Studiens syfte var att utveckla kunskap om vilka föreställningar förskollärare har om platsens betydelse för undervisning. Forskningsfrågorna i studien är: Var väljer förskollärarna att bedriva undervisning? På vilka platser beskriver förskollärarna att den spontana undervisningen sker? Vilka förutsättningar för undervisning menar förskollärarna att platserna ger? Datainsamlingen har skett genom tre fokusgruppssamtal, sammanlagt har nio förskollärare deltagit i studien. För att få fram förskollärarnas föreställningar om platsens betydelse för undervisning har vi använt oss av stimulusmaterial. Resultatet i studien visar att planerad undervisning sker på bestämda platser, exempelvis på samlingsmattan. Förskollärarna i studien menar att den spontan undervisningen sker på de platser där nyfikenhet uppstår. Det framgår även i resultatet att olika platser ger barn olika upplevelser, exempelvis skapar platser utomhus fler sinnliga upplevelser. Utifrån studiens resultat är vår slutsats att förskollärarnas inställning till olika platser får inverkan för vilka platser som används vid undervisningen.

No description available.

<p>Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities. The conclusion drawn from questionnaires, observations and interviews is this; most pre-schools use technology on a daily basis. It differs a lot in amount, but the methods used in the non-planned activity looks relatively similar in both pre-schools where the observations and interviews are made. Also the involvement of the pre-school teachers differ a lot from one pre-school to another. Keywords: Pre-school, planned activity, technology, pre-school teacher involvement</p>

No description available.

Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities. The conclusion drawn from questionnaires, observations and interviews is this; most pre-schools use technology on a daily basis. It differs a lot in amount, but the methods used in the non-planned activity looks relatively similar in both pre-schools where the observations and interviews are made. Also the involvement of the pre-school teachers differ a lot from one pre-school to another. Keywords: Pre-school, planned activity, technology, pre-school teacher involvement

Undervisningsbegreppet finns med sedan tidigare i skollagen, men när undervisningsbegreppet för förskolan kom in i skollagen innebar det att förskolan skulle erbjuda undervisning (SFS, 2010:800). Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka undervisningsbegreppet i förskolan, där studiens syfte är att synliggöra hur begreppet undervisning uppfattas av förskolans personal. Studien har med inspiration utifrån en fenomenografisk ansats och kvalitativ forskningsmetod urskilt olika beskrivningskategorier åt som är, undervisning som något spontant och undervisning som något planerat. Metoden för att genomföra arbetet och få fram data har studien använt sig av metodiken med fokusgrupper som utgör empirin.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ofta förskollärare och barnskötare utför planerade rörelseaktiviteter på förskolan och vad som påverkar att vissa av dessa rörelseaktiviteter inte blir av. I bakgrunden ges en översikt om hur rörelsen i förskolan ser ut, hur förskollärarens förhållningssätt till rörelse är samt rörelsens positiva effekter utifrån vetenskapliga artiklar och för ämnet relevant litteratur. Forskning visar att barnen behöver röra på sig för att stärka kroppsuppfattning, motorik och koordination. Genom att dessa delar stärks bidrar det till att barnens koncentrationsförmåga ökar. Forskning visar även att förskollärarnas inställning till rörelse påverkar ifall barnen erbjuds rörelseaktiviteter på förskolan. Genom en enkätstudie som delades ut till 110 respondenter på nio olika förskolor har vi undersökt hur ofta förskollärare och barnskötare planerar rörelseaktiviteter på förskolorna. Av de 110 enkäterna som delades ut fick vi in 103 stycken som vi kunde använda i vår studie. Vi valde att använda oss av pappersenkäter som vi personligen delade ut till varje förskola, för att få ett sådant högt deltagande som möjligt. För att få fram ett resultat har vi analyserat svaren i enkäterna mot varandra med hjälp av figurerna som lyfts i resultatet, där kan det tydligt utläsas vilka svar vi fått in. Avslutningsvis har vi en diskussion där vi diskuterar och jämför våra resultat mot forskning vi lyft i bakgrunden. Vårt resultat visar på att det är förskollärarna som planerar flest rörelseaktivitet på förskolan, och största anledningen till att vissa rörelseaktiviteter inte blir av är för att förskollärarna känner sig rädda för att utföra rörelseaktiviteter, det är stora barngrupper och att det var många ur personalen borta när de hade planerat att utföra rörelseaktiviteterna.

Det här examensarbetet handlar om förskollärarens roll i fysiska aktiviteter. Syftet medstudien är att undersöka hur förskollärarna förhåller sig till barns fysiska aktiviteter iförskolan. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med elvalegitimerade förskollärare på sex förskolor i Mellansverige. Examensarbetets teoretiskautgångspunkt är baserat på den psykomotoriska teorin.Resultatet visar på att förskollärarnas förhållningssätt har en avgörande faktor på hurundervisning utvecklas och hur stimulerade den blir för barnen. Förskollärarna behöverinta barns intresse för att tillgodose barns rörelsebehov. Resultatet synliggör även attförskollärarna behöver utbildning och kunskap inom fysiska aktiviteter för att stärkabarns hälsa, lärande och utveckling.

Abstract Vårt arbete handlar om att synliggöra några förskollärares perspektiv på den likvärdiga undervisningen och hur alla barn får ta del av den oavsett vilken vistelsetid barnet har på förskolan. Detta gjorde vi genom en kvalitativ metod. Vi använde oss av semistruktuerade/halvstrukturerade intervjuer samt av tre öppna frågor för att synliggöra förskollärarnas perspektiv. Vi utgick från den fenomenologiska teorin för att genom den fenomenologiska ansatsen få syn på förskollärarnas perspektiv på fenomenet inom vårt valda område. Nyckelorden vi fick syn på när vi analyserade vår empiri var upprepning/variation, planerad/spontan undervisning och material.  Vår slutsats blev att förskollärarna ansåg att likvärdig undervisning var ett komplicerat begrepp. Det blev en ögonöppnare för oss att den spontana undervisningen var en central del hos förskollärarna för att stäva mot en likvärdig undevisning. Det blev även tydligt för oss att likvärdig undervsining kan tolkas på olika sätt beroende på förskollärarnas kompetens och beprövade erfarenheter. Likvärdig undervisning är kanske något som behövs lyftas fram mer i verksamheten för att inte bli ett komplicerat begrepp.

Ämnet rörelse är idag högaktuellt. Det kommer rapporter och starta som organisationer för att få barn att röra sig mer. Syftet med denna studie ära att beskriva sju förskollärares  uppfattningar och erfarenheter om planerad rörelseaktivitet i förskolan. Våra frågeställningar är: Hur ser förskollärare på rörelse i förskolan? och vilka uppfattningar och erfarenheter har förskollärarna om vad som möjliggör eller hindrar för planerad rörelseaktivitet?  Vi genomförde en kvalitativ studie, med inspiration från fenomenografi, där sju förskollärare, i två olika kommuner, som genom ​intervjuer fick delge sin uppfattning om planerad rörelseaktivitet. Resultatet visar att informanterna är bekanta med fenomenet rörelse, men använder olika ord för att beskriva det. Det framkom även att det som möjliggör förplanerad rörelseaktivitet är förskollärarnas egna intresse och engagemang samt ett medvetet förhållningssätt. Det som hindrar för planerad rörelseaktivitet är en osäkerhet hos förskollärarna då rörelse är mångfacetterat och därmed blir det en osäkerhet kring hur aktiviteter ska planeras och genomföras samt bristen på planeringstid. / <p>2019-10-24</p>