Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie på sex förskolor där vi har intervjuat elva pedagoger, för att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar om utomhusmiljöns betydelse för barn i förskolan. Intervjuerna gjordes på respektive pedagogs förskola, vi använder oss av öppna frågor som är kopplade till studiens syfte. För att svara på syftet formulerade vi följande frågeställningar, vilka syften beskriver pedagoger att de har i planerad utomhusmiljö? Vilka syften beskriver pedagoger att de har i naturmiljö? Vilka aspekter lyfter pedagoger fram som betydelsefulla i barns lärande i planerad utomhusmiljö samt naturmiljö? Resultatet visar att pedagogerna ser utomhusmiljön som en bra plats för lärandet eftersom i naturen får barnen öva grovmotorik naturligt, när de till exempel klättrar över stenar och grenar. Den planerade utomhusmiljön och naturen är viktig och är en daglig aktivitet för barnen i förskolan berättar de intervjuade pedagogerna. Resultatet visar också att det lärandet barnen kan få inomhus i matematik går bra att göra utomhus genom praktiska övningar med naturmaterialet som finns.

Syftet med arbetet är att skapa en större förståelse för hur förskollärarna, i förskolan, väljer aktiviteter som fokuserar på barns motoriska utveckling. Rubrikens namn översatt till engelska blir: Motor skills- Preschool teacher`s role in planned activity.Våra frågeställningar är: Vad använder förskollärarna för innehåll och metod när de planerar en aktivitet med motoriskt innehåll för barnen? Vilka faktorer spelar in i förskollärarens val av aktivitet med inriktning mot motorisk utveckling? Hur tänker förskolläraren kring målet med den planerade aktiviteten?Undersökningen sker genom intervjuer av tio förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Intervjufrågorna består av kvalitativa frågor och de spelas in under ljudupptagning. Resultatet visar att barnens och förskollärarnas intresse till stor del styr valet av aktivitet. Faktorer som nämns är barnens och förskollärarnas intresse, syftet med aktiviteten och miljön. Däremot framkommer det i resultatet att det är individuellt hur innehållet av aktiviteten ser ut och hur förskollärarna tänker kring målet med den planerade aktiviteten. Några anser att målet är det viktiga så att man kan utvärdera och sedan arbeta vidare. Medans andra anser att det är på vägen till målet som lärandet sker.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att studera hur förskollärare ser på samt talar om sitt arbete med barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation i förskolan. Bakgrunden till studien är att begreppen delaktighet och inflytande under de senaste åren fått en central betydelse i läroplanen för förskolan. Enligt forskning kan dock förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i lärsituationen variera. Därför blir följande problemformuleringar relevanta att undersöka: -       Hur ser förskollärare på begreppen barns delaktighet och inflytande i relation till läroplanen för förskolan? -       Hur uttrycker förskollärare att de arbetar med och strävar efter barns delaktighet och inflytande under en planerad lärsituation? I litteraturgenomgången lyfts studiens teoretiska utgångspunkter, sociokulturellt perspektiv och utvecklingspedagogisk teori följt av relevant forskning kring ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där det empiriska materialet samlades in genom personliga intervjuer som byggde på ett semistrukturerat upplägg. I resultatet blev det tydligt att förskollärarna definierade begreppen barns delaktighet och inflytande som att inte bara vara närvarande utan barnen skulle få komma till tals och påverka upplägget. Dessa definitioner genomsyrade arbetet med barnen där olika faktorer som förskollärarens barnsyn, makt och barngruppens storlek påverkade barns möjlighet till delaktighet och inflytande.

Med bakgrund i den samhällsrelaterade frågan kring vem som får synas i svensk reklam syftar denna studie till att ta en närmare titt på det svenska företaget Åhléns kommunikation. Studien syftar specifikt till att undersöka om och hur Åhléns kampanj Nordiska toner representerar värden av mångfald i avseende att bidra med insikten av vikten av ett mångfaldsperspektiv i strategiska marknadsaktiviteter. Studien ämnar vidare till att diskutera detta fenomen i ett samhällsperspektiv för huruvida reklamens representationer i ett långsiktigt perspektiv kan tänkas ha en effekt på samhället, kulturen och de normer som den innefattar. Teori kring reklamens effekter, kultur, rasifiering och etnocentrism kompletteras med strategiteori och olika perspektiv på varumärkets betydelse. En semiotisk bildanalys utgör grunden för empirin och syftar till att bryta ner kampanjens olika betydelsebärande element för att synliggöra budskapet. En semistrukturerad intervju med Åhléns marknadschef ger en insikt i de bakomliggande strategierna till kampanjens utformning och mål. Resultaten visar att kampanjens bilder tillsammans ger ett uttryck för mångfald och att Åhléns med denna kampanj utmanar exkluderande samhällsnormer då de bryter konventioner om det stereotypa nordiska utseendet. Resultaten visar även att Åhléns ser positivt på sina möjligheter att påverka rådande normer med sin kommunikation och att de tar ställning för att verka inkluderande. Vidare påvisar och diskuterar denna studie de potentiella positiva effekter ett mångfaldsperspektiv och inkluderingstänk i svensk reklam skulle kunna ha på lång sikt, vilket avslutningsvis ger en uppmaning till att fler företag tar ett socialt ansvar vid produktionen av reklam.

Syftet med vår studie, Scheduled movement in preschool- conditions and terms, är att få kunskap om vad som har hänt med planerad rörelse i förskolan. Förskolans förutsättningar och den fysiska miljön är två faktorer som spelar stor roll i hur mycket planerad rörelse får utrymme i förskolans verksamhet. Även de konsekvenser som minskad planerad rörelse kan få för barn i förskoleåldern framträder i vår studie. Vi har valt att göra en kvalitativ studie, där vi intervjuat sex förskollärare som samtliga har arbetat i förskolan innan 1998 då förskolan fick en egen läroplan. Genom varje intervju har vi fått ta del av förskollärarnas syn och erfarenhet om planerad rörelse i förskolans verksamhet. Vårt teoretiska perspektiv utgår från Lindes (2012) tolkning av läroplansteori där tre olika arenor beskrivs. Studiens resultat visar på att planerad rörelse har förändrats i förskolan, det finns olika faktorer som bidrar till att den planerade rörelsen ser annorlunda ut idag än för några år sedan. Förskollärarna uttrycker att förutsättningarna har blivit sämre med större barngrupper, lägre personaltäthet samt mindre fri yta inne på förskolorna. Samtliga förskollärare understryker hur viktig den planerade rörelsen är för barn i förskoleåldern, men samtidigt visar resultatet att den planerade rörelsen inte får lika stort utrymme i verksamheten som den fick för några år sedan.

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen. Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor. Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om.

I denna studie belyser vi vilka möjligheter barn har till ett lärande på förskolan oavsett barnens vistelsetid. Det har också undersökts om och hur barns lärande i relation till barns vistelsetid kan skilja sig mellan två olika kommuner. Vilka likheter finns det i hur lärarna arbetar och erbjuder barnen att få vara på förskolan? Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta lärare om deras arbetssätt och tankar kring barns vistelsetid och vilken betydelse det kan ha för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter mellan de två kommuner som ingår i undersökningen. Genom att jämföra vår bakgrund och vårt resultat har vi dragit slutsatsen att barns vistelsetid inte nödvändigtvis behöver ha en avgörande betydelse för deras lärande i förskolan, men att det kan ha en stor vikt för barn att få tillhöra en grupp och ta del av det lärande som sker i ett sammanhang ihop med andra barn och vuxna.

Syftet med studien är att undersöka hur planerad undervisning med de yngsta förstås av förskollärare. En kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer används som metod för att samla in empiri. Begreppen det kompetenta barnet samt barnet som being och becoming tillämpas som analysverktyg. Resultatet visar att förskollärare lyfter fram barnens intresse, men förhåller sig till detta på olika sätt. Vidare visar resultatet att tolkning av barnens kommunikation tycks vara en central del i den planerade undervisningen med de yngsta. En slutsats av studien är att beroende på hur förskolläraren förstår barnens intresse kan det påverka barnens möjlighet till inflytande i den planerade undervisningen.