Detta arbete handlar om de insikter jag fått inom polyrytmik samt de metoder jag använt mig av för att på ett så lättförståeligt sätt som möjligt lära mig att uppfatta, spela samt musikaliskt uttrycka avancerade polyrytmer och polyrytmiska överlagringar. För att utmana polyrytmikens matematiska absoluthet samt normalisera avancerad rytmik har jag skapat tio kompositioner som är byggda på polyrytmiska koncept. Min förhoppning är att inspirera andra till fortsatt musikalisk experimentering inom ämnet.

<p>Inspired by Kitaro Nishida’s concept of pure experience this thesis analyses Bergson’s concept of experience with the intention of showing how experience is related to duration and how this in turn destabilizes certain tendencies towards subjectivism that can be found in Bergson’s work. This is accomplished through a reading of Matter and memory, Creative Evolution and Introduction to metaphysics that tries to desintegrate both subject and object in favor of duration. The thesis arrives at describing the combination of duration and non-subjective and supra-individual experience as a polyrhythmic movement.</p>

Inspired by Kitaro Nishida’s concept of pure experience this thesis analyses Bergson’s concept of experience with the intention of showing how experience is related to duration and how this in turn destabilizes certain tendencies towards subjectivism that can be found in Bergson’s work. This is accomplished through a reading of Matter and memory, Creative Evolution and Introduction to metaphysics that tries to desintegrate both subject and object in favor of duration. The thesis arrives at describing the combination of duration and non-subjective and supra-individual experience as a polyrhythmic movement.

I detta självständiga arbete undersöks hur polyrytmik kan användas i en populärmusikalisk kontext. Syftet med den här studien är att undersöka hur polyrytmik kan användas som grund för att skapa poplåtar. I inledningen presenteras ett antal exempel på hur polyrytmik förekommer i olika genrer. Metal och Jazz tas upp som exempel på musikaliskt avancerade genrer där polyrytmik är vanligt förekommande. Vidare problematiseras hur polyrytmen 4:3 fått ett stort genomslag i populärmusiken, medan andra polyrytmer ignoreras. I metodavsnittet redogörs för hur samplingar och programmerad musik användes i arbetet för att behålla fokus på det rytmiska. Resultatet av denna studie är den klingande delen av det här arbetet som består av sex stycken/låtar av popkaraktär som var och en bygger på en unik polyrytm. Två låtar innehåller sång och text, resterande är instrumentala stycken. Reflektioner som framkommer av resultatet är bland annat hur tempon påverkar om en polyrytm upplevs som musikalisk eller inte. / In this study polyrhythms are examined as a way of writing pop songs. The purpose of the study is to research how polyrhythms can be used to create music productions in the context of popular music. As an introduction a few examples are given as to how polyrhythms appear in different genres of music. Metal and Jazz are both examples of musically advanced genres which are known to use polyrhythms. The Polyrhythm 4:3 is presented as the most common polyrhythm appearing in pop music, while other polyrhythms are left unused. In the Method chapter the use of sampling and music programming in this study is described, and why this was the preferred method over live musicians and acoustic recordings. The result of this study is the sounding material i.e. the pieces of music that was created as a part of this thesis. A total of six songs were written, two songs include vocals and lyrics while the remaining four are instrumental tracks. Important reflections include the aspect of tempo, and how it changes whether polyrhythms are perceived as musical or understandable, in my opinion.

Denna uppsats undersöker hur gymnasieelever på estetiska programmets spetsutbildning i musik uppfattar polyrytmiska övningar i ensemble samt eventuella samband mellan polyrytmiska övningar och pulskänsla. Syftet är att få mer kunskap om gymnasieelevers uppfattningar om polyrytmik. Denna uppsats bygger på en kvalitativ studie med inspiration av aktionsforskning och har gjorts med filmade ensembleövningar där förstaårselever på gymnasiet har fått bekanta sig med det polyrytmiska förhållandet 3:4 och därefter intervjuats enskilt. Studien har använt sig av ett fenomenografiskt teoretiskt perspektiv och visar att polyrytmik uppfattas på olika sätt, men att ett renodlat rytmiskt fokus kan stärka rytmisk förståelse, pulskänsla samt i vissa fall samspel. Den visar också i enlighet med tidigare forskning att en binär underdelning är det vanligaste sättet att uppfatta ett polyrytmiskt förhållande. Vidare forskning skulle kunna göras på referensrytmer och specifika instrumentgruppers uppfattningar om polyrytmik för att ge mer kunskap om hur pulskänsla och polyrytmik uppfattas. / This thesis investigates how polyrhythmic practice within music ensemble in cutting edge education in upper secondary school is perceived. It also investigates the connection between rhythmic stability and polyrhythmic studies. The purpose is to get more knowledge about music students’ perception of polyrythmic practice in music ensemble. The research subjects got acquainted with the polyrhythmic ratio of 3:4. The data which consisted of film and one to one interviews with two ensembles was done in a small-scale quality analysis through a fenomenographic theory method. It showed that polyrhythms are perceived in many ways, but that a rhythmic focus can enhance the understanding of complex rhythms, pulse feel and, in some cases, musical interplay. The study confirmed previous research that binary subdivision is the most common way to perceive pulse within polyrhythmic ratios. Further research could be done on reference rhythms and specific instrumentalists’ perception of polyrhythms to further investigate how the sense of pulse and polyrythmic understanding is perceived.

Denna studie undersöker olika semiotiska resurser, teckensystem och tecken på lärande som visat sig i mitt övande på polyrytmik med stöd av det designteoretiska perspektivet. Övningen har haft sin utgångspunkt i två olika metodböcker; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music av Rafael Reina (2015) och The Reference Rhythm Method av Mulle Holmqvist (2010). I Rafael Reinas bok lär författaren ut grunderna inom det indiska tala-systemet, som är en del av den sydindiska klassiska musiken. Mulle Holmqvists metod går ut på att lära sig polyrytmik genom att först lära sig en enklare rytm, som påminner om den önskade polyrytmen, för att sedan jämna ut slagen tills det uppstår en polyrytm. Genom att följa min egen lärprocess med hjälp av loggbok och videoinspelningar vid användandet av dessa metodböcker, redogörs i resultatet för hur olika semiotiska resurser kommit att visa sig och hur de i sin tur synliggjort olika tecken på lärande. Exponerandet av dessa tecken på lärande och användandet av resurser har resulterat i en ökad förståelse för hur olika metoder för polyrytmik kan användas och vilka metoder som fungerat bäst för mig. / This study examines various semiotic resources and signs of learning that have manifested themselves in my practice of polyrhythms, with the support of the design theoretical perspective. Two different method books have been used in this essay; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music by Rafael Reina (2015) and The Reference Rhythm Method by Mulle Holmqvist (2010). Rafael Reina's book teaches the basics of the Indian tala-system, which is part of South Indian classical music. Mulle Holmqvist's method involves learning polyrhythms by first learning a simpler rhythm, which resembles the desired polyrhythm, and then level out the beats until a polyrhythm occurs. By following my own learning process with the help of a notebook and video recordings, whilst using these method books, it is shown in the results how different semiotic resources is discovered and how they affect different signs of learning. Exposing these signs of learning and the use of resources has resulted in a greater understanding of how different methods of polyrhythms can be used and which methods have worked best for me.