Med utgångspunkt i halvstrukturerade intervjuer är syftet med denna studie att studera hur gymnasielärare resonerar och argumenterar kring hur och huruvida de resonerar om sina möjligheter att utnyttja planeringstiden. Vidare vill studien undersöka i relation till detta hur lärarnas undervisning påverkas av tillgänglig planeringstid. Studiens konklusioner visar att lärare upplever sig ha tillräckligt med planeringstid samtidigt som de på grund av elevinteraktioner, dokumentation och dylika uppgifter finner det problematisk att nyttja denna tid till just planering. I fråga om hur lektionerna påverkas av tillgänglig planeringstid ter sig bilden mer problematisk då de båda mer erfarna lärarna har mycket av lektionerna redan planerade medan de båda yngre lärarna måste formulera många av sina lektioner från grunden, och därmed kan tänkas vara i behov av större planeringstid de första åren i yrket. Anmärkningsvärt är den variationsvidd som finns hos lärare i fråga om hur man prioriterar sin planeringstid där det framkommer att vissa lärare har en ovilja att faktiskt planera och förbättra sin undervisning trots att tid finns.

SAMMANFATTNING Pia Carlsson & Carina Lindström "- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?" En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn. "- Oops, here I was given an hour, what should I do?" A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children. Antal sidor: 39 Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med åtta för-skollärare och två förskolechefer, har vi undersökt vilket syfte de ser med planeringstid samt hur de organiserar denna för att kunna uppfylla uppdraget. Resultatet visar att det gäller att ta vara på tiden på ett flexibelt sätt och tänka utanför boxen och se uppdraget i sin helhet. Vi tyck-er oss också se början till förändring av inställningen till kvalitetsarbetet som betydelsefullt för utveckling av pedagogisk medvetenhet och därmed pedagogisk kvalitet.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför. Några av de viktigaste resultaten som framkommer i studien är hur tid, arbetsfördelning och styrdokument ses som de bakomliggande faktorerna som påverkar fritidspedagogens roll och kompetens i skolan. Det sociala lärandet och fritidspedagogernas flexibla förhållningssätt tycker både fritidspedagogerna och lärarna är de viktigaste orsakerna till varför fritidspedagogerna behövs i skolan. En slutsats som dragits av studien är att planeringstiden är den främsta faktorn till att fritidspedagogens roll och kompetens inte används på rätt sätt. En annan slutsats som dragits av studien är att både fritidspedagogerna och lärarna värdesätter fritidspedagogens sociala kompetens. De menar att barnen i dagens skola skulle ha svårt att nå upp till de krav och mål som är preciserade i styrdokumenten om inte fritidspedagogen hade funnits i skolan med sin värdefulla roll och kompetens.

Sammanfattning Planeringstid är ett arbetsmoment som förekommer i förskolan för alla verksammaförskollärare. Ofta är tiden schemalagd för att genomföras utanför barngrupp, men inte alltid.Planeringstid utförs på olika sätt på alla förskolor, det finns inte heller några nationellariktlinjer om hur mycket planeringstid varje förskollärare ska ha. Det är upp till varje rektoratt besluta om detta, därav förekommer det olikheter. Det finns studier som visar attförskollärare kan uppleva sin arbetsmiljö som stressande, de känner inte att tiden räcker tillför att hinna med sina arbetsuppgifter. Syftet med denna studie är att undersöka hurplaneringstid används i förskolorna och hur den upplevs påverka den pedagogiska kvaliténoch arbetsmiljön. Materialet har analyserats med Engeströms verksamhetsteori, vilken gerredskap att undersöka hur olika delar påverkar varandra i en verksamhet för att på så sätt fåett helhetsperspektiv. De resultat som framkommit i studien visar att det finns en olikhet iplaneringstid både tidsmässigt och innehållsmässigt. Resultatet visar även att det finnsskillnader inom privata och kommunala förskolor. Även majoriteten av respondenternaupplever någon form av stress i samband med planeringstiden. Förskollärarna anser attundervisningens kvalitet påverkas positivt om de får sin planeringstid.

Den här studien handlar om planeringstid i förskolan med fokus på förskollärare och rektorers uppfattningar. Syftet med studien är att undersöka förskollärare och rektorers upplevelser av planeringstidens betydelse för kvaliteten på förskolans utbildning. Studien har följt den kvalitativa forskningstraditionen, vilket innebär en inriktning på vad informanterna tycker och tänker. För insamling av data genomfördes halvstrukturerade intervjuer, i dessa deltog både verksamma förskollärare och rektorer. För att analysera studiens insamlade data har en didaktisk teori använts. Denna teori har medfört att resultatet har kunnat tolkats utifrån olika relationer inom förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid och innehåll varierar. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstid ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara gott samarbete mellan arbetslag och rektorn. En av studiens slutsatser är att en utbildning av hög kvalitet kan skapas om alla i arbetslaget prioriterar planeringstiden och ser värdet av den.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares förutsättningar för att genomföra den planerade undervisningen i förskolan, samt om det finns några strategier att möjliggöra planering och reflektionstid vid eventuella personalbortfall. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån den utvidgade ramfaktorteorin. Resultatet visar att det skiljer sig mellan förskolor att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolorna har olika strategier för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen. Det finns ett fåtal strategier för att möjliggöra planeringstid och reflektionstid. Ofta får personalen gå in i barngruppen när det fattas personal. Studien visar att de förskollärare som deltagit i denna studie på ett eller annat sätt upplever svårigheter att möjliggöra den planerade undervisningen vid personalbortfall. Förskolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta områden har högre barnbortfall än personalbortfall. Förskollärare som arbetar där personalbortfall sällan uppstår upplever andra svårigheter för att kunna möjliggöra den planerade undervisningen.

<p>Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.</p>

Dagens skola har sin utgångspunkt i att verka för en skola för alla. Detta innebär att somliga elever behöver extra insatser för att klara utbildningsmålen. Ett stöd som finns att tillgå är elevassistenter. Syftet med denna forskning är att öka insikten i lärare och elevassistenters syn på samverkan, samt hur den kan utvecklas för att i slutändan gagna elever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån en kvalitativ forskningsmetod genom djupintervjuer med tre lärare och tre elevassistenter. Den kvalitativa intervjun har sitt fokus på informantens förståelse av ett fenomen och under intervjuerna har lärarna och elevassistenterna gett sin syn på samverkan och vilka faktorer som styr och begränsar. Resultatet visar en positiv bild av yrkessituationen dem emellan, vilket har sin utgångspunkt i goda relationer och öppen kommunikation. Dock utrycker samtliga informanter en avsaknad av gemensam planeringstid och forum för kommunikation. Mer tid tror de skulle utveckla deras samverkan ytterligare. Detta visar utifrån ramfaktorteorin samt skriven litteratur vilket visar att skolan och dess personal i vissa fall styrs av yttre ramfaktorer. Det ges ingen tid till planering och struktur för samverkan vilket i sin tur påverkar arbetssituationen och slutligen elever i behov av stöd.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar för att stödja barnens språkutveckling vid spontana situationer och planerade aktiviteter, samt hur deras arbete för att stödja barns språkutveckling påverkas av planeringstiden. Datainsamlingsmetoden för denna studie har utgått från tio semistrukturerade intervjuer. Den insamlade datan analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna anser att barnen ges möjlighet till språkutveckling och att det är viktigt att under hela dagen kommunicera och språkbada barnen i alla situationer. Det framkommer även att språkutvecklingen skulle kunna gynnas om förskollärarna gavs tillgång till mer planeringstid.

Denna studie vänder sig till de som har intresse av eller arbetar på fritidshem. Syftet med studien är att bredda kunskapen om och i vilken utsträckning det finns förutsättningar att realisera den förändrade läroplanens (Lgr11) innehåll på fritidshem. En kvantitativ studie genomfördes där respondenterna fick besvara en webbenkät, 266 svar inkom. Enkäten bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ och en fråga med fritext svar. Den kvantitativa data från enkäten har analyserats i SPSS i form av frekvens-, sambands- och Chi2 analys. I resultatet framkommer det att den tid man har för planering påverkar möjligheten till att kunna planera läroplansstyrda aktiviteter. Detta då respondenter som har mer planeringstid oftare planerar utifrån läroplanen än de som har mindre planeringstid. Ytterligare en analys har genomförts med stöd av läroplansteorin och ramfaktorteorin. Detta för att kunna beskriva ramar och förutsättningar för att kunna arbeta läroplansstyrt på fritidshem. Denna analys har genomförts med stöd av begreppen formulerings-, transformerings- samt realiseringsarenan. Från denna studie går det att konstatera att anställda som saknar utbildning har mindre tid för planering. De som har utbildning har också tid att planera för läroplansstyrda aktiviteter på fritidshemmet.