Syftet med studien var att belysa hur förskollärare beskriver hur barn ges möjlighet att möta musik i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare har genomförts på sex olika förskolor, för att fördjupa kunskapen om musikens funktion för förskolebarns utveckling samt förskollärares förhållningssätt kring barns spontana musikintressen. Resultatet visar att samtliga förskollärare i grunden hade en positiv relation till musik och var medvetna om musikens betydelse för barns utveckling. Å andra sidan visade det sig att flera av förskollärarna saknade medvetenhet om barns spontana musicerande och i stället lade fokus på den inplanerade verksamheten.

BAKGRUND: Vi har valt undersökningsområde utifrån vårt intresse att finnapå vilket sätt barnen använder sig av matematiken inom vårinriktning och utbildning. Att matematiken är en viktig del är viredan införstådda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av användandet av matematiken bland barnen. Detär i den fria leken som barnen får en möjlighet att använda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vår studie är att undersöka om och i så fall vilkenmatematik som förekommer i barns spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har använt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vårt syfte. Undersökningen hargenomförts inom två olika åldersgrupper en 1-3 årsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De områden som vår undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och Matematisktspråk.

Denna studie har kvalitativt undersökt följande syfte: (1) att undersöka frivilligt- och spontant visualiseringsanvändande hos styrketränande män utifrån faktorerna; var/när visualiseringen sker, vad visualiseringen innehåller, varför visualisering används, hur visualiseringen används och vilken upplevd effekt visualiseringen ger. I studien deltog 10 styrketränande män som var 19-26 år gamla. Individuella profilen för visualiseringsupplevelser i idrott (eng; Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) modifierades och användes för att besvara studiens syfte.  Det fanns både skillnader och likheter i när, vad, varför, hur och effekten av visualiseringen upplevdes och användes. Resultaten visade att det frivilliga visualiseringsanvändandet var störst innan träning, den frivilliga visualiseringen återfanns även i sammanhang under och efter men inte i lika stor grad. Den spontana visualiseringen var svår för deltagarna att medvetenhetsgöra och därför svårt att dra slutsatser ifrån. Innan träning var det främst fokus på motivation men även teknik och dessa kombinerades. Under träning verkade huvudfokus ligga främst på teknik. Efter träning låg huvudfokus på att analysera träningen som varit. Innan och under träning var individernas upplevda effekt positiva och de upplevde främst ökad motivation. Efter träning upplevdes teknikförbättringar som effekt. Den spontana visualiseringen visade sig inte ge några speciella effekter. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. / This study has qualitatively examined the following purpose: (1) to examine voluntary- and spontaneous imagery use in strength training men based on the factors where/when the imagery is done, what the imagery contains, why imagery is used, how the imagery is used and the perceived effect of the imagery. Ten strength training men participated, they were between 19-26 years old. The Individual profile of imagery experiences in sport (IPIES; Weibull, 2008) was modified and used to achieve the purpose of the study. There were both similarities and differences in when, what, why, how and the effect of the imagery use. The results showed that the voluntary imagery use was highest before training, it was found in context, during and after also but not to the same degree. The spontaneous imagery was difficult for participants to make conscious and therefore difficult to draw conclusions from. Before training was mainly focused on motivation but also technique and these were combined. During training, the main focus seemed to be on main technique. After training was the main focus on analyzing the training has been. Before and during exercise were the individuals' perceived effect positive and they experienced primarily increased motivation. After training experienced technical improvement effect. The spontaneous imagery proved to give no special effects. The results have been discussed in relation to former research.

Inledning Tidigare forskning beskriver relationer mellan planering och undervisning samt relationen mellan matematik och undervisning i förskolan. Dessutom finns tidigare forskning om endast undervisning. Som förskollärare kan det innebära att relationen mellan alla tre begreppen undervisning, matematik och planering behöver hanteras. Därför kommer den här studien att belysa förskollärares resonemang om undervisning, matematik och planering i relation till varandra. Syfte Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring begreppen undervisning, matematik och planering. De frågeställningar som kommer att användas i studien är; Hur resonerar förskollärare i talet om de olika kontexterna undervisning, matematik och planering? Om och i så fall hur framgår det av förskollärarnas beskrivningar att de sammanlänkat undervisning, matematik och planering till en integrerad del av förskolans vardag? Metod I studien har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden intervju. Sammanlagt har fem förskollärare fördelat på två olika förskolor intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi utgick från ett frågeformulär med tre huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för att kunna få en djupare förståelse. Under analysen av intervjumaterialet urskildes tre huvudteman som var undervisning, matematik och planering, som sedan kom att ligga till grund för resultatet. Resultat Resultatet visar att undervisning, matematik och planering förstås på olika sätt av förskollärarna. Det som är gemensamt är att både undervisning och matematik kan vara planerad eller spontan och att matematik är både konkret och innefattar ord och begrepp. Den planerade matematikundervisningen kräver flexibilitet genom anpassning utifrån barns behov och intressen, vilket kan kopplas samman med spontan undervisning. Resultatet visar även att undervisning, matematik och planering inte är integrerad i förskolan som en helhet utan beskrivs enskilt.

Studiens syfte var att utveckla kunskap om vilka föreställningar förskollärare har om platsens betydelse för undervisning. Forskningsfrågorna i studien är: Var väljer förskollärarna att bedriva undervisning? På vilka platser beskriver förskollärarna att den spontana undervisningen sker? Vilka förutsättningar för undervisning menar förskollärarna att platserna ger? Datainsamlingen har skett genom tre fokusgruppssamtal, sammanlagt har nio förskollärare deltagit i studien. För att få fram förskollärarnas föreställningar om platsens betydelse för undervisning har vi använt oss av stimulusmaterial. Resultatet i studien visar att planerad undervisning sker på bestämda platser, exempelvis på samlingsmattan. Förskollärarna i studien menar att den spontan undervisningen sker på de platser där nyfikenhet uppstår. Det framgår även i resultatet att olika platser ger barn olika upplevelser, exempelvis skapar platser utomhus fler sinnliga upplevelser. Utifrån studiens resultat är vår slutsats att förskollärarnas inställning till olika platser får inverkan för vilka platser som används vid undervisningen.

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva. De upplevde sig inte vara lika viktiga som andra människor som hade barn. Slutsats: Kvinnors upplevelser av spontan abort är individuell och varierar i stor utsträckning. Kvinnor vill ha en orsak och söker en mening med händelsen. De som upplever spontan abort som emotionellt påfrestande kan hamna i en kris och många blir påverkade under nästa graviditet. Sjuksköterskan bör individanpassa omvårdnaden och ha förståelse och stödja kvinnan i att kunna gå vidare i livet.

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra. Vi har analyserat vårt material med våra socialpsykologiska teorier, George Mead, Moira Von Wright och Johan Asplund. Resultatet från analysen visar även att en viktig del är att pedagogerna växelverkar mellan sitt eget och barnets perspektiv, att det sker en dialog mellan pedagoger och barn och att barnen i en omgivning där de bemöts av äkta gensvar stimuleras till självmedvetenhet. Sålunda är vår slutsats att montessoripedagogernas bemötande stimulerar ett mer relationsorienterat perspektiv.

Undervisningsbegreppet finns med sedan tidigare i skollagen, men när undervisningsbegreppet för förskolan kom in i skollagen innebar det att förskolan skulle erbjuda undervisning (SFS, 2010:800). Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka undervisningsbegreppet i förskolan, där studiens syfte är att synliggöra hur begreppet undervisning uppfattas av förskolans personal. Studien har med inspiration utifrån en fenomenografisk ansats och kvalitativ forskningsmetod urskilt olika beskrivningskategorier åt som är, undervisning som något spontant och undervisning som något planerat. Metoden för att genomföra arbetet och få fram data har studien använt sig av metodiken med fokusgrupper som utgör empirin.

Abstract Vårt arbete handlar om att synliggöra några förskollärares perspektiv på den likvärdiga undervisningen och hur alla barn får ta del av den oavsett vilken vistelsetid barnet har på förskolan. Detta gjorde vi genom en kvalitativ metod. Vi använde oss av semistruktuerade/halvstrukturerade intervjuer samt av tre öppna frågor för att synliggöra förskollärarnas perspektiv. Vi utgick från den fenomenologiska teorin för att genom den fenomenologiska ansatsen få syn på förskollärarnas perspektiv på fenomenet inom vårt valda område. Nyckelorden vi fick syn på när vi analyserade vår empiri var upprepning/variation, planerad/spontan undervisning och material.  Vår slutsats blev att förskollärarna ansåg att likvärdig undervisning var ett komplicerat begrepp. Det blev en ögonöppnare för oss att den spontana undervisningen var en central del hos förskollärarna för att stäva mot en likvärdig undevisning. Det blev även tydligt för oss att likvärdig undervsining kan tolkas på olika sätt beroende på förskollärarnas kompetens och beprövade erfarenheter. Likvärdig undervisning är kanske något som behövs lyftas fram mer i verksamheten för att inte bli ett komplicerat begrepp.

Studien syftar till att synliggöra hur förskollärarna använder spontan undervisning för att stötta barns lärande. Vi har i studien utgått ifrån det sociokulturella perspektivet med en kvalitativ ansats och observationer som metod. Vi har haft strukturerade observationer och varit deltagande observatörer. Resultatet i vår studie visar på att förskollärare använder spontan undervisning i det vardagliga som sker på förskolan. Barns intresse sågs ligga som grund och togs tillvara på i de undervisningssituationer som genomfördes. Svårigheter kunde ses i att fånga alla barns intresse i de undervisningssituationer vi observerade. Studiens slutsats är att förskollärarna har kompetens i att se undervisningsmöjligheter men att det relativt nya undervisningsbegreppet skulle behöva implementeras och diskuteras vidare för att skapa verktyg och säkerhet kring begreppet.