Andelen förskolebarn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn är det viktigt att fortsätta utveckla sitt första språk, modersmålet, samtidigt som de lär sig svenska. Forskning visar att det är i förskoleåldern de bästa förutsättningarna för att utveckla tvåspråkighet och lägga grunden till läs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvåspråkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska språket utan också i sitt första språk. Eftersom det inte sker någon undervisning i förskolan kallas det ”stöd”, stöd i modersmålet eller modersmålsstöd istället för modersmålsundervisning. På samma sätt benämns det modersmålstränare istället för modersmålslärare. Syftet med studien är att undersöka vilka materiella och sociala resurser förskolepersonal, modersmålstränare och föräldrar använder enskilt eller tillsammans för att stödja barns modersmål. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med tre förskollärare, två föräldrar och två modersmålslärare i en kommun i norra Sverige. Resultaten visar att när det gäller resurser är de likadana för alla personer för förskolepersonal, för föräldrar och modersmålstränare. Det är motivationen hos de inblandade som gör att dessa resurser används olika för att medverka till modersmålsutveckling. Likaså visar studien att den mest avgörande faktorn för utveckling av barnens tvåspråkighet är det sociala kapitalet. Att det finns folk runtomkring barnen som pratar deras modersmål, förälder, farförälder, vänner, modersmålstränare och förskolepersonal som stimulerar och uppmuntra användning av två språk och får det till någonting naturligt.

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro. Detta kan leda till att barnet har stora problem med att anpassa sig till skolans krav. Syftet med den här studien är att få en ökad förståelse för hur sociala, materiella och kulturella resurser kan hjälpa elever med Aspergers syndrom att bli framgångsrika i sina studier. Studien undersöker elevers, föräldrars och lärares roll i detta. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det framkommer i analysen hur viktigt det är med engagerade föräldrar. Ett exempel var föräldrar som efter att barnet fått sin diagnos bestämde hur de skulle hantera diagnosen för att barnet skulle få ett så bra liv som möjligt. I intervjuerna betonas också hur viktigt lärarnas engagemang är för framgång. Likaså visar studien att materiella resurser i elevens vardag kan underlätta för framgång i studierna. Exempel på sådana är datorer, läsplattor, inläst skolmaterial och tillgänglig lokal för tystnad i skolmiljön. Tydlighet och struktur är något som eleverna i studien efterfrågar. Samarbetet mellan hem och skola betonar både föräldrar, elever och lärare som A och O för elevens studier och framgång.

Denna studie undersöker olika semiotiska resurser, teckensystem och tecken på lärande som visat sig i mitt övande på polyrytmik med stöd av det designteoretiska perspektivet. Övningen har haft sin utgångspunkt i två olika metodböcker; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music av Rafael Reina (2015) och The Reference Rhythm Method av Mulle Holmqvist (2010). I Rafael Reinas bok lär författaren ut grunderna inom det indiska tala-systemet, som är en del av den sydindiska klassiska musiken. Mulle Holmqvists metod går ut på att lära sig polyrytmik genom att först lära sig en enklare rytm, som påminner om den önskade polyrytmen, för att sedan jämna ut slagen tills det uppstår en polyrytm. Genom att följa min egen lärprocess med hjälp av loggbok och videoinspelningar vid användandet av dessa metodböcker, redogörs i resultatet för hur olika semiotiska resurser kommit att visa sig och hur de i sin tur synliggjort olika tecken på lärande. Exponerandet av dessa tecken på lärande och användandet av resurser har resulterat i en ökad förståelse för hur olika metoder för polyrytmik kan användas och vilka metoder som fungerat bäst för mig. / This study examines various semiotic resources and signs of learning that have manifested themselves in my practice of polyrhythms, with the support of the design theoretical perspective. Two different method books have been used in this essay; Applying Karnatic Rhythmical Techniques to Western Music by Rafael Reina (2015) and The Reference Rhythm Method by Mulle Holmqvist (2010). Rafael Reina's book teaches the basics of the Indian tala-system, which is part of South Indian classical music. Mulle Holmqvist's method involves learning polyrhythms by first learning a simpler rhythm, which resembles the desired polyrhythm, and then level out the beats until a polyrhythm occurs. By following my own learning process with the help of a notebook and video recordings, whilst using these method books, it is shown in the results how different semiotic resources is discovered and how they affect different signs of learning. Exposing these signs of learning and the use of resources has resulted in a greater understanding of how different methods of polyrhythms can be used and which methods have worked best for me.

Big Data analytics är en fascinerande process som lyfter fram möjligheten att utvinna djupgående insikter och dra slutsatser från omfattande datamängder, och dess tillämpningsområden sträcker sig över flera branscher och områden inklusive köksbranschen och marknadsföring som denna studie fokuserar på. Utmaningen att dra nytta av Big Data analytics för att förstå konsumentbeteenden och preferenser kan dock vara betydande, men när företag tillhandahåller de rätta resurserna, kan de på ett effektivt sätt optimera sina marknadsföringsstrategier. Denna studie syftade till att utforska vilka specifika kompetenser och förmågor företag behöver för att framgångsrikt hantera stora datamängder, samt hur Big Data analytics kan bidra till en effektivare marknadsföring inom köksbranschen. Genom att använda en induktiv forskningsansats och genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra företag inom den svenska köksbranschen, kopplades svaren till ett teoretiskt ramverk för att analysera datan och identifiera kompetenser, förmågor och effekter inom Big Data analytics. Resultaten visade på vikten av olika kompetenser såsom teknisk kunskap, datavisualisering, machine learning, marknadsföringskunskaper, kreativt tänkande, ledarskap och kommunikation för att uppnå framgång inom Big Data analytics. Studien betonade också den avgörande betydelsen av att samla in högkvalitativ data, integrera verktyg och använda insikterna för att optimera marknadsföringsstrategier inom köksbranschen. Som förslag till framtida forskning framhåller denna studie behovet av att undersöka organisatoriska och kulturella faktorer som påverkar potentialen inom Big Data analytics. Det föreslås även att framtida forskning bör utforska andra branscher och deras specifika behov när det gäller Big Data analytics, vilket kan bredda förståelsen inom detta område. Nyckelord: Big Data analytics, effektivare marknadsföring, kompetenser, Big Data analytics förmågor, dynamiska förmågor, marknadsrelaterade förmågor, materiella resurser, immateriella resurser, mänskliga förmågor / Summary Big Data analytics is a fascinating process that highlights the ability to extract profound insights and draw conclusions from large amounts of data. Its applications span across various industries and domains, including the kitchen industry and marketing, which this study focuses on. However, harnessing the power of Big Data analytics to understand consumer behavior and preferences can be challenging. Nevertheless, when companies provide the right resources, they can effectively optimize their marketing strategies. This study aimed to explore the specific competencies and skills that companies need to successfully handle large volumes of data, as well as how Big Data analytics can contribute to more efficient marketing in the kitchen industry. Employing an inductive research approach and conducting semi-structured interviews with four companies in the Swedish kitchen industry, the findings were linked to a theoretical framework to analyze the data and identify competencies, skills, and effects within Big Data analytics. The results underscored the importance of various competencies such as technical knowledge, data visualization, machine learning, marketing expertise, creative thinking, leadership, and communication in achieving success in Big Data analytics. The study also emphasized the crucial significance of collecting high-quality data, integrating tools, and utilizing insights to optimize marketing strategies within the kitchen industry. As a suggestion for future research, this study highlights the need to examine organizational and cultural factors that impact the potential of Big Data analytics. Additionally, it is proposed that future research should explore other industries and their specific requirements regarding Big Data analytics, thereby broadening the understanding in this field.