SAMMANFATTNING Pia Carlsson & Carina Lindström "- Hoppsan, här fick jag en timme, vad ska jag göra då?" En undersökning om hur förskollärare tar tillvara tiden med och utan barn. "- Oops, here I was given an hour, what should I do?" A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children. Antal sidor: 39 Vi har båda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo år och i vår profession samt på våra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska räcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna något som stän-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollärare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker även oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, där "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". Därför ville vi undersöka hur förskollärare förhåller sig till tid och deras syn på syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete. Genom semi-strukturerade kvalitativa intervjuer med åtta för-skollärare och två förskolechefer, har vi undersökt vilket syfte de ser med planeringstid samt hur de organiserar denna för att kunna uppfylla uppdraget. Resultatet visar att det gäller att ta vara på tiden på ett flexibelt sätt och tänka utanför boxen och se uppdraget i sin helhet. Vi tyck-er oss också se början till förändring av inställningen till kvalitetsarbetet som betydelsefullt för utveckling av pedagogisk medvetenhet och därmed pedagogisk kvalitet.

The aim of this study is to see if the individual developing plans (i.e. individuella utvecklingsplaner) can be used as a tool for the special needs teacher (i.e. specialpedagog) to develop the school in its challenge to meet the needs of every child.   The study is based on contentanalycis and interviews, in order to understand how one school worked with the students´ individual developing plans.The results showed that the school did not use the plans as a tool to develop the education for each and every child, since the plans didn´t affect the tuition.The headmaster did not include the special needs teacher in the responsibility of developing the school. Even though our results showed that the school didn´t use the individual developing plans as a tool for the special educator to develop the school, we still found a possibility for developing the individual educational plans in the capacity of the special needs teacher. The study showed a need of dialogue in which teachers can reflect and problematize their actions and their teaching for the purpose of developing new understanding and new actions in the work with the individual educational plans. We believe that the profession of special needs teacher should supervise these dialogues.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs. en aktionsanalys, har gjorts på två arbetslag på en och samma skola där också två kulturanalyser genomförts vid två skilda tillfällen, i enlighet med samma perspektiv på skolan och dess utveckling. Den metodtriangulering som utmärker denna del av arbetet syftar till att skapa förutsättningar för värdering av det framtagna analysinstrumentet.I arbetet dras slutsatsen att det framtagna analysinstrumentet förmår att svara på vad som innehållsligt karaktäriserar arbetet i arbetsgrupper där skolutveckling sker. En aktionsanalys kan ses som en kompletterande metod att synliggöra en skolas kultur framförallt med avsikt på den process som pågår i arbetsgrupper. Vidare ses mjöligheter att aktionsanalysen skall kunna vara en metod för skolutveckling i och med att tillämpningen av analysinstrumentet i sig bär på en potential till reflektion över det egna vardagsarbetet.

Syftet med den här studien är att belysa rektorers tolkning av frirummet gällande organisering av arbetet med särskilt stöd. Med en hermeneutisk ansats kopplad till pragmatism, främst kritisk pragmatism, och frirumsteorin, samt med djupintervju som verktyg utgör tre centrala frågor utgångspunkten för undersökningen. Den första handlar om hur rektor beskriver sin verksamhet gällande organisering av särskilt stöd utifrån sin tolkning av skolans styrdokument. Den andra frågan berör vilka särskilt viktiga faktorer för att få till stånd en välfungerande organisation kring särskilt stöd det finns enligt rektor. Den sista frågeställningen behandlar rektors upplevelse av relationen mellan styrdokument och den faktiska verksamheten kring särskilt stöd. Resultatet visar att rektorers tolkning av frirummet gällande organisering av arbetet med särskilt stöd utgörs av särskilt viktiga faktorer som kompetens, grundläggande organisationsstruktur och relationsbygge. Det handlar också om att förhålla sig till den diskrepans samtliga rektorer utrycker att de upplever existerar mellan skolans styrdokument och det som bland annat beroende på tillgängliga ekonomiska medel kan realiseras.

Denna undersökning syftar till att undersöka vilka anpassningar rektor och lärare gör inom matematikundervisningen för elever med annat modersmål då antalet elever med annat modersmål har ökat de senaste åren till följd av den ökade invandringen. Tidigare forskning visar att det finns en problematik kring matematikundervisningen för dessa elever då språk, kultur och andra metoder för uträkningar kan ställa till det för dem. Forskningen visar även att elever som lär sig grunderna i matematiken på sitt andraspråk har sämre betyg än både elever med svenska som modersmål och elever som hunnit gå i skola i sitt hemland. I denna undersökning har rektorer och lärare på tre skolor i en mellanstor kommun intervjuas för att belysa hur olika skolor anpassar matematikundervisningen för dessa elever. För att få fram vilka faktorer skolorna inte kan påverka och vilka anpassningar de sedan gör användes begreppsverktyget frirum, yttre gränser och inre gränser. Resultaten visar att det verkar som att rektorerna till största del gör anpassningar mot alla ämnen men som även påverkar matematikundervisningen. När det gäller lärarnas anpassningar så verkar det finnas ett samband mellan deras möjligheter att undervisa enligt tidigare forskning och deras undervisningsmetoder samt vilket läromedel de använder.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån en hermeneutisk ansats öka kunskapen om elevassistenters och lärares uppfattning om vilken roll elevassistenter på högstadiet har, och på vilka sätt elevassistans som särskilt stöd kan förstås. Tidigare forskning har visat att såväl elevassistenters roll som ansvarsfördelningen mellan elevassistenter och lärare är otydlig och att elevassistenter inte sällan har arbetsuppgifter av pedagogisk karaktär. I uppsatsen sätts elevassistenter in i ett organisatoriskt ramverk med hjälp av Gunnar Bergs teori om skolan som institution och organisation, och deras arbetsuppgifter analyseras utifrån Claes Nilholms tre specialpedagogiska perspektiv. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elevassistenter och lärare. Att ansatsen är hermeneutisk innebär att det är informanternas uppfattningar om elevassistenters roll och elevassistans som särskilt stöd som är i fokus. Resultatet visar att elevassistenter utför en mängd olika arbetsuppgifter, från enkla och okvalificerade till avancerade och komplexa. I arbetet med den elev assistenten är särskilt stöd för kan elevassistenten fungera som ställföreträdande elev, som tillrättaläggare och/eller som lärare. Stödets utformning är framför allt kompensatoriskt och åtgärdande på individnivå. Elevassistans som särskilt stöd, så som det framstår i studien, kan även förstås som ett sätt för den enskilda skolan att utnyttja sitt organisatoriska frirum och stödets utformning blir då ett sätt att hantera till exempel dilemmat att alla elever ska uppnå samma kunskapskrav på en given tid samtidigt som undervisningen ska anpassas till elevernas olika förutsättningar.

Syftet med följande studie är att bidra med kunskaper om lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget tillsammans, ett uppdrag som omfattas av att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar på vägen mot utbildningens mål. Forskning visar att uppdraget som sådant är både komplext och mångtydigt, och den senaste Pisarapporten visar att skolan misslyckas att verka kompensatoriskt vilket i sin tur påverkar likvärdigheten i svensk skola. I studien sätts lärares och specialpedagogers tolkningar och uppfattningar om det kompensatoriska uppdraget in i ett frirumsteoretiskt ramverk, där yttre och inre gränser samt lärarprofessionalism är bärande begrepp. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer med sex lärare och två specialpedagoger på två skolor med väsentligt skilda elevunderlag, socioekonomiskt och sociokulturellt, utgör studiens empiriska underlag då jämförelser är ett inslag av vikt i den forskningsansats vi hämtat inspiration från: grundad teori, GT. Resultatet visar att det kompensatoriska uppdraget är både komplicerat och otydligt, att lärare och specialpedagoger upplever sig sakna både tid samt kunskap och kompetens, och att det viktiga tillsammansarbetet tenderar att svikta. Lärares och specialpedagogers förutsättningar att ta sig an och arbeta med den specialpedagogiska delen av det kompensatoriska uppdraget begränsas således på grund av olika faktorer. Detta leder i sin tur till en känsla av otillräcklighet, oavsett elevunderlag, vilket i sin tur leder till en delvis (o)medveten ansvarsförskjutning. Därav problematiseras i diskussionsdelen även det kompensatoriska uppdraget i förhållande till likvärdighet eftersom det kompensatoriska uppdraget är en förutsättning för likvärdighet. Likaså lyfts även vikten av det specialpedagogiska uppdraget i relation till det kompensatoriska uppdraget i diskussionsdelen. Utifrån ett likvärdighetsperspektiv utgör specialpedagogrollen en brygga mellan teori och praktik och på så sätt skapas bättre förutsättningar för att “lyckas” med det kompensatoriska uppdraget dvs. skapa en så likvärdig utbildning som möjligt för eleverna.

Undervisning av kursen Biologi 1 på gymnasiet kan se olika ut, både mellan olika skolor och mellan olika klassrum på samma skola. Lärare upplever att kursen har ett omfattande centralt innehåll och gör därför prioriteringar i sina val av innehåll och arbetssätt i undervisningen för att hinna med tidsmässigt. Lärare använder det så kallade ”frirummet” när de gör sina val. Det har inte genomförts forskning i någon större utsträckning kring sambandet mellan lärares tolkningar av ämnesplanen, påverkande faktorer och de val av undervisningsinnehåll som lärare gör i biologiundervisningen. Syftet med denna undersökning är därför att öka kunskapen om vilka delar i det centrala innehållet som biologilärare på gymnasiet prioriterar i sin undervisning och hur de gör den prioriteringen. Sådana kunskaper kan bidra med grunder för diskussion mellan lärare om undervisningens innehåll och leda till att mer övervägda val görs. Undersökningen är kvalitativ i sin form och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex behöriga biologilärare, som alla har flera års erfarenhet av att undervisa i ämnet biologi. Det insamlade datamaterialet transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys. Resultatet visar att det finns främst likheter, men även vissa skillnader, i vilka delar av det som lärarna prioriterar i sina undervisningsplaneringar. De undervisningsområden som lärarna främst prioriterar är ekologi, evolution och biologiämnets arbetsmetoder. Det finns även likheter och skillnader i de faktorer som lärarna uppger påverkar deras val av innehåll och arbetssätt i undervisningsplaneringen. De faktorer som lärarna uppger i huvudsak påverkar deras val är ämnesplan, tidsutrymme, schemaläggning, resurstillgång, läromedel, kollegialt samarbete, eget intresse och elevernas intresse. Trots att lärare gör sina egna tolkningar av det centrala innehållet, så finns det likheter i vilka val de gör. Det kan bero på att det inom ämnesområdet finns traditioner kring vilket syftet med undervisningen är och hur innehållet värderas. Slutsatsen av denna undersökning är att även om det finns många likheter i de val som lärarna gör utifrån sina tolkningar av det centrala innehållet och vilka faktorer som påverkar dem, så är det i slutändan lärarnas uppfattning vad som är viktigt att förmedla till eleverna, lärarnas ämneskunskaper och egna intressen inom ämnet som ger undervisningen dess karaktär.

Olander, Maria (2016). Varför gör vi som vi gör? En studie av organisationen kring nyanlända elevers utbildning på Språkintroduktion. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Studien kan bidra till att lyfta fram organisationens betydelse för de nyanlända elevernas lärande.Studiens syfte var dels att undersöka hur tre gymnasieskolor har valt att organisera sin undervisning för nyanlända elever på gymnasieskolans Språkintroduktion och dels att ta reda på varför man valt att organisera sig på det viset. Frågeställningarna lyder:•Hur organiseras skolgången för nyanlända inom ramen för Språkintroduktion?•Vilka anledningar finns för att organisationen ser ut som den gör?Studien har en systemteoretisk ansats. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer i kombination med ett gemensamt utformande av en organisationsskiss över respektive skolas system för de nyanländas utbildning. Resultatet visar att skolorna uppvisar stor variation när det kommer till själva organisationen av undervisningen. Det skiljer sig framförallt när det kommer till flexibiliteten och den enskilde elevens möjlighet till individuell utbildning. Resultatet visar också på skillnader när det kommer till de bakomliggande anledningarna till organisationsstrukturen och rektorns möjlighet till påverkan. Ett resultat som kan vara intressant att lyfta ur specialpedagogiskt perspektiv, men som inte rör själva studien i sig, är hur liten roll specialpedagogen spelar i frågor som rör organisationen av de nyanlända elevernas utbildning.Nyckelord:nyanlända elever, organisation, systemteori, språkintroduktion, frirum

Den svenska lärarkåren har under en längre period brottats med problem relaterade till yrkets status. Vad som ger ett yrke status och hur läraryrket kan återfå en hög status i samhället har varit ett återkommande problemområde inom framför allt professionsforskningen. En bidragande faktor som har nämnts i samband med diskussioner kring läraryrkets sjunkande status är lärares allt snävare handlingsutrymme. Studier som har fokuserat på detta begrepp i en svensk kontext har ofta haft stora strukturella frågeställningar kring yrkeskårens status som helhet som utgångspunkt, i denna studie är det istället det upplevda handlingsutrymmet hos den individuelle läraren som är av intresse. Michael Lipskys teorier kring närbyråkrater samt Gunnar Bergs frirumsteori ligger till grund för studien och därmed blir olika former av maktutövande också relevant för studiens innehåll. Makten över frirummet och maktförhållandet mellan närbyråkraten (läraren) och dess ledning studeras och här framkommer en komplex bild av läraren som både autonom och byråkrat. Genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma samhällskunskapslärare på gymnasiet söker denna studie ge svar på hur dessa lärare upplever sitt handlingsutrymme i förhållande till framför allt nuvarande läroplan (Lgy11) och skolledning. Skolledning och läroplan är exempel på faktorer som i hög grad påverkar skolans styrning och därför är viktiga att studera utifrån lärarens upplevda förståelser. I studien framkommer det att även elev- och föräldrainflytande är något som lärarna upplever påverkar deras handlingsutrymme och framför allt är något som förändrats över tid. Handlingsutrymmet upplevs, bland de intervjuade lärarna, överlag som stort och de flesta är tämligen överens om att ett ökat handlingsutrymmet inte har en direkt påverkan på yrkets status även om det här samtidigt råder viss ambivalens. / The Swedish teachers have for a long period been struggling with problems related to the profession’s status. Therefore, recurring problem areas in many research papers include how a profession actually gains status and how the teaching profession can regain a high status in society. One of the contributing factors mentioned in discussions regarding declining status is the importance of discretionary power. Most studies conducted within the field of professional studies in a Swedish context have focused on major structural issues regarding the status of the profession as a whole. In this study, however, it is instead individual teachers’ perceived discretionary power that is of interest. Michael Lipsky’s theories regarding street-level bureaucrats and Gunnar Berg’s curriculum space theory are fundamental to this study and thus different aspects of power and power relationships are of importance. Spatial power and power between street-level bureaucrats (teachers) and the school board are studied and it reveals a complex picture of the teacher and the teaching profession as both autonomous and bureaucratic. The method can be described as qualitative with semi-structured interviews. Five currently active teachers in civics in Swedish upper secondary education have been interviewed to find out how they regard their discretionary power in relation to current curriculum (Lgy11) and school management. School management and curriculum are examples of factors that have a direct impact on school governance and are therefore important to study through teacher's perceived understandings. The study also shows that students and their parents are influential actors and their ability to exercise power over school is something that teachers experience affects their discretional power. More importantly, this influence is something that has increased over time. Nevertheless, the teachers’ discretionary power is perceived as vast and many are reluctant to connect discretionary power with their professional status although there also seems to be some ambiguity to these answers.