The purpose of this study is to examine how piano teachers in Sweden work with pulse, meter and rhythm when they teach, and to discover possible correlations between this work and the teacher’s main genre and the form of the lessons (individual or group). The literature that is presented in the background chapter includes suggestions for methods that can be used in the instrumental lessons to work with these aspects. A web survey was used as s a method for the study. The survey questions asked reflect the teaching methods presented in the literature review. The results section shows the analysis of responses to the survey, which was answered by 30 respondents. Generally speaking, the suggested methods are not being much used. A correlation between the form of the lessons and the work with pulse was discovered, which shows that teachers with individual lessons according to this study work more with pulse than teachers whose students receive both individual and group lessons. In the discussion section the following six themes are lifted in relation to previously presented literature: Pulse, Meter, Rhythm, Piano teacher’s work with pulse, meter and rhythm, Social form of the lesson and genre.

Syftet med den här uppsatsen är att redovisa vad den tidigare forskningen kommit fram till gällande filmklippningens gestaltningsmetoder samt att undersöka hur dessa används i fem olika filmscener. Metoden är en litteraturstudie och filmanalys. De valda gestaltningsmetoderna är kontinuitet, diskontinuitet, kollision, sammanlänkning och emotionell rytm. Gestaltningsmetoderna är valda utifrån Smiths tidigare forskning om kontinuitet, Kleckers tidigare forskning om diskontinuitet och Pearlmans tidigare forskning om kollision, sammanlänkning och rytm. Undersökningens fokus är kring gestaltningsmetodernas expressiva dimensioner. Utifrån denna undersökning går det att fördjupa sina kunskaper inom filmklippning som gestaltningsmetod.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och isfall hur parallellklippning bidrar till att skapa spänning i filmen The Dark Knight (2008). Tre scener som visar på tre olika stadier av spänning har analyserats för att se vilken påverkan parallellklippningen har för att skapa spänning samt hur dessa parallella handlingar binds ihop och om det finns någon primär handling. Med hjälp av Moritz Lehne och Stefan Koelsch undersökning om spänningens komponenter samt valda klipptekniker undersöks vilken påverkan parallellklippningen har för att skapa spänning. David Bordwell och Kristin Thompson teori om fyra dimensioner av klippning används för att undersöka hur de parallella handlingarna binds ihop. För att svara på om det finns någon primär handling används ett tidslinjediagram över parallellklippningen i scenerna. Resultatet av undersökningen visar att parallellklippningen har bidragit till att skapa spänning i The Dark Knight men är endast en faktor av flera som bygger spänning. Genom att kombinera parallellklippning med dramatisk betoning och rytm skapas spänning. De parallella handlingarna binds ihop genom att fokusområdet bibehålls över klippet vilket skapar ett flyt i bildflödet. De primära handlingarna i scenerna visas genom den frekventa återkopplingen till just denna handling.

I det här arbetet har jag undersökt melodiernas kvalitet och vilka byggstenar som ligger till grund för melodins intresse. Därför begränsade jag mig till att skriva sex ”four chords”-låtar där jag sedan bedömde och analyserade resultatet. Jag kom fram till att melodins samverkan med rytmen samt användandet av pauser är av största vikt för att melodin ska finna mitt intresse.

Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.

No description available.